Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
63
ROTERING.

beviljade adeln på riksdagen i Halmstad d. 2 mars 1678, att båtsmansrotering (“skrifning“) skulle för denna gång få ske inom rå och rör lika med annat frälse och således allt frälse hålla en båtsman af åtta gårdar; ej heller finge adelns tjenares hemman och försvarskarlar för denna gång frikallas.[1]

Allt eftersom skeppen växte i antal, uppstod behof af ökning af den år 1640 faststälda båtsmansroteringen. Derför lades flera delar af landet under amiralitetet, nemligen:

Flundre, Ale och Wätle härader och återstoden af Askims härad i Vestergötland och Bohuslän år 1657;[2]

Bohuslän och Halland år 1661.[3] Halland skulle likväl tillsvidare förskonas från uppsättande af båtsmän och der i stället erläggas 5 daler årligen af hvar gård.[4] Af Bohusläns 3,000 hemman öfverlemnades 1,000 år 1675 till knektehållet.[5]

Kusten med öarne mellan Kristinestad och Uleå i Österbotten år 1674; ettusen hemman erhöllos här från knektehållet, fem bönder skulle hålla en båtsman.[6]

Blekinge med Bjäre härad och Kullen i Skåne år 1675. Fyra skatte- eller kronohemman eller åtta frälsehemman skulle utgöra en rote.[7]

Vid roteringen af Norrland åren 1640—1641 hade den grund följts att fem rökar eller matlag af skatte eller krono och tio af frälse skulle tillsammans hålla en båtsman.[8] Denna strängare grund för roteringen infördes vid förenämnda båtsmansindelning af Flundre, Ale, Wätle och Askims härader med Hisingen år 1657. Då påbjöds nämligen att fyra rökar eller matlag af skatte eller krono och åtta af frälse skulle tillsammans utgöra en rote och hålla en båtsman. Och som hemmantalet lagts till grund för roteringen inom det öfriga Vestergötland, så skulle detta nu rättas och röke- eller matlagstalet blifva grund för roteringen inom hela Vestergötland.[9] Efter samma grunder skulle ock roteringen verkställas inom Bohuslän.[10]

En annan tillökning i båtsmanstalet erhölls genom föreskriften i generalmönstringsinstruktionerna att nybyggen som

  1. A. von Stjernman: riksdagars beslut.
  2. K. bref. 315 1655 i S. K. A., A. K. reg. 14 1656 och 73 1657.
  3. A. K. reg. 2211 1660.
  4. R. R. 45 1661.
  5. A. K. prot. 145 1675.
  6. A. K. reg. 1812 1674, k. instruktion.
  7. A. K. reg. 246 1675, k. instruktion.
  8. A. K. reg. 13 och 111 1660.
  9. A. K. reg. 53 1656.
  10. A. K. reg. 2211 1660.