Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 105e
Kongl. Bibliotheket.
Att Konung Gustaf I. som hedrade sitt tidehvarf, prydde den thron Han dyrt förvärfvat, och på allt sätt var en stor och nyttig Konung; äfven haft all möda och omsorg ospard, att upplysa det folk, Han skulle styra; och att genom skolors inrättande och skickelige Lärares inskaffande i Riket, befrämja undervisningensverket; derom vittna flere af Honom, i sådant ändamål, vidtagne författningar.
Om Han, som det förmenes, varit omtänkt, att inrätta ett Kongl. Bibliothek; var tidehvarfvet icke gynnande för ett sådant uppsåt. Hans eget bokförråd, kan icke hafva varit af stor betydenhet; då icke en gång vid Dom-Kyrkorne och Klostren i Riket någon boksamling, förtjente namn af Bibliothek.
Ehuru ringa en sådan inrättning i sin början varit; skall den dock under Hans trenne söners regering, i den måhn tilltagit, att K. Carl IX. funnit nödigt, att år 1611 förordna, Johan Bureus till Bibliothecarius dervid.
Upsala Lärosäte, som dels genom stiftelsen af en Academie och ett Collegium Illustre i Stockholm; dels i anseende till uppväkte oroligheter, både i Staten och Kyrkan; blifvit nästan utan vård och uppmuntran, som från Thronen är Vettenskapernes och Vitterhetens lif; rönte under den Store Gustaf Adolphs tid, flere vedermälen af Hans beskydd och besynnerliga nåd. Deribland bör här icke obemält lämnas, fast i Kongl. Bibliothekets Historia, en mindre gynnande händelse, att Konungen skänkte samma Bibliothek, helt och hållit, till Upsala Academie, tillika med den boksamling, han i Würtzburg eröfrat.
Kongl. Bibliothekets nya stiftelse, kan således föras, till Drottn. Christinas tid; då af Würtzburgske Bibliotheket, alla de böcker, som voro tjenlige för Drottningens uppfostran, blefvo af Förmyndare-Regeringen, undantagne, tillika med doubletterne; hvaraf på Slottet inrättades, ett Kongl. Bibliothek, hvaröfver Laur. Fornelius d. 26 Mart. 1634 förordnades till Bibliothecarius, och J. Freinsheimius 1647, samt efter honom Joh. Vossius 1648. Inspectoren vid K. Myntet And. Björn, nämner i sin handskrefne Relation om Kungsholmen, att han i 4 år hade tjent vid Hännes Maj:ts Dr. Christinas Bibliothek.
Drottningen hade väl genom eröfringarne i Tyska kriget och med Rikets kostnad, samlat ett ansenligt Bibliothek; men ibland de skatter, Hon ur Riket förde, ansåg Hon ock det som sin enskilte egendom; och af Hännes hug och kärlek för Lärdom och Vitterhet, var icke eller att förmoda, att Hon till det lugn Hon ämnade fly, skulle beröfvat sig ett sällskap i ensligheten, som förut borttagit så mycken tid, för de omsorger, Fäderneslandet af Hänne fordrade, då Rikets styrelse Hänne ålåg.
