Den 21 febr. 1676 utfärdade konungen fullmagt för kaptenen vid armén Gustaf Stråle att vara kapten vid det “regemente de marine“, som skulle inrättas i Bohuslän och Halland för att stadigt brukas på flottan.[1] Regementet, som tillhörde armén, uppsattes genast. Uti en uppgift af amiralitetskollegium å hvad infanteri, som kommit till Stockholm under maj 1677 och erhållit underhåll af amiralitetets magasin innan de kommit ut till flottan i Dalarö, finnes bland andra 12 öfverofficerare och 918 gemene med underofficerare af “Marinregementet“.[2]
Antal.Det låter sig ej göra att bestämdt uppgifva antalet hemkallsfolk för hela denna period. Ty antalet vexlade på grund af donationer till frälsemän, genom reduktionen och andra ändringar i roteringen m. m. Uppgifterna äro sällan fullständiga och upptaga ofta förhyrda bland hemkallsfolket.
Den år 1641 afslutade roteringen af landet synes hafva
åstadkommit omkring 2,720 rotar. Dertill komma omkring
1,130 stadsrotar, så att hemkallsfolkets ordinarie styrka var
denna tid omkring 3,850 man. Under krigen på 1650- och
1670-talen svälde denna styrka ut genom fördubblingen
och utgjorde:
år 1656................................................................. 5,020 man
„ 1676 ................................................................ 8,606 „
År 1680 hade styrkan gått ned till sitt ordinarie tal 4,790 „
hvaraf 3,997 båtsmän och 793 bösseskyttar.[3]
Lega.Lega var den handpenning eller städsel, som roten skulle ge karlen vid hans antagning. Den utgjorde 50 daler k. m.[4] eller omkring 20 d. s. och skulle erläggas äfven när kronan skaffade ny karl genom att i numret insätta en lösdrifvare. Men som denne ej egde att erhålla någon lega, så skulle beloppet inlevereras till amiralitetskollegium.[5]
Hemkallspenningar.Så kallades den årslön, som karlen uppbar af roten. Den utgjorde 8 daler s. m. af landtrote och 10 daler af stadsrote, hvaraf hälften erlades på våren och hälften på hösten.[6] Då amirallöjtnanten Klas Uggla roterade Bohuslän år 1661 och
- ↑ R. R.
- ↑ R. A. afd. amiralitetskoll.
- ↑ S. K. A. räkenskaper och roteringslängder.
- ↑ A. K. reg. 1⁄11 1660.
- ↑ R. R. 24⁄2 1652.
- ↑ A. K. reg. 10⁄2 och 12⁄2 1636 innehållande regeringens båtsmansordningar för Finland och Sverige, jemför A. K. reg. 21⁄2 1637 och 6⁄12 1660, A. K. prot. 28⁄7 1656 och K. instruktionen d. 24⁄6 1675 i A. K. reg.
