orsak till den dåliga ekonomiska ställningen, att “då amiralitetet hade på 1640-talet hela Norrland, Öster- och Vesterbotten samt Åland och Öland sig anslaget, så att till 1644 års stora sjörustning behöfdes till proviantinköp blott 19,772 daler, så måste man nu i fredlig tid årligen köpa proviant för omkring 55,400 daler, beroende på de många abalienerade godsen.“[1]
Här träffades roten till det onda. Konung Karl XI blef det sedan förbehållet att upprycka denna rot medelst reduktionen.
37.
REDOVISNING.
Öfverrevision.Enligt föreskriften i 38:e punkten af 1634 års
regeringsform skulle regeringen hvarje år företaga en “examen“ med
alla fem rikskollegierna. Ehuru denna examen anstäldes blott
en enda gång eller år 1636, så bibehölls dock stadgandet i
1660 års regeringsform, likväl med tillägg att examen ej var
oundgängligen nödvändig hvarje år.
Amiralitetskollegium var således redovisningsskyldigt blott inför regeringen. Vid slutet af denna period blef dock förhållandet annorlunda. Konung Karl XI inledde förändringen genom att den 6 mars 1676 förordna en särskild kommission, bestående af medlemmar af rikets råd, ridderskapet och adeln, Svea hofrätt och Stockholms magistrat att undersöka amiralitetets tillstånd och förvaltning.[2] Nästa steg togs vid 1680 års riksdag, då deputerade af rikets ständer granskade rikets förvaltning under konungens minderårighet.
Vid förenämnda “examen“ år 1636 kom amiralitetskollegium före den 29 mars. Examen varade fyra dagar. Strax i början meddelade kamreraren i räkningekammaren (kammarkollegium) Nils Olofsson, att han ej fått någon räkenskap från amiralitetet sedan år 1632. Amiralitetsbokhållaren undskylde sig, att räkningarne och rullorna på skeppsfolket ännu
