Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 204
IV.
Kongl. Lazarettet i Stockholm.
Sedan så väl Konungens Archiater och Praeses i Collegio Medico Abrah. Bäck, som General Direct. öfver Lazaretterne Ol. af Acrel, Rikets så förtjente Medici, ofta yrkat nödvändigheten af en Lazaretts-inrättning i Stockholm; den förre äfven uti ett hållet tal i K. Vettensk. Academien, om nyttan deraf, så väl till den nödstälte uslingens hjelp, som till skickelige Lärares inöfvande, äfven i de granlaga Chirurgiska förrättningar; och den sednare uti en år 1746 tryckt afhandling: om genaste sättet, att inrätta och underhålla ett Lazarett, så att det innan få år, måste ernå en ansenlig tillväxt; så kom detta mål, hos K. M:t i ett nådigt och ömsint öfvervägande.
Konungen lät en Kundgörelse utgå 1743, om en Lazaretts-inrättning i Stockholm och om uppbärandet af frivillige sammanskotter dertill, vid brölopp och barndop. Om någon betydelig fond således blifvit samlad, är obekant; men år 1746 d. 5 Apr. köptes genom den då varande Sundhets-Commissionen, af Presidenten, Baron Erland Broman för 79,178 D:r 8 öre K:mt, det på Kungsholmen i qvarteret Pilträdet, under N. 1 belägne hus, förut R. Rådet Gr. Horn tillhörigt; till inredande af ett Lazarett. Tomten hade i förra århundradet, Konung Carl XI:s Präceptor, R. Rådet, Baron Edmund Gripenhielm fått; han lade grunden till stenhuset, som der än befinnes, och inrättade trägården. Det inroptes på Auction 1694 d. 18 Dec. för K. M. och Kronans räkning, för en Summa af 26,100 d:r K:mt, och destinerades då till Laboratorium Chemicum, samt en Hortus Medicus, som der ock af Doct. Urban Hjärne inrättades, och äfven efter hans förslag, ett mineral-bad[1].
Till Lazaretts-inrättningens befrämjande och styrelse, förordnades år 1751, af Herrar Seraphimer-Riddare: Gr. And. Joh. von Höpken och Baron Gab. von Seth; sedermera i Gr. Höpkens ställe, R. Rådet Gr. Ekeblad. Vid deras afgång, utnämdes till Directeurer R. R. Gr. Hjärne och Öfverståthållaren Baron Lantingshausen 1764; efter den sistnämde, R. Rådet Gr. Stockenström, och 1773 anförtroddes Directionen åt R. Rådet Gr. Fersen och Joh. v. Wallvik. Den förstnämde styrde detta verk till sin död, d. 24 Apr. 1794, tillika med Riks-Cantz. Bar. Fr. Sparre. Gr. Fersen efterträddes af Hans Excellence Öfverste-Kammar-Herren &c. Gr. Nils Posse, som nu med H. Excellence Öfverste Marsk. Bar. Thure Klinckowström, af Herrar Seraph. Riddare förestå och vårda denna Christeliga inrättning.
År 1752 d. 30 Oct. intoges de förste sjuke, uti 8 dertill inredde sängar; 1753 öktes antalet af sjuksängar till 18; 1755 till 36; 1759 till 38. Efter faststält stat och spisordning, underhölls i början hvarje sjuk, med 1 d:r 12 öre K:mt om dagen. Romerska Kejserliga Residenten i Stockholm Antivari, skänkte sina i Clarae församling belägne tvänne fasta egendomar, som efter hans död försåldes till 61,500 d:r K:mt jämte 6000 d:r dito mynt i penningar till Lazarettet, med villkor att tvänne sängar skulle upplåtas, till fattige sjuka, af Catholske Religionen, och efter hans död, 4 till samma ändamål, hvilket verkstältes 1763. År 1761 öktes sjuksängarnes antal till 41, och 1765 till 44. Men sedan Lazaretter i Landsorterne befalltes inrättas, och detta Lazaretts inkomster således minskades, genom de frivillige sammanskotters aflämnande, till Landsorternes egne sjukhus, inskränktes sängarnes antal 1766 till 22. De öktes åter 1768 till 26; 1769 till 30; 1771 till 34; 1772 till 38; 1773 till 40. År 1774 måste åter deras antal indragas till 26, som dock åter öktes med 2:e 1775[2].