Konung Carl Gustaf tillskapade åter ett Kgl. Bibliothek, som knappast påtänkt, fick en märkelig tillväxt, genom Hans vundne segrar och gjorde eröfringar, i främmande länder; såsom ifrån Jesuiternes och Bernhardinernes Kloster i Polen, ifrån Sora och flere ställen i Danmark; hvilket under Edmund (Figrelius) Gripenhielms tillsyn, sattes i behörigt skick. Det var således denne Konung, som blef en Restaurator till Kongl. Bibliotheket, som under R. Rådet Gr. Nils Gyldenstolpes och Grefve Cronhielms inseende; af årligen dertill anslagne medel, under lärde och förtjente Mäns nitiske vårdnad, såsom en Pontinus, Jaches, med fl. vunnit en ansenlig förkofran. Gyllenklous samlingar inköptes efter hans död, och genom Riks-Skattmästaren Baron Sten Bjelkes vackra bokförråd, som genom Reduction tillföll Kronan, hade Kongl. Bibliotheket märkeligen blifvit förökt; då det åter vid den olyckeliga Slottsbranden, d. 7 Maji 1697, måste vidkännas ett nytt missöde, då inemot 20,000 Volumer uppbrändes och förlorades, eller efter Cantzlie-Rådet Celses närmare uppgift 17,386 tryckte böcker och 1103 handskrifter; och hvad som kunde räddas, beräknades till 6286 Volumer, till största delen illa farne, brände och fördärfvade. (H. B. R. St. 1751, p. 170). Återstoden inrymdes då först uti Gr. Lilljes hus, hvarifrån det sedan flyttades till det Grefveliga Bondiska huset, vid Riddarhus-torget, under Bibliothekarien Gust. Peringer Lilljeblads vård och inseende. När samma hus åter försåldes till Rådhus i Stockholm 1730, inrymdes omsider Bibliotheket, i sju små rum, uti det så kallade Grefve Pehrs (Brahes) hus vid Norrbro, i andra våningen.
Efter Lilljeblad, som afled 1710, blef Johan Brauner, Carl Odelström, H. Brenner, Gust. Benzelstierna, Ol. Dalin och Celsius, hvar efter annan Bibliothekarier.
Efter 1695 års inventarium ägde Bibliotheket, 23,672 Volumer, utom Sparrmanske donationen, af Svenska böcker 1000 Volumer, och 1386 handskrefne böcker, äfven en stor samling af målningar, ur Gyllenclous Sterbhus, åtskillige större och mindre glober, samt mångfalldige statuër och buster af marmor och bronze, till ett antal af 86, hvaraf efter branden öfrige voro, 19 marmor-hufvuden och 9 bildstoder af bronze.
Sedan Kongl. Slottet efter nämde eldsvåda, blifvit så färdigt, att K. Famillen derstädes, 1754, åter kunde inflytta; blef ock K. Bibliotheket väl omsider inrymt, uti Norra flygeln vid Logården, som efter Slotts-Desseinen, var dertill ämnad; men först hundrade år efter Slottets förstörelse, eller vid tillträdet af K. Gustaf IV Adolphs Regering, fick denna till allmän nytta syftande inrättning, räkna ett nytt och gynnande tidehvarf, då den snart sagdt erhöll ett alldeles förändradt och förbättradt skick, och det förnämligast i tvänne afseenden; dels i anseende till rummens inredande och Bibliothekets upphållande i behörig ordning; dels i anseende till sjelfva Bokförrådet.
Hvad det förstnämde beträffar; så blef under Förmyndare-Regeringen 1795, Riks-Cantzleren i nåder uppdragit, att derom så skyndesamt besörja, att denna länge saknade åtgärd, kunde vid Konungens tillträde till Regeringen, vara till alla delar verkstäld. Professoren vid Kgl. Academien i Åbo, Pehr Malmström, som då nyligen efterträdt, Cantzlie-Rådet och Bibliothecarien Wilde, åtog sig då, icke allenast, detta mödosamma arbete; utan befrämjade ock det samma, genom oförtruten flit, och en oafbruten dagelig tillsyn, på ett så nitiskt sätt, att Bibliotheket i Decemb. månad 1796, kunde föreställas Konungen, i ett förbättrat skick, i den ordning, och med det värdiga utseende, som ägnade en inrättning Konungen och Riket tillhörig[1]. Hvad Bokförrådet angår, varder derom här nedanföre nämt.
