Spåkvinnor och trollkarlar/Till bilderna
| ← Efterskrift |
|
Personregister → |
Till bilderna.
Det af Lorentz Pasch målade porträttet af mamsell Arfvidsson inköptes för Nordiska museets räkning å den den 16—18 oktober 1893 i Köln hållna auktionen å Chr. Hammers svenska porträttsamling. I den på tyska språket affattade katalogen läses om detsamma följande anteckning: "Madame Arwidson, spåkvinna, som förutsade Gustaf III:s död. Halffigur, i hvit klädning med blå, spetsbesatt schal. Höjd 66, bredd 56 cm.” Enligt benäget meddelande af intendenten G. Upmark finnes på dukens baksida följande anteckning: “Portraitte af Demoiselle Arvidsson. Målat af L. Pasch, 1781”, Inskriften är emellertid tydligen af ganska färskt datum och följaktligen osäker. Detsamma är äfven förhållandet med en uppgift af Hammer, att porträttet skall hafva tillhört Carl Michael Bellmans hustru.
Silhuettporträttet (sid. 29) är reproduceradt efter original i Antellska (f. d. Wadströmska) samlingen i Helsingfors, men någon anteckning om dess ursprung finnes ej. Huruvida det är autentiskt eller icke, är således ovisst, men det har förut reproducerats såsom föreställande mamsell Arfvidsson, t. ex. i nya upplagan af Hofbergs “Svenskt biografiskt handlexikon”.
Till hvad här ofvan anförts angående de Hilleströmska spåkvinnebilderna må ytterligare nämnas, att de två taflor, som tillhöra friherrinnan Dickson, af hennes man baron Oscar Dickson på 1860-talet inköptes af dåvarande ryttmästaren B. A. L. Schildt och att de voro utställda på den retrospektiva utställningen i Stockholm 1898. Den Stockholms högskola tillhöriga taflan har kommit med Heleneborgssamlingen.
Den intressanta och mycket sällsynta, generalkonsul Jahnsson tillhöriga bilden har ingen anteckning om sitt ursprung, men konstarten, litografi med tusch, tyder på att den härstammar fran midten af 1800-talet, och den kan mycket väl ha tillkommit under inflytande af Crusenstolpes berättelser. Spåkvinnans omgifning och attribut äro ju ännu mer fantastiska än på Dahlströms plansch.
Huruvida bilden af H. G. Ulfvenklou, efter original i Antellska samlingen i Helsingfors, är autentisk, föreligger ingen uppgift om, men det är ganska sannolikt, Den bär nämligen en med blyerts gjord anteckning “Ulfvenklou”, och ämnet, en inför en dödskalle i bön försjunken man, passar ju väl tillhopa med den mystiske svärmaren. Gravyren är försedd med följande inskrift: “Peint par le chevalier Lampe, gravé par le comte A. O. Mörner” samt anteckningen Wien 1797. Mörner, vid denna tid kapten och kavaljer hos hertig Carl, hvilket kan tyda på att han stod i förbindelse med Ulfvenklou, blef med tiden general och statsråd och var ledamot af målare- och bildhuggare-akademien. — Något porträtt af mer vanlig beskaffenhet af Uifvenklou torde, enligt meddelande genom redaktör W. Andersson af hans ännu lefvande, i Carlskrona bosatta dotterdotter, fröken Rundqvist, ej finnas.
Det vackra porträttet af Carl Göran Silfverhielm — i lifgardets gustavianska uniform — äges af hans sonsons son, vice häradshöfdingen, frih. J. Silfverhielm, Viborg. Någon uppgift om hvem som mälat detsamma finnes ej.