Konung Gustaf III:s armbrott vid Parola i Finland d. 12 Jan. 1783, gaf Stockholms Borgerskap, vid Konungens hugneliga återkomst till Hufvud-Staden, tillfälle, icke allenast till betygande af en innerlig glädje, öfver Dess återställande till fullkomlig välmåga; utan ock att utmärka densamma, jämte sin underd. tillgifvenhet för Konungens Person; att gjöra ett sammanskott af 4000 R:dr Specie, till Stadens Lazarett, för att understödja och utvidga denna mänskligheten hedrande inrättning, med en tillökning i sjuksängarnes antal, som fått namn af stället Parola, der besagde olyckeliga händelse inträffade.
Ifrån 1752 till 1775 års slut, har i Lazarettet 8261 sjuke, njutit vård och skötsel; af hvilka 927 personer blifvit döde. Under samma tid voro 369 barn, födde innom Lazarettet; sedan 1755 i särskildt rum, 2:e sängar blifvit afskilde, för fattige barnaföderskor; till hvilket ändamål sedermera, ett allmänt accouchements-hus inrättades år 1775. I Lazarettet, der endast verkeligen sjuke vårdas, skall dock mortaliteten ej stiga högre, än till hvar nionde.
Lazarettet emottog 1791, 46 fattige sjuke gratis; andre betalade 2 R:dr i månaden, men 6 för egen kammare.
Under Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillets förvaltning, biträdes Lazarettet i Stockholm, hvad Läkare- och Fältskärs-befattning angår, af en General-Directeur, försedd med Ordens-Gillets särskilde Instruction.
Läkare-sysslorne vid Lazarettet blefvo i början uppdragne Archiatern Bäck och nu varande General-Direct. af Acrel. I den förstnämdes ställe hafva efter hvarannan, Doctorerne Elf, Darelli, och Odhelius varit Lazaretts-Medici; och i Doct. af Acrels ställe, är nu Doct. C. Fr. von Schulzenheim General-Directeur. De vid samma Lazarett antagne Läkare och Fältskärer, böra årligen till Collegium Medicum afgifva berättelser; så väl om hvad under loppet af sjukskjötseln befunnits förtjena något särdeles afseende, till Wettenskapens förkofran; som ock hvad för öfrigt, till Collegii allmänna kännedom, af Medicinal-verket i Riket hörer, enligt hvad Collegii instruction d. 28 Octob. 1797 8. §. derom innehåller. Enligt K. M:ts förordnande af d. 4 Apr. 1753, äro alla som vilja njuta befordran, till Provicial-Medici och Regements-Fältskärer öfver hela Riket, förbundne, att åtminstone ett halft år, uti Lazarettet sig infinna, att lägga handen vid Medicinske och Chirurgiske förrättningar.
En Lazaretts-Apothekare antogs d. 8 Octob. 1753.
Offentelig Gudstjenst blef ifrån år 1753 vid Lazarettet förrättad af Rector Scholae vid Jacobs församling, Mag. And. Edbom, till 1766, då inkomsten icke vidare medgaf, att hålla särskild Präst.
År 1758 sattes Botaniska trägården derstädes i stånd; den blef 1766 stäld under Collegii Medici och Professoren Bergii specielle vård och tillsyn; men som medel saknades, blef enligt K. M:ts bref till K. Lazar. Directionen d. 23 Apr. 1774, trägården åter upplåten till andra behof, för Lazarettet.
Lotteriet, som gifvit denna inrättning en årlig inkomst af 20,000 d:r K:mt och deröfver, börjades med Jan. månad 1755. Då det i början stipulerade antal af lotter till 20,000 icke kunde hvarje månad debiteras, blef det väl till hälften minskat; men öktes åter sedan till 12,000 år 1759, och derifrån till och med Febr. månad 1764, drogs 15,000 lotter, hvartill då än ytterligare lades 1000: hvaraf 10,000 äro för Lazarettets räkning, 5000 för allmänna Barnsängs- och Koppympnings-inrättningen och de öfrige för oförsålde lotter att afräkna.
Lazarettets stat för år 1775 besteg sig till 12,947 d:r K:mt; årliga inkomsten hade då stigit till 67,500, och utgiften samma år till 55,813 d:r K:mt.