Ehuruväl ällskare af Lärdoms-Historien, kunna om Kgl. Bibliotheket och hvad der märkvärdigt finnes, få en nogare och tillfredsställande beskrifning, af Historiographen och Cantz. Råd. Celsii (von Celses) Historia Biblioth. Reg. Holm. 1751 8:o; vill man dock korteligen nämna något, hvarå de som besett K. Bibliotkeket, fästat någon besynnerlig uppmärksamhet.
1:o En Bibel in folio, uti ett utslitit svart sammetsband, med silfverbeslag, som skall varit Doct. Luthers egit exemplar, och hvarutinnan han egenhändigt gjort flere särskilte antekningar.
2:o Dr. Hedevig Eleonoras Bibel in 4:o, men inbunden in folio i grönt sammetsband, med bifogade utsökte kopparstycken, föreställande Bibliske historier, i större och mindre format; och hvilka hvar på sitt ställe blifvit insatte.
3:o Det i Prag erröfrade stora Manuscriptet in folio foliisimo, så kallat, som i trä inbundit, skall funnits i ett Kloster fastlåst. Pergamentsbladen något öfver 300 och icke 3011, som på sista sidan finnes annoterat; äro af Åsnehudar beredde. Denna bok innehåller: gamla Testamentet, Josephi Antiqvitates Judaicae, Isiodori Episcopi Lib. XX. de diversis materiis, Novum Testamentum, Contessio peccatorum, m. m. och finnes om bokens ållder anteknat: A:o a partu Virgineo 1561. Den sistnämde Synda-bekännelsen, är skrifven på svarta eller mörkbruna blader, med röda och gula bokstäfver, och på flere ställen, dels hela sidorne utstrukne; dels bredevid anmärkt: haec sunt suspecta — Superstitiosa — prohibita. Bland flere som beskådat denna stora bok och deri skrifvit sina namn, är ock, Ferdinandus Imperator Romanorum A. D. 1577.
4:o En vacker samling af Turkiska tryckta böcker och handskrifter. (Hist. B. R. p. 197—204).
5:o Utom många större och dyrbara verk, en samling uti flere Maroqvins band, in folio, under namn af Tableaux du Roi, innehållande graverade planer, desseiner och utsigter, af Paris och flere Städer, Slott, Palatser, Trägårdar, m. m. i Frankrike. Ett verk, som jämte tryckte Cataloger i flere Volumer, öfver Kgl. Franska Bibliotheket, fordom skänktes af Konungarne i Frankrike till Kungeliga Personer, eller som ett vedermäle af nåd och agtning, åt förtjente män.
6:o Horatius in 8:o (n. f.) en ganska nitid Edition, i koppar stucken, som fordrat en särskilt plåt, åt hvarje sida,
7:o Ibland målningar, Doct. Luther, såsom död, aftagen. Detta stycke har i sednare tider, kommit till Kgl. Vitterhets-Academien.
8:o Alla Legaters och Gesanters afmålningar, som voro närvarande vid Westphaliske Freds-Congressen 1648, till antalet 75, hvaribland, Joh. Oxenstierna, Joh. Adler Salvius, Math. Björnklo, och Shering Rosenhane. Desse hafva sedermera fått sitt rum i Presidents-Contoiret eller Cabinettet för utrikes brefvexlingen.
9:o Ibland målningar af store, namkunnige och lärde Personer, till ett antal af några och 40, förvarades på K. Bibliotheket, en Virgilius, Frans Petrarcha Lagerkrönt, Julius Cäsar Scaliger, aetat. 75, anno 1558, Hugo Grotius, a. aetat. 49, 1632, Anna Maria Schurman, Livia Colonna, Tamerlan, genom Ministern Fabritius anskaffad, Paulus V. Pontifex Maximus, 1611, Aetat. 59, Joh. Messenius, Vossius, Salmasius, Paracelsus, Cartesius, Campanella, Dandelot, Leo Allatius, m. fl.
