tillsammans med kommerskollegium att jemka båtsmanshållet städerna emellan; dock skulle Stockholm hålla 100 och Åbo 80 man.[1] Någon jemkning torde likväl ej då blifvit utaf; kriget kom emellan. År 1680 föreskrefs att de städer, som icke voro indelade i vissa rotar för hållande af sina båtsmän, skulle i sådant afseende indelas.[2]
Fördubbling.Krig med Danmark hade nyss utbrutit och de stora skeppsutrustningarne kräfde mycket folk. Borgerskapet, hvars handel och näring var så beroende af Sveriges öfvervigt i Östersjön, beviljade då på riksdagen i Stockholm den 7 dec. 1644 sitt ordinarie båtsmanstal fördubbladt, under förbehåll att när man fått fred med Danmark, skulle fördubblingen upphöra.[3] Dessa fördubblingsbåtsmän frigåfvos ur tjensten i december 1645 och användes att fylla vakanser i städernas ordinarie båtsmanstal.[4]
Derefter blef fördubblingen ett ständigt onus för städerna under krigstid, enär de då alltid åtogo sig densamma. Enligt Stockholms riksdagsbeslut d. 24 dec. 1652 utlofvade borgerskapet ej allenast att hålla sitt vanliga båtsmanstal, utan äfven att vid stor och trängande nöd och fara fördubbla detsamma och skaffa två goda båtsmän för en. Dessa skulle underhållas af kronan, när de uppfordrades. Men när den öfverhängande faran var öfver, skulle borgerskapet icke graveras vidare än med sitt ordinarie båtsmanshåll.[3] På grund häraf utskref amiralitetskollegium fördubblingsbåtsmän af städerna i februari och april 1655.[5] Sedan beviljade borgerskapet vid 1655 års riksdag fördubbling för åren 1656—1658, hvilket utsträcktes till åren 1658—1660 enligt mötesbeslut i Stockholm d. 12 maj 1657.[3] Denna fördubbling förlofvades ur tjensten enligt k. resolutionen d. 26 nov. 1660.[3]
Men äfven landets båtsmanshåll måste under krigstid åtaga sig fördubbling. Detta inleddes genom ett tilltag af amiralitetskollegium. Liksom på försök hade kollegiet år 1657 låtit utskrifva fördubbling på landet i det af ryssarne hotade Finland. Försöket utföll bra och kollegiet skref härom till regeringen, att “bönderna hafva dervid intet låtit spörja någon
- ↑ Rådsprot.
- ↑ R. R. 20⁄9 och 2⁄10 1680.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 A. von Stjernman: Riksdagars beslut.
- ↑ A. K. reg. 7⁄12 1645 och 26⁄2 1646.
- ↑ A. K. reg. 11⁄2, 10⁄4 och 12⁄4 1655.
