Hoppa till innehållet

Som en härlig gudomskälla

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Som en härlig gudomskälla
av Fredrik Arvid Bloom
Här presenteras den första texten med inledningen Underbara Gudakärlek från 1924 ur Solskenssånger III (nr 253) utgiven av Johannes Alfred Hultman, som komponerat melodin, samt den senare textversionen, vilken är den mer allmänt kända, från 1925. På Wikipedia finns en artikel om Som en härlig gudomskälla.


Underbara Gudakärlek
Mäktig, djup och ren och stor,
Alla stunder, vilket under,
Som i Jesu hjärta bor.
Han skall öppna pärleporten
Och mig en gång släppa in —
Ty i blodet, dyra blodet
Han mig tvått och gjort till sin.

En gång som en jagad duva,
Som en sargad hjort jag var,
Men ett sönderkrossat hjärta
Jesus aldrig utstött har.
Han skall öppna pärleporten
Och mig en gång släppa in —
Ty i blodet, dyra blodet
Han mig tvått och gjort till sin.

Underbara Gudakärlek
Allt förlät han på en gång —
Om om blodet, dyra blodet
Evigt ljuda skall min sång.
Han skall öppna pärleporten
Och mig en gång släppa in —
Ty i blodet, dyra blodet
Han mig tvått och gjort till sin.

Och när livets afton skymmer
Jag hos honom klappar på,
Och för blodet, dyra blodet
Skall han öppna för mig då.
Han skall öppna pärleporten
Och mig en gång släppa in —
Ty i blodet, dyra blodet
Han mig tvått och gjort till sin.

Den yngre texten[redigera]

Som en härlig gudomskälla,
rik och mäktig, djup och stor,
är den kärlek, nåd och sanning,
som i Jesu hjärta bor.
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
och bevarat mig som sin.

En gång som en jagad duva,
som en sårad hjort jag var,
men ett djupt förkrossat hjärta
Jesus ej förskjutit har.
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
och bevarat mig som sin.

Under över alla under!
Allt förlät han mig en gång.
Om hans underbara godhet
glad jag sjunger nu min sång.
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
och bevarat mig som sin.

När en gång i livets morgon
till den gyllne port jag når,
då för Jesu stora kärlek
och för mig den öppen står.
Han har öppnat pärleporten,
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
och bevarat mig som sin.