Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 108a

←  K. Stats-Contoiret.

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers K. Bergs-Collegium.

Laboratorium Chemicum.  →

VIII.
Kongl. Bergs-Collegium.

Bergshandteringen i Sverige, leder sin ållder från Heden-tima. Vid 14-hundratalet och början af det derpå följande, synes Silfver-tillverkningen varit till den största höjd, som här i Riket inträffat, då af de rika malmer vid Sala Silfververk, utbringades 20,000 marker årligen, som äfven under K. Gustaf I:s tid, bibehölls, till 15 à 20,000 marker. Innan denna K:s tidehvarf var Koppar- och Järn-tillverkningarne ej så betydande, som de sedan blifvit, genom den omsorg, hvarmed de nådigst blifvit omfattade.

I Konung Gustaf Adolph, hade Svenska Bergshandteringen en Beskyddare, som på allt sätt sökte utvidga och förbättra densamma; hvilket i Dess Efterträdares, Dr. Christinas tid, vidare stadgades, igenom då vidtagne anstalter och kloke författningar.

Koppar-tillverkningen utgjorde då vid Stora Kopparberget några och 20,000 Skepp:d och Järn-tillverkningen ökades äfven, i betydelig måtto; men detta är icke vidare ämnet för denna Afhandling; än att visa, huru en så angelägen och betydande del, af allmänna Riks-hushållningen, som utgör Sveriges Hufvud-näring och första Slögd; fordrade ett särskildt öfver-inseende och en egen styrelse. Det är om Cammar-Collegium förut nämt, att Bergs-rörelsen allt till 1637, varit under samma Collegii allmänna tillsyn; ehuru till författningarnes verkställande, i de ämnen som rörde Bergverken, ett Bergsamt d. 26 Feb. 1630 väl blifvit förordnat, som stadgades af Dr. Christina d. 14 Feb. 1637; men Bergs-Collegium blef enligt, K. Maj:ts öpne Fullmagt och Sessionsmandat d. 6 Jul. 1649, ordenteligen inrättadt; då ock en Secreterare och 2:ne Skrifvare förordnades att gå Collegium tillhanda.

Tid efter annan öktes sedermera Collegii Stat; då utom President, och vice President, samt Landshöfdingar som bivistade Sessionerne; Bergsråder, Assessorer, med tillräckelig Cancellie-betjening, Fiscals-Ämbete, Kammererare-Contoir, Prober-Kammare, Ingenieurs-Stat, Laboratorier, med hela Bergs-Staten, tillkommit, hvarom mera här nedanföre.

Friherre Carl Bonde förordnades 1637 d. 14 Febr. att vara Gouverneur uti General-Bergsamtet. År 1646, för Bergslagernes bättre välgång skull, fördelte han dem, emellan sig och Landshöfdingen samt vice Presid. Berndes, således, att under Presidentens inseende skulle lyda, Nora, Linde, Vermeland, Östergöthland, Södermanland, Skinskatteberg, nya Kopparberget och Svafvelbruket; men de öfrige under Herr Johan Berndes disposition^[1].

Sedan Collegium var i utöfning af sitt Kall och Ämbete, kom vid Regerings-formens upprättande 1660, under öfverläggning, angående Commerce Collegii företräde framför Bergs-Collegium, som dock var älldre; samt huruvida Bergs-Collegii göromål skulle kunna administreras, af Räkninge-Kammaren, till besparing i Staten; men deliberationerne derom hos R:s Ständer afstannade, utan någon vidare åtgjärd eller verkställighet^[2].

Enligt K. M:ts Instr. för Bergs-Collegium af d. 22 Junii 1773, åligger Dommare-Ämbetet Collegium, i de till Bergshandteringen hörande delar, hvarvid sådane ämnen förekomma, som ej rätteligen kunna pröfvas, utan att känna det, som hörer till näringens utöfning och de derom gifne särskildte författningar. Af denna orsak, har höga Öfverheten behagat förordna, Bergs-Colleg. till Öfver-Rätt i de mål, som vid Bergs-tings Rätterne afgöras; och desse att upptaga och afgöra de ärender och uppkomne stridigheter, som egenteligen röra Bergsväsendet. Sådane äro, om Jordägare och Uppfinnare-Rätt, till grufvor och deras utmål; om de tvistigheter, som kunna förefalla, i anseende till Tackjärns-blåsningen och Stångjärns-smidet; om Förlags Handel i Berg-lagarne, emellan de Bergsmän som på deras tillverkningar, undfå lån eller förskått af Bruksägare, eller Handlande i Städerne; om skogarne uti de egentliga Tackjärns-Bergslagerne och vid några af Silfver och Kopparverken, samt i anseende till Bruks allmenningar; jämte flere andra mål, äfven de brottmåls-saker, som i grufvor samt i hyttor och hamnar kunna förefalla, och efter författningarne höra till Bergs-Jurisdictionens upptagande; Bergs-Collegium åligger ock att pröfva och gifva dess utslag i utsöknings- och andre mål, som röra Bergsväsendet, enär besvär öfver K:s Befallningshafvandes utslag deröfver inkomma. Vidare de mål, som omedelbart skola upptagas, då Ämbetsmän eller betjening vid Bergsstaten ej fullgöra deras skyldigheter, och jämväl emot Bruksägare då de tilltalas för vissa missbruk emot Privilegier och författningar, såsom olofliga smiden utöfver faststäld Hammarskatt, vrakvärdige tillverkningar, m. m.

