Hoppa till innehållet

Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/275

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


257
INKOMSTER.

En inkomst, som icke ingår i tablån, är den vid 1664 års riksdag beviljade skeppsbyggnadshjelpen, nemligen:
 af adeln en daler för hvarje skattlagd hel gård, undantagande säterier samt rå- och rörshemman;
 af presterskapet tre daler för hvartdera af åren 1665 och 1666 för hvart sextiondefjerde mantal inom deras församlingar;
 af borgerskapet en viss summa under samma två år, enligt särskild fördelning mellan städerna; samt
 af allmogen en daler för hvartdera af nämnda år af hvart helt hemman. Och på det att dessa medel icke skulle kunna dragas till annat ändamål, så skulle de ingå omedelbart till amiralitetet.[1] Denna gärd utgjorde tillhopa för båda åren 192,819 daler, hvaraf 151,668 daler kommo amiralitetet till godo. För dessa penningar byggdes i Lübeck skeppen Jupiter (1), Mars (1) och Solen (1) “och räckte ej till flera skepp, enär så mycket penningar förlorats på den höga vexelkursen öfver Hamburg och Lübeck, då penningarne måst dit remitteras.“[2]

Såsom en extra inkomst kunna ock anses de böter, som ådömdes riksamiralen G. O. Stenbock för 1675 års fruktlösa sjötåg, af hvilka 40,000 daler anvisades till flottans utrustning år 1677.[3]

Uppbörden.När amiralitetskollegium erhöll årets inkomststat från kammarkollegium, så voro dermed ej penningarne bekomna. Ty räntekammaren betalade ej med kontanta medel, utan med anvisningar på hvad som var uppfördt i staten. Valuta derför fick amiralitetskollegium sjelf skaffa sig; ett bestyr, som var förenadt med både besvär och kostnader.

Uppbörden af mantalspenningarne och grundräntan var i synnerhet mycket besvärlig. I Finland och på Åland hade amiralitetet egna uppbördsmän, men i Sverige redovisade kronans fogdar och befallningsmän dessa medel inför amiralitetskollegium.[4]

I Finland antog amiralitetskollegium år 1636 tre proviantskrifvare, nemligen en i Åbo län, en i Raseborgs län samt en i Viborgs, Kymmenegårds och Borgå län. De skulle uppbära amiralitetets räntor af allmogen och inlägga dem i sina

  1. A. von Stjernman: riksdagars beslut jemte ekon. förf. saml. 179 1664.
  2. A. K. reg. 1412 1672.
  3. A. K. reg. 204 1677.
  4. R. R. 272 1636.
17