att jag intet hafver varit stadigt hemma, utan herr Clerck allena derför svara, sedan han till commando kom och sig sådant påtog.“[1]
Riksrådet och amiralen friherre Lorents Creutz period år 1676. Förstärkningen af kollegiets arbetskrafter i december 1674 kom för sent och kunde icke afvända katastrofen. Efter denna uppsökte konungen en kraftig man utom vapnet för att få skeppsflottan i tid utredd och sjöklar. Hans val föll på ofvannämnde friherre Lorents Creutz. Enligt en för honom d. 11 december 1675 utfärdad instruktion skulle han vidtaga sådana åtgärder för flottans reparation, utredning och proviantering samt för sjöfolkets anskaffande och beklädnad, att flottan kunde vid första islossning gå till sjös. “Om Creutz vid öfverläggning inom amiralitetskollegium skulle förspörja, att en eller flera icke vilja samtycka till hvad han pröfvar lända till kongl. maj:ts tjenst, då skall han sådant tillkännagifva konungen, hvilken skall finna råd att sådant corrigera“.[2]
Creutz tog sitt inträde i amiralitetskollegium d. 7 januari 1676.[3] I protokollet för den 14 i samma månad heter det: “Hans ecxellens riksamiralen föredrog till påminnelse, att såsom kongl. maj:t hafver gifvit Hans excellens herr Lorents Creutz en särdeles instruktion, ty skulle collegium gerna se att få utaf den en copia till collegii efterrättelse, hvar uppå Hans excellens [Creutz] icke ett ord svarade“. Antagligen var det blott finkänslighet, som afhöll Creutz från att framvisa sin instruktion.
Hans tjenstgöring vid amiralitetet skulle ej blifva lång. Den 1 juni 1676 omkom han med sitt amiralskepp Kronan (1), liksom amiralen och amiralitetsrådet Klas Uggla några timmar derefter med sitt skepp Svärdet (1). Den 13 i samma månad entledigades amiralen och amiralitetsrådet Johan Bär för oskickligt manövrerande i slaget d. 26 maj mellan Bornholm och Rügen.
Amiralen friherre Hans Wachtmeisters period åren 1677—1680. I stället för de år 1676 sålunda afgångna amiralitetsråden Stjernsköld, Creutz, Uggla och Bär utnämndes samma