Collegii omsorg och skyldighet är äfven att vårda och förordna, om hushållningen i Bergslagerne och vid Bergverken, till det allmänna och Kronans nytta och dervid föranstalta huru grufvor böra brytas, med varacktighet för framtiden; smältningar drifvas till största förmån, med tillverkningens godhet; byggnader inrättas vid Bergverken, och att så mycket möjeligt är söka, att de redan inrättade behörigen fortsättas, och att lämna Privilegier eller tillstånd för nya verks anläggning, på sätt stadgarne derom innehålla. Till befordran hvaraf visse Ämbetsmän, under Collegii inseende, äro tillförordnade att både underrätta andra i de kundskaper, som till Bergshandteringen och hushållningen dervid oumgängeligen fordras; utan ock verkställa de förrättningar som dem uppdragas, och att vidare upparbeta Bergs-Vettenskapen.

Kongl. M:ts Stat består Collegium en President, 2:ne Bergs-Råd och 4 Assessorer, såsom Ordinarie Ledamöter; hvarjämte K. M. stundom behagat förordna Extra-Ordinarie Bergs-Råd och Assessorer^[3]. Till Collegium hörer, utom Cancellie och Advocat-Fiscals-Contoiret, en Kammererare som förer räkenskaperne vid Collegium; samt uti Bergslagerne och vid Bergsverken såsom Domare; och tillika för Bergshushållningen, en Bergshauptman och en Bergmästare vid stora Kopparberget, en Bergshauptman vid Sahla Silfververk, och för de öfrige orter i Riket, 10 Bergmästare, jämte flere Tjänstemän, såsom Geschvorner, öfver- och under Marckscheider, Masmästare, Bergsfogdar, med flere.

För det vid Collegium inrättade Laboratorium Chemicum, är en Directeur, med hvars syssla är förenadt, att vara Myntvärdie; och derjämte för Collegii Prober-Kammare, en Proberare, att undersöka de Mineralier, som till Collegium inlämnas, samt 2:ne Stipendiater uti Chemien. För Mechaniquen äro äfven 2:ne Stipendiater samt en Föreståndare för den på gamla Kungshuset förvarade och årligen ökade samling Modeller, af Mechaniske påfund, ej mindre i Bergsväsendet än Landthushållningen samt hvarjehanda Slögder.

Genom nämde inrättningar med flere af Collegio vidtagne anstalter och författningar, har järnhandteringen, emot förre tider vunnit förkofran i flere delar. Vid Ädelforss guldverk har tillverkningen, sedan guldanvisningarne 1739 blefvo uppfundne, varit ifrån 1740, då den börjades till 1794 års slut, eller på 53 år, 21,115 ½ ducat, som gör omkring 400 ducater årligen. Af Sala Silfververk har såsom medeltal för de 10 åren, från 1781 till 1790, blifvit tillverkade 2,532 marker silfver årl. och koppar-tillverkningen i Riket, när vid Fahlun efter de sednare årens medeltal, blifvit åstadkomne, emellan 5 och 6000 skepund; med de öfrige Kopparverken utgjordt omkring 7000 skepund Gar-koppar om året. Järn-tillverkningen i Riket kan beräknas till 400,000 skepund och något derutöfver. Ett uttryck förtjenar här intagas, af Gr. Tessin: att det ägnade oss vid våra Riksmöten, att sitta på järnbänkar, i stället för i England brukeliga ullsäckar, till erindran, att järnhandeln och järn-smidet, är vår dyraste klenod, och vår rikaste indrägt. (Bref till en ung Prins. 2 Del. St. 1756. 8:o. p. 284.

