Småplock på vers/Till Rektor D***
| ← Lefnadsöden eller Den enda sällheten |
|
Min gamla och min nya frack → |
TILL REKTOR D ***
Nej! låtom oss ej längre nu förhala,
Men fyllom glasen, höjom spel och sång!
Med nya pastorn uti Söderala
Vi klinge broderligt ännu en gång.
I skolan, der han vandrat som en myra,
Han tyckte luften bli till slut för qvaf.
En annan kosa sågs han plötsligt styra,
Och byta ferlan mot en herdestaf.
Tungt är det ock att evigt gå och plugga
Latin i pojkar hela dagen lång.
Det gick väl an den tid, man kunde lugga
Och stuta opp de djeknar sans façon.
Men tiden byter skinn, och menskligheten
Gör nya rön att hjelpa opp sin ras, —
Och så blef lärarn sjelfva artigheten,
Och skamvrån föll med stutar och karbas.
Men lika godt. Du ”tar din Matts ur skolen,”
Och packar in och far till Helsingland,
Ger hin kathedern; väljer predikstolen
Och slår dig ner vid Ljusnans sköna strand.
I skolan och bland böcker blir man mager:
Att skära lagrar kostar rysligt på —
Men vet, deroppe fins det också lager
Af smör och mjölk med tumstjock grädde på.
Och gumman följer med. Född till prostinna
Fins ej i trakten någon fru så rar.
Af helsinglinet skall hon låta spinna
Och väfva nattrock superfin åt far.
Hvad allt skall ordnas, mellanåt det vaggas,
Och små adjunkter tulta öfver allt!
Hvad det skall ystas, och hvad det skall fraggas
Det brygda öl, af mer än bäjersk halt! —
Men herdestafven skall du kraftigt hålla,
Ty mången olat der i landet ges,
Och Erik Jansson lär ha kunnat trolla,
Att folket läser bakfram i katkes.
För ljusets blick dock läseri't skall skygga
Tillbaks i natten med sitt mörka hat,
Och frid och endrägt uti landet bygga,
Och trefnad blomstra i ditt pastorat.
Ja! trifvas må du i ett land så härligt,
Der prestgåln står uppå sin blomsterplan.
Der skall du sköta pastoralen ärligt,
På bröllop ta en sväng uti koftan,
Der skall du döpa barn, potatis sätta
Och korn och hafra flitigt mylla ned; —
Och låt oss derför klinga, till allt detta,
Din välgångsskål på gammal nordisk sed!