antaga åtminstone två lotsmän, som voro bofasta på platsen och borgare i städerna, med skyldighet att mot framdeles faststäld taxa lotsa, hvar i sin led, kronans fartyg samt alla främmande och privata skepp och farkoster; hvarje lotsman skulle hafva två drängar, afsedda att efterträda honom.[1]
På detta sätt lades lotsverket under amiralitetskollegium. I augusti 1680 anmodade konungen amiralgenerallöjtnant Hans Wachtmeister att undersöka med hvad rätt lotseriet i Riga hörde under magistraten derstädes i stället för under amiralitet.[2]
Lotshemman
och taxor.I skärgårdarne boende erkända lotsar voro af ålder
befriade från extra ordinarie utlagor och utskrifning, mot
skyldighet att utan ersättning lotsa kronans skepp och farkoster,
som passerade förbi.[3] Då nu yrket vanligen öfvergick från
far till son, som stannade på hemmanet, så blef detta
småningom ansedt såsom ett “lotshemman“, hvilket såsom sådant
åtnjöt nämnde frihet. Sådana hemman funnos åren
1635—1642 omkring 180 stycken i Roslagen, Södertörn,
Östergötland, på Åland samt i Åbo och Nylands län. Friheterna
beräknades i penningar till omkring 2,000 daler årligen.[4] År
1642 upphörde dessa friheter och lotsarne skulle i stället få
betaldt för lotsning af kronans fartyg. Denna betalning skulle
utgöra 6 öre s. m. inomskärs och 8 öre (1⁄4 daler) utomskärs
för hvar mil eller “veckosjö“ och afdragas vid skattens
betalande för hemmanet.[5] Dessa bestämmelser gälde till år 1668,
då amiralitetskollegium började förordna lotsmän i
skärgårdarne, hvilka, som förut är sagdt, förpligtades att lotsa
kronans fartyg utan någon ersättning. Denna princip godkändes
af k. m:t år 1674.[6] Lotshemmansfriheterna infördes åter
genom k. maj:ts ofvan anförda instruktion d. 15 mars 1680 för
viceamiral von Rosenfelt. De af honom i hela riket antagna
lotsmännen skulle vara för sina hemman fria för extra
ordinarie utlagor, utskrifningar och skjutsning.
Det uppgifves vanligen, att nu gällande författningar om lotsningsskyldighet för innehafvare af s. k. lotshemman leda sitt upphof från stadgandet vid 1655 års riksdag, att vissa
- ↑ K. instruktion, införd i A. K. reg. Ett utdrag deraf är publiceradt i v. Stiernmans ekon. förf. samling den 1 mars 1680.
- ↑ R. R. 5⁄8 1680.
- ↑ R. R. 10⁄10 1635.
- ↑ R. A. riksstater och kammararkivet: rikshufvudböcker åren 1635—1642.
- ↑ A. K. reg. 20⁄3 1642; är ock införd i v. Stiernmans ekon. förf. saml.
- ↑ R. R. 10⁄12 1674.