Desse metallers frambringande och beredning, jämte en del andra tillverkningar, såsom alun, victriol, med flere, äro Bergs-handteringens föremål, hvarvid Bergs-Collegium åligger, att hafva inseende och vård, efter Stadgar och Författningar.

Bergs-Collegium hafver från längre tid tillbaka haft sitt säte på K. Myntet. Uti Kongl. Brefv. dat. Jacobsdal d. 27 Dec. 1673 förmäles; att K. M:t för godt funnit, att låta inrätta Sitt Stall, der Myntet och Bergs-Collegium då var; hvarföre Collegium hade att gjöra sig redo till utflyttning, och att om ett annat boställe vara omtänkte. Se härom vidare beskrifningen angående Myntet.

Följande hafva varit Presid. i K. Bergs-Collegio:

Baron Seved Båt d. 29 Jan. 1652.

Baron Erich Fleming, blef den 17 Mart. 1652, jämte dess Landshöfdinge-Ämbete öfver Stora Kopparberget och Dalarne, förordnad till Presid. i Bergs-Collegio. Den ende som ifrån Auscultant i Collegio, tjent sig upp till President derstädes. Afled på Rikssten 1679.

Baron Sten Bjelke, d. 8 Aug. 1679, var tillika R. R. och Riks-Skattmästare, död i Stockholm 1684.

Baron Clas Fleming Hermansson, förordnades 1685 till R. R. och President i Kammar- Bergs- och Reductions-Collegierne; reste s. å. til Varma Baden, der han dödde.

Gr. Fabian Wrede, Ordinarie Presid. d. 29 Sept. 1685, var tillika Pr. i Kammar- och Com. Coll. samt Stats-Cont.; erhölt dimission ifrån Presid. Ämbetet i Bergs-Colleg. d. 7 Julii 1694.

Grefve Diedr. Wrangel, K. Råd. Pres. i Bergs-Coll. d. 7 Julii 1694, afled 1706. Ämbetet ledigt till 1711.

Gr. Jacob Spens, Pr. 1711.

Gr. Gustaf Bonde, d. 9 Jan. 1721, blef sedan Riks-Råd.

Baron Magnus Palmqvist, d. 26 Aug. 1727, död 1729.

Baron Conrad Ribbing d. 1 Oct. 1729.

Baron Gust. Rålamb, d. 26 Oct. 1736.

Gr. Fredr. Gyllenborg, d. 6 Aug. 1750, död 1759.

Carl Arnell, d. 29 Oct. 1759, afsked på begäran 1762.

Gr. Johan Georg Lillienberg, d. 29 Jun. 1762, erhöll på begäran afsked.

R. R. Gr. Nils Bjelke, 1782.

R. R. Baron Fr. Ridderstolpe, 1789.

Då deras Kongl. Högheter, sedan Sveriges Konung, Adolph Friedrich och Dr. Lovisa Ulrica, besökte K. Bergs-Collegium, slogs deröfver en Skådepenning: föreställande på första sidan Deras Bröstbilder, namn och titel; på andra sidan lästes: Serenissimis Principibus minerarum Svecicarum Genera et impendendos labores, felici futororum augurio, coram cognoscentibus die 17 Novembris a:o 1750. Regium Collegium Metallicum, Tantis Hospitibus clarum, ex Auro Patrio cudi fecit. Och nedanföre ett berg på hvilket Småländska Vapnet synes uthuggit.

Deras Kongl. Högheter förklarade Deras nådiga välbehag öfver Collegii arbete, i följande Skådepenning:

Ena sidan: Bröstbilderne de samma, som å den förenämde: andra sidan: Solen skiner öfver ett bergaktigt land, med öfverskrift: Nec vidisse Semel Satis est.

I exerguen: Gratas Augustis Reg. Coll. Met. curas.

1. Bergs-Collegii Matrikel, först sammandragen af Geschw. L. Schullze; sedan tillökt af Baron D. Tilas, p. 7, 126.
2. Bergs-Coll. Prot. d. 5 och 29 Oct. 1660.
3. I stället för Landshöfdingarne som hade säte i Collegio, hvar för sin Bergslag, då de voro i Stockholm, allt till 1713, förordnades då 6 Assessorer, af hvilka 2:ne fingo namn af Bergs-Råd; 1756 blef Bergs-Råds-antalet ökt till 6, tre med lön och 3 med Assessors-löner. Bergs-Collegii Matrikel, p. 35. Msc.