drifva på att alla redogörelser med verifikationer blefvo
i tid inlemmade till amiralitetskollegium; och
verkställa upphandling af behöfliga byggnadsmaterialier,
proviant, kommis och kläde. I öfrigt skulle han rätta sig
efter den för honom af amiralitetskollegium utfärdade
instruktion.[1] Enligt denna skulle han:
granska och kontrollera hvarje månad regements- och
kompaniskrifvarnes rullor samt hvarje qvartal de öfriga
skrifvarnes räkningar;
granska alla aflöningsuträkningar innan de öfverlemnas
till kassören; och
skaffa frakter för köpmansgods, när kronans farkoster
skickades på sina resor.[2] Under hans tillsyn voro
kamreraren, kassören och proviantmästaren.[3] Omvexlande med
sekreteraren eller bokhållaren kontrasignerade kommissarien
kollegiets utgående skrifvelser.
Johan Lang (adlad Palmström 1674) utnämndes den 24 maj 1675 till assessor i amiralitetsrätten.[4] Kollegiet beslöt då, att kommissarietjensten skulle bestridas af än den ene och än den andre af de båda assessorerna i nämnde rätt,[5] men detta gick icke alls. Efter hemställan af kollegiet utnämndes kassören i kollegiet Nils Holm d. 17 sept. 1675 till kommissarie.[4] Han uteslöts emellertid ur 1678 års stat och fick dermed afgå.[6]
Det hade gått särdeles långsamt med provianteringen af 1675 års flotta. Derför utnämnde konungen den 5 april 1676 faktorn i Skåne, Halland och Blekinge Johan Striedbeck till kommissarie vid amiralitetet med hufvudsaklig uppgift att bestyra om flottans proviantering, så i Stockholm som i Skåne, när hon kom dit.[4] Han uppfördes på staten med samma lön som kommissarien Holm.[7] Striedbeck var egentligen en leverantör i stor skala med god kredit och godt anseende. Han gjorde flottan stora tjenster under krigsåren. Efter freden tjenstgjorde han i kollegiet och hade år 1680 hela upphandlingsdetaljen.
Bokhållare.
(Kamrerare.)Bokhållaren var hufvudman för redovisningen och hade
att upprätta hufvudboken. Till honom skulle alla
