Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 112
| ← Cap. Om Allmänna Byggnader och Inrättningar. |
|
Cap. Om de kring Södermalm liggande Holmar och Egendomar. → |
XII. CAPITLET.
Om någre på Södermalm varande enskilte hus och lägenheter.
1. §.
Opinionen att Södermalm är längre aflägse, utan att determinera stället hvarifrån, har i senare tider, blifvit så rådande, att folk af den så kallade första classen, hälldre bo för drygare och oskälige hyror, längre borrt på Norr, än Staden närmare på Södermalm. Detta hafver dock fordom icke varit så, då man ansåg Södermalm, i anseende till dess högre belägenhet, såsom ett sundare ställe att bo uppå.
2. §.
Att här beskrifva alla de å Södermalm varande större eller märkeligare hus och egendomar; är hvarken ändamålet, eller en möjelighet, då nödige tillgångar till enskildte handlingar saknas. Något bör dock i anledning af Chartor och fundne antekningar här anmärkas; utom hvad i det föregående, derom redan är förmält.
Huset i hörnet af stora Badstugugatan, der Sockerbruket nu är, skall 1733 tillhört Grefve Pontus de la Gardie och sedermera R. Rådet Gr. Arv. Posse. Äges nu af Bruks-Patron Vegelin.
Schönborgske huset vid Göthgatan, är till dess fordna utseende aftagit i Grefve Dahlbergs verk; har fordom tillhört Fältherren Grefve Jacob De la Gardie och hans Grefvinna Ebba Brahe, som vapnen öfver portalen äfven intyga. Då Gr. Olof Törnflycht ägde huset, blef trägården mera moderne och väl underhållen: hans arfvingar uthyrde det, åt utländska Ministrar; bland dem beboddes det 1755, af Ryska Envoijen von Panin, som gaf der d. 27 Febr. s. å. en prägtig festin och bal, till glädjebetygelse, öfver Ryska Storfurstens Paul Petrovitzes födelse. Det afbrann 1759 och Törnflychtske arfvingarne sålde det 1762, till Fabriqveuren Schönborg, för 130,000 Dr. K:mt, som sedan inköpte hela qvarteret och kringbyggde hela gamla huset; är nu en af de största egendomar på Söder, och äges af bemälte Fabriqveurs arfvingar.
Åfvanför detta hus var 1733 Lagercronske egendomen; längre upp, i hörnet af Högbergsgatan Rådman Francks, der nu Södra arbetshuset är; så Rumpfiska egendomen, som 1745 inköptes till Catharinae Fattighus. Vidare utmärker Tillaei Charta Paulis hus med sina flyglar midtemot Källaren Hamburg, och längst ner på samma sida Urlanderska egendomen.
På S:t Paulsgatan Lindcreutzske nu Gr. Frölichs, fidei comiss, och midt deremot Gr. Leijonstedts fordna Hus med 2:ne flyglar. I ändan af Skaraborgsgatan qvarteret Götha Arck, Romans egendom, kallad Noae arck, som sedan tillhört Nerées, Hildebrand m. fl. Huset är byggdt, icke i linia med gatan utan efter väderstreken i Norr och Söder. Längre ner på S:t Paulsgatan i hörnet af Björngårds brunsgatan, var fordom Öfversten van der Noots egendom, afritad i Svecie verket. Af hans arfvingar köpte Holländska Envoijén Henr. Villh. Rumpf detta vackra hus; lät innantill mycket embellera detsamma och jämväl göra en ansenlig tillbyggnad på Östra sidan, uti hvilken Holländska reformerta Kyrkan blef hållen. Igenom testamente tillföll det bemälte Residents broder, Rumpf, Commis. i Haag, som lämnade det i arf till sin dotter. Efter Envoijén Rumpfs död, blef det bebodt af brodren Carl Rumpf och 1752 af M. Marteville, bägge Holländske Ministrar. Marteville köpte sedan huset och sålde det 1757 till reformerte församlingen i Stockholm. Nu äges det af Handlanden Nentvich som der inrättadt Tobaksfabrik[1]. Ehuru i för:de Kyrka, ingen Gudstjenst, för det närvarande hålles; har församlingen vid husets försäljande, förordat, om Kyrko-salens underhållande; hvarföre husägaren njuter en betingad årlig hyra. Till Holländska reformerta församlingen, räknades ungefär 20 familljer, på 1740-talet.
På Hornsgatan midtemot Mariae Kyrka, var Grubbiska huset, som efter flere ägare nu tillhör Stenhuggaren Göthe. Der bredevid är ett Sockerbruk anlagdt. I hörnet af Björngårds brunsgatan är nu Sutherska egendomen, som 1733 tillhört en von Santen, sedan en Dauer och äfven Commerce-Rådet Polhem. Trägården fick i Directeuren Suthers tid, många prydnader och förbättringar, äfven som sjelfva huset.
I Hornskroken så kallad, har Apothekaren Wirvachs anlagdt en stor trägård och låtit uppföra ett vackert stenhus, med sina flyglar, som nu äges af Apothekaren S:t Pyhl, tillika med Apotheket Enhörningen på Göthgatan.
