löjtnant och en underlöjtnant. På amiralsskeppen funnos dock nästan alltid två öfverlöjtnanter.[1] De voro ock under fredstid eller när skeppen voro upplagda, fördelade på dem, en löjtnant på hvarje skepp.[2] När kaptenen erhöll ett annat skepp, följde vanligen löjtnanten med.
Ej sällan beviljades utrikes permission för utbildning i sjötjensten. Derunder fick halfva lön[3] eller hela lön uppbäras.[4] Öfverlöjtnanten friherre Johan Creutz hände under dylik permission, att han blef befordrad till kapten.[5]
Löjtnanterna afskedades af amiralitetskollegium. Då sådant skedde på egen begäran, hvilket ofta hände, infördes i afskedspassen att den afskedade var pligtig att vid anfordran åter inställa sig i tjensten.[6] Till yttermera visso bekräftades detta genom en af honom utfärdad “revers“. Andra orsaker till afsked voro smittosam sjukdom,[7] oduglighet,[8] otillbörligt uppförande[9] samt minskadt antal i staten.
Underlöjtnanter. Underlöjtnanter uppfördes i riksstat första gången år 1650. Antalet var tretton. Detta ökades 1655—1660 till tjugu à tjugutre, men åren 1661—1673 uppfördes blott fjorton. Åren 1674—1676 funnos trettio, åren 1677—1678 nittiofyra och 1679 sextiosex underlöjtnanter,[10] men år 1680 blott trettiofyra, af hvilka sju hade konstapels lön.[11]
Underlöjntanterna utnämndes af amiralitetskollegium; de flesta, som befordrades dertill, voro skeppare, styrmän eller konstaplar. Om detta system att rekrytera officerskåren med underofficerare har grefve Nils Brahe ett märkligt yttrande till amiralitetskollegiets protokoll d. 31 juli 1677: “Salig Per Gabrielsson var en god styrman, men sedan han blef avancerad till kapten, så var han till den chargen icke tjenlig, visandes dermed att sådana avancementer ske under amiralitetsstaten, att när en skeppare, konstapel eller styrman avancerar till löjtnant eller annat, så är han till den nya tjensten incapabel“.[12] Gabrielsson hade tjenat nio år såsom underofficer, innan han blef befordrad till officer. Brahes yttrande torde derför hufvudsakligen afse dem, som befordrades först, sedan
- ↑ S. K. A. besättningslistor.
- ↑ A. K. prot. 5⁄11 1666.
- ↑ A. K. prot. 29⁄10 1649.
- ↑ A. K. reg. 29⁄4 och 2⁄11 1670.
- ↑ A. K. kassajournal för 1674.
- ↑ A. K. reg. 31⁄12 1647 och 6⁄10 1661, A. K. prot. 6⁄5 1650 och 11⁄6 1662 m. fl.
- ↑ A. K. reg. 22⁄3 1645.
- ↑ A. K. prot. 23⁄5 1677.
- ↑ A. K. reg. 3⁄10 1666.
- ↑ R. A. riksstater.
- ↑ A. K. hufvudbok för 1680.
- ↑ A. K. prot.