Ibland de många betydeliga gåfvor, som till Lazarettet blifvit aflämnade, och finnas derstädes på taflor anteknade, äro ibland de mäst betydelige: Hännes M:ts Ryska Kejsarinnans, då Hon 1765, emottog Seraphimer-Orden, af 69,965 d:r 3 öre K:mt; af Stockholms Borgerskap 72,000 d:r; af Fru Mathiesen 28,000; af en okänd 1776 en summa af 20,000, med flere, som alla äro hedrande vedermälen af människo-kärlek och ömhet för uslingen; hvilka berömmeliga gärningar, böra af tacksamheten förvaras, såsom vackra efterdömen för den gifmilde och frikostige.
På Lazarettet läses följande Inscription:
Stiftadt.
Under. K. Fredric. I:s. Regering.
Inköptes.
1749.
Öpnades. För. Sjuka.
1752.
———
K. Gustaf. III.
Förbättrade. Inrättningen.
Anslog.
En. Ny. Årlig. Inkomst.
1781.
Byggnaden. Utvidgades.
1785.
Fullbordades.
178-.
Då. Styresmännen. af Seraphimer-
Gref. Axel. Fersen. Frih. Fr. Sparre.
R. R. m. m. R. R. m. m.
Till en förtjent åminnelse, af Herr Riks-Rådet Gr. Axel Fersens outtrötteliga omsorg och vårdnad om denna nyttiga Sjukhus-inrättning, uppsattes derstädes hans Bröstbild, med denna af Kongl. Wittershets-Academien föreslagne Inscription:
S. R. R. och. Com. af. K. M:ts. Orden.
Styrde. Med. Nitfull. Omsorg.
Lazar. Inrättn. i. XX. År.
Tacksamheten.
Uppsatte. Bilden.
Att. Hans. Minne. Måtte. Lefva.
I. Hans. Efterdömen.
Efter den uppgift, som finnes uti Profess. D. v. Schulzenheims förut åberopade Tal, Bilagan N:o 31, voro Sjuksängarnes antal 1798, 80; hvilka årligen skulle ökas med fyra, till dess antalet blifver 100. Uti hvardera, af 16 stora rum, rymmes emellan 8 till 10 personer; dessutom flere mindre för 1 till 2 sjuka, samt fria rum för Chirurgus, Controlleur, m. fl. Endast 2:ne särskildta rum, äro anordnade för betalning; men de öfrige betala 2 R:dr för 4 vickor, och de som hafva fattigdomsbevis, betala als intet. De sjukas antal som årligen intagas, räknas till 7 à 800. Alla klädas i Lazarettets kläder; hvar och en får sin egen säng med sparlakan omkring, fri mat, dryck, medicamenter, värma, Läkarevård och uppassning. De som dö, begrafvas på Lazarettets bekostnad, då anhörige äro oförmögne.
Då man efter medeltal räknar de 9 sistförflutne årens inkomst ifrån 1790, af tillfällige medel, såsom sammanskott vid brölopp och barndop, Lotteriet, Burskaps-medel, andel i vissa böter, stämpel-afgift för kort, m. m. skall den hafva utgjort en årlig summa af R:dr 4627: 32 sk. Interessen af fruktbara Capital 4176: 43, 11. Den till Lazaretts utvidgande och en stående fonds samlande, nådigst anslagne Tobaks-afgiften, som ifrån K. Stats-Contoiret bör årligen utgå, R:dr 5000; blifver K. Lazarettets nu varande inkomst: 13,804 R:dr 27 sk. 11 r:st. Årliga utgiften bestämmes åter till ett belopp af R:dr 9761: 39 sk. 7 r:st. hvilken utgift likväl årligen går i tillökning, i samma mon, som inrättningen efter den nådigst föreskrefne planen, blifver hvarje år med 4 nya ständiga sjuksängar, utvidgad.
Det förslag om ett allmänt Garnizons-Lazaretts inrättande i Stockholm, som med K. Lazarettet kunde förenas, har Prof. D. v. Schulzenheim, i förenämde tal[3] grundat; icke allenast på den mångfalldiga nytta och förmån som så medelst stodo att vinnas; utan ock uppgifvit någon ersättning för kostnaden till en sådan inrättning. Det har här så mycket hälldre bordt omnämnas, som hans kända nit och berömvärde omtanke, för tvänne mänskligheten hedrande inrättringar i Hufvud-Staden; synes fordra all den uppmärksamhet, som till befrämjande af ett så godt och nyttigt ändamål, skulle kunna bidraga.