generalen King för 4,893 daler, Danska Falken pantsattes i Goa år 1664 och de öfriga lemnades till köpmän för att godtgöra fordringar, som de hade hos kronan.[1]
Drottning Kristina skänkte två nya medelstora skepp med bestyckning till Frankrike. Dessa voro Julius, som är 1648 aflemnades i Havre de Grace till kardinal Jules Mazarin[2] och det andra S:t Anna, som år 1650 aflemnades i samma hamn till drottning Anna i Frankrike.[3] För öfrigt bortskänktes några bojorter, hvaraf en år 1651 till generalmajor Gustaf Horn.[4]
Den största afgången föranleddes af olyckor till sjös. I betraktande af skeppens i allmänhet föga sjövärdiga skick och de icke mycket sjövana besättningarne, är det förvånande, att ej flera skepp förolyckades. Det olyckligaste året var 1676, då tre stora, två medelstora och ett litet skepp förlorades, nemligen Kronan (1) och Svärdet (1), som gingo till botten under striden vid Öland, Äpplet (1), som sjönk vid Dalarö, Vestervik (2), som brann upp på Stockholms ström, Sundsvall (2), som strandade vid Riga, och Jägaren (3), som sprang i luften i Dalarö hamn.[1] Äfven det följande året var olyckligt, då Merkurius (1) och Kalmar (2) brändes å Malmö redd samt Falken (2) förolyckades.[1] För öfrigt strandade Andromeda (2) år 1655 vid Öland, Svärdet (2) sjönk år 1658 i Landskrona hamn, Leoparden (2) brändes efter striden samma år i Öresund, Samson (2) blef år 1659 vrak vid Landskrona och Nyckeln (1) gick i luften år 1679 under strid i Kalmarsund.[1]
Af de genom eröfring af fienden afgångna skeppen förlorades:
| stora | medelstora | små | |||||||||
| till | holländarne: | år | 1658 | — | 1 | 1 | |||||
| „ | 1676 | — | 1 | — | |||||||
| „ | 1677 | 1 | — | — | 1 | 2 | 1 | ||||
| till | danskarne: | „ | 1659 | — | — | 1 | |||||
| år | 1677 | under Låland och Falster | — | 2 | — | ||||||
| år | „ | mellan Stevn och Falsterbo | 3 | 1 | — | ||||||
| år | 1679 | — | 1 | — | 3 | 4 | 1 | ||||
| till | brandenburgska kapare år 1677 | — | — | 1 | |||||||
Närmare härom inhemtas under afdelningen 43 Sjötåg.
