antingen de antändes med lunta eller flinta.[1] Till musköterna hörde bantler. År 1678 köptes sex ris gråpapper till patroner för musköter och pistoler på skeppen.[2]
Pistolerna voro försedda med flintlås. De köptes äfven hos faktorn i Arboga och kostade med laddstakar och kratsar 5 daler paret.[3] Ett särskildt slags pistoler kallades “änterpistoler“.[4] De voro af gröfre kaliber och fastgjordes vid relingarne till försvar vid äntring af skeppet.
Bilorna kallades än för handbilor och än för änterbilor. Bilan var en lätt yxa med en skarp spets på motsatta sidan och fäst på ett icke allt för långt träskaft. Under striden begagnades hon såsom fäktvapen och var derjemte tjenlig till afkapande af tågvirke m. m. Vid högre skepps äntrande inhögg man bilorna med spetsen i skeppssidan för att bilda trappsteg, hvarpå folket kunde komma upp.[5]
Yxan var folkets hufvudvapen. I 1643 års riksstat anvisades medel till amiralitetet för handyxor à 24 öre s. m. och huggyxor à 12 öre stycket. De senare voro de mest använda. År 1675 köptes huggyxor hos faktorn Vilhelm Schaij efter 8 öre stycket.[6]
Pikarne hade förut kallats för “spetsar“ och användes vid äntring.
Bardisan var ett 3,3 meter långt spjut med en skarp spets och nedom denna två horisontalt utstående kortare spetsar, tillhopa bildande ett kors. Detta vapen omtalas först år 1649, då amiralitetskollegium begärde af krigskollegium tolf par bardisaner för vakten i corps de gardet på Skeppsholmen, “så att de icke stå med blotta händerna, när de flottan bevaka skola“.[7] Året derpå begärdes ytterligare sextio stycken,[8] hvarefter de framgent användes af flottans vaktmanskap.[9]
Ammunition.Krut fans af flera slag såsom styckekrut och pistolekrut.[10] “Mjölkrut“ användes vid utredning af brännare.[11]
Förnämsta krutbruket i riket var Åker, i närheten af styckebruket med samma namn. Det anlades af kronan år 1641 och utarrenderades till Henrik Lephorn. Han afträdde år
- ↑ R. A. afd. Am:tskoll.: Kollegiets bref 26⁄2 1677 bil. C.
- ↑ A. K. prot. 18⁄5 1678.
- ↑ A. K. reg. 20⁄1 1644.
- ↑ A. K. reg. 14⁄7 1646.
- ↑ L. G. T. Tidander: Handvapnens utveckling i Sverige sid. 25.
- ↑ A. K. reg. 20⁄1 1675.
- ↑ A. K. reg. 15⁄1 1649.
- ↑ A. K. prot. 16⁄9 1650.
- ↑ A. K. reg. 7⁄4 1679.
- ↑ A. K. reg. 27⁄9 1677.
- ↑ A. K. reg. 19⁄3 1678.