Ibland tillökte böcker och handskrifter, som Bibliotheket fått i sednare tider, är det inlöste Gr. Cronstedts Bibliotheca Numismatica, samt Landshöfdingen Baron D. Tilas samlingar, i Heraldiken, Genealogien, Topographien, med flere älldre acter, Chartor och ritningar, som inköptes 1774, för 8000 d:r K:mt, och efter beskaffenheten aflämnades, dels till Biblioth. dels till Riks-Archivum. Antiqvitets-Archivi böcker, pärmebref och handskrifter, blefvo på K. Gustaf III:s befallning, likaledes delte emellan Riks-Archivum och Bibliotheket. Men hvad som i mera betydelig måtto, gifvit Bibliotheket en dyrbar och ansenligare tillökning, af mera än hälften, emot förra bok-nummern, och som med Riks-Biblioth. blifvit införlifvad, är det här i Staden varande Kongl. Hand-Bibliotheket, af nära 15,000 Volumer; hvilken en Konung så värdige frikostighet, blifvit med Konungens egen hand, anteknad, uti en för detta ändamål inrättad minnesbok, som vid Bibliotheket förvaras[2].
Om denna tillökning oacktad, Böckernas antal icke kan komma i jämförelse med det stora antal af Volumer, hvaraf flere utländske allmänne Bibliotheker bestå; så igänfinnes orsaken dertill, i de missgynnande öden som K. Bibliotheket måst vidkännas, och i synnerhet den olyckeliga vådeld, 1697, som medtog flere af dess dyrbare samlingar. Det derefter infallande långvarige kriget, som uttömde Rikets Skattkammare, medgaf icke de penninge-tillgångar och fonder, som behofven fordrade, till ett sådant verks upprättande och förkofring. Konungens redan betygade nådige vårdnad och frikostighet, lämnar doch det förtröstande hopp, att hvad Han i förenämde måtto, lika som å nyo grundlagt, äfven skall vinna all den stadga och tillväxt, som alla nyttiga inrättningar vänta, af Hans Regerings omsorger och kärlek för sitt Folk och Fädernesland.
Till en ypperlig prydnad i K. Bibliothekets stora Sal, äro Konungarnes: Gustaf I:s, Carl Gustafs, Gustaf IV Adolphs samt Hertig Carls af Södermanland, Bröstbilder, 1796 skänkte och derstädes uppsatte. Då häfderne förvara Deras minnen, blifva Deras bildstoder på detta ställe, talande bevis, om Deras kärlek för Vettenskaperne, och ett vedermäle af det nådiga hägn och beskydd, som skall utkräfva upplyste Tidehvarfs tacksamhet och vördnad.
Öfver dörren i denna Sal läses följande Inscription:
Bibliothecam. Regiam. Publicam.
A. Gustavo I. Institutam.
Ab. Aug. Ejus. Successoribus. Ampliatam.
Gustavus. IV. Adolphus.
Carolo. Patruo. Tutelam. Gerente.
Maxime. Ditavit.
Et. Heic. Disponi. Jussit.
MDCCXCVI.
Bland enskilte Bibliotheker som i Hufvud-Staden varit för deras talrikhet och inre värde kände; räknas det fordna Rålambske, Tessinske, Rosenadlerske och von Stiernmanske, som sedan kom till Biskop Celsius i Lund, och efter hans död sålldes och skingrades; samt R. Rådet Grefve Creutz vackra och utvalda Boksamling, som af Konung Gustaf III. inlöstes och nu pryder sitt ställe på Kgl. Lust-Slottet Haga.
- ↑ R. C. Gr. Sparres underdåniga Promemoria härom, af d. 5 Jan. 1799.
- ↑ Kongl. Biblioth. P. Malmströms Memor. af d. 24 Jul. 1798, till K. Canc. Collegium, om detta Verkets närvarande ställning, samt hvad behofven fordra, till dess utvidgande och förbättrande, att fullkomligen uppfylla alla dermed påsyftade angelägne ändamål.