Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/420

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
402
43. SJÖTÅG.

så skulle han nu gå löst på densamma.[1] Men denna befallning kunde ej åtlydas, emedan flottan i Dalarö ej var fullt rustad.[2]

Den 1 augusti beordrade amiral Bjelkenstjerna kaptenerna på skeppen Falken (2) och Merkurius (2) att gå ut på kryssning för att kunskapa efter danska flottan. Funne de ej henne söder om Öland, skulle de söka henne ända till Ruden, hvarefter de skulle skynda tillbaka till Dalarö att gifva besked.[3] Af motiga vindar hindrades skeppen att gå till sjös från Landsort. De lågo der ännu d. 11 augusti och torde icke hafva gått ut på någon kryssning, enär de sedan följde med hufvudflottan. Till Bjelkenstjerna skref konungen d. 10 augusti, att så snart Bjelkenstjerna drifvit danska flottan in i någon hamn, skulle han kryssa i Belt och Öresund för att hindra fiendens transporter. Några små skepp skulle skickas åt Als och Flensburg för att erhålla vidare order af konungen.[1] Bjelkenstjerna låg emellertid fortfarande i Dalarö och väntade på proviant och soldater. På morgonen d. 27 augusti gick han till segels och ankrade på middagen vid Elfsnabben, der ändtligen den felande provianten intogs.[4]

Flottan i Elfsnabben bestod af följande skepp:

  Stycken Sjöfolk
och
knektar
Draken (1), amiral Klas Bjelkenstjerna, kapten Johan Krabat 66   308  
Kronan (1) 68   342  
Herkules (1) 58   262  
Carolus (1) 54   254  
Cesar (1) 54   193  
Amarant (2), major Tönnes Speck 46   180  
Maria (2) 46   190  
Apollo (2) 46   168  
Månen (2) 46   183  
Merkurius (2) 46   180  
Svärdet (2) 44   187  
Mars (2) 44   204  
  1. 1,0 1,1 R. R.
  2. A. K. ank. handl. 1657: Bjelkenstjernas bref.
  3. A. K. reg. 1657: Bjelkenstjernas bref.
  4. A. K. reg. 1657: Bjelkenstjernas journal.