I slutet på Volmar Yxkulls gatan, der en Yxkull förmodeligen anlagdt den vackra egendomen, som på Tillaei Charta 1733 kallas den Grefveliga Horneska, och ägdes sedan af Presidenten vult von Steijern, nu af Klädes-Fabriqveuren Hoving; hafver ett skönt stenhus och en vacker trägård; der ägaren icke missunnar beskedeligt folk att promenera.
På Södermalm hafver af gammalt varit flere trägårdar, eller malmgårdar som de fordom hetat, då sådane små egendomar voro mera begärlige, innan smaken och lusten fullit på Landtegendomar, små hemmansdelar och torp utom Staden. Deribland finnes på nyss:de Charta Lindrots Rosenlund, Jungs trägård, Holländare-trägården, Doctor Heraei, Comiss. Bröms, sedan Åbrinks, Hermanis, Leijonankars, Fagges, Gyllenborgs och fleres, af hvilka en del blifvit väl bebyggde, såsom Tottieske malmgården på Bondegatan, hvarest Charles Tottie lät uppföra ett stort stenhus och förbättra trägården; förordnandes denna egendom till fidei comiss, i nu varande ägarens, Bruks-Patron And. Totties, hand.
Egendomen Zinkens-dam, är i Mariae församling, och till större delen i qvarteret Krukomakaren belägen. Uti Magistratens fastebref derå, för K. Rådet och Presidenten i Kammar-Collegio, Friherre Clas Fleming, af d. 15 Julii 1682, förmäles: ”att denna tomt och de fiskdammar, som fordom General Tullförvaltaren Vilhelm Drakenhjelm och dess arfvingar, vid Horns Tegelbruk, innehaft, med en dervid belägen plats, skall 1667 d. 25 Junii varit Borgmästaren i Stockholm Johan Prytz, af Staden till köps uplåten emot 209 dr. S:mt; men som den blifvit obetald, så har oacktadt Borgmästaren Prytz Enkas, Margr. Grundels transport 1668 af denna egendom, på afledne Drakenhjelm; Magistraten ansett den, som en Stadens tillhörighet, och att kunna af Staden disponeras. Hela denna förenämde egendom, försåldes således, till fri och egen, emot 209 dr. S:mt af Magistraten, till K. Rådet Baron Fleming, 1682, och beskrifves i åfvannämde då utfärdade fastebref, hålla i bredden på öfre sidan vid lilla berget, ifrån vägen på Norra sidan och intill den gamla vinter-vägen på Söder om diket, 132 alnar; uti längden på Norra sidan, ifrån öfre platsen och neder åt vägen, som löper till Tegelbruket, 510 alnar; längden på Södra sidan, från den öfre platsen, neder till gamla vinter vägen 530 alnar; bredden på nedre sidan vid lilla Hornsängen, uti 2:ne krokmåhl, 300 alnar; så att hela dess längd och bredd gjorde tillsammans 107,120 qv. alnar, enligt afmätningsbeviset 1667.”
Enligt en 1679 uprättad Charta öfver hela qvarteret, utmärkes denna egendom för Drakenhielms stora trägård och Karpdammar. Namnet Zinkens-dam, torde härleda sig ifrån en Frants Zink, som 1683 d. 20 Julii, tillbytte sig Christineberg emot Skuru hemman, och som torde deraf för någon tid varit ägare eller någon annan af samma namn; hvilken gissning dock med någon handling eller document icke kan styrkas, utom Tillaei Charta, der denna egendom, såsom en Zinkens tillhörighet, utmärkes.
År 1736 d. 5 Jan. sålldes Zinkensdam, af Fältmarskalken, Baron Hugo Hamilton samt Friherrinnan Anna Fleming till Casseuren Christer Robsahm och med-Interressenter, Bruks-Patron Sjöberg och Notarien And. Berch. Sjöbergs arfvingar, som deraf ensamt vore ägare, sedan Sjöberg i lifstiden inlöst förenämde interressenters andelar, sållde den 1788 d. 14 Mart. till Handelsmannen Philip J. Marius, och af honom köptes den, af nu varande ägare, Meublehandlaren Carl A. Grevesmuhl, d. 8 Febr. 1790. Genom sedan tillköpte dervid belägne trenne egendomar, är den för det närvarande, af honom ansenligen utvidgad och ökt till ett område af 90 och ett halft tunneland och 469 qvadratalnar. Den är ock i lika måtto af honom förbättrad och i fullkomligt stånd satt; så till byggnader, som stängsel af flere hundrade famnar stenmurar; en vattenqvarn af gråsten uppbyggd; en trägård af 7 tunnelands vidd anlagd, jämte en större Tobaks och Potatoes-plantering; åker till 7 à 8 tunneland årligt utsäde, uptagen; och ängarne förbättrade, som nu i medelmåttige år, gifva 150 lass hö à 30 lispund på lasset. En nybyggd ladugård af sten är äfven uppförd, der årligen 18 st. Kor underhålles; varandes dessutom vid denna egendom en väderqvarn, samt tvänne vattuqvarnar som gå höst och vår[2].