Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301f

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 218 ]

VI.
K. Musikaliske Academien
.

Såsom en Stamfar för Svenska Musiken, anser man Hof-Intend. Johan Helmich Roman, född i Stockh. 1694. Han reste 1714 på Dr. Ulrica Eleonoras bekostnad till England, att undervisas i Gen. Basen af Hendel och i Compositionen af Profess. Pepusch. Efter flere utrikes resor återkom han 1740 till Fäderneslandet. Hans Musikaliske verk, under namn af Anthems, och hans större Compositioner, vid Kongl. begrafningar, Bilägret 1744, K. Kröningen 1751, jämte många flere tillfällen, vittna om hans utmärkta förtjenst och skickelighet, i sin konst. Han afled 1758[1].

Kongl. Svenska Musikaliska Academien inrättades omsider 1771. Den var länge förut påtänkt och någon plan dertill författad af Capellmästaren och Organisten vid Storkyrkan Ferdinand Zellbell; men berörde år kom inrättningen först till verkställighet, då 19, den tiden utmärkte Musikäl[ 219 ]skare och kännare förenade sig och utarbetade ett Reglemente, eller så kallade grundreglor för denna Academie; och sedan detta Reglemente, af en utaf bemälte Associerade, då varande Landtmarskalken, sedermera Presidenten i Åbo Hof-Rätt, Friherre Axel Gabriel Leijonhufvud, blifvit K. Gustaf III. i underd. föredragit, instiftades Academien d. 8 Sept. åfvannämde år; medelst Konungens under samma dag, utfärdade nådige stadfästelse-bref å det föreslagne och uppgifne Reglementet.

Bemälte Associerade voro, utom nyssnämde Friherre Leijonhufvud.
 R. Rådet Gr. Carl Rudensköld.
 R. Rådet Gr. Adam Horn.
 R. Rådet Gr. Nils Bielke.
 Com. Rådet Bar. Patrik Alströmer.
 Öfversten Carl Jac. von Qvanten.
 Ryttmäst. Er. Adolph Printzensköld.
 Kammarherren Aron Gustaf Silfversparre.
 Advocat-Fisc. Isaac Faggot.
 K. Hof-Capellmäst. Ferd. Zellbell.
 Commerce-Råd. Eric Brander, sedermera Sköldebrand.
 Hof-Secret. sedermera Assess. Gabriel Olin.
 Kammarherren Gr. Arvid Stenbock.
 Hof-Secr. Lars Lalin.
 Assess. Magnus Valtinson, sedermera Com. R. Adlerstam.
 Assess. sedermera v. Presidenten Gabr. Kling.
 K. Hof-Capellmäst. och Organisten vid Clara Kyrka Henr. Philip Johnsen.
 Öfver-Direct. vid Landtullen Axel Kellman, och
 General-Majoren sedermera Hans Excellence Grefve Pontus De la Gardie.

Detta är den ordning uti hvilken hvar och en af dem, efter skedd lottning, intogo deras rum i [ 220 ]K. Academien[2]. Då H. E. Herr R. R. Gr. And. v. Höpken d. 14 Maji 1774, hade sitt inträde i Kongl. Academien, höll han ett tal, som finnes intagit i Lärda Tidn. för s. å. p. 201, hvaraf här må intagas, några uttryck, hvarföre musiken tystnar i församlingen, vid de tider, då hon med bedröfvade tankar skall vara omgifven: ”okunnogheten menar, säger han, att hon blott är ämnad, att uppröra känslan till glädje; en större insigt begriper, att hon förmår uppväcka alla arter af känslor. Det Folket som varit den upplystare delens af verlden, Läromästare; som förstådt att styra inbildningskraften, utan att förqväfva dess eld, och som uti sin Mythologie och sina dickter, så ljufligen målat naturen; det folket uppodlade musiken; gjorde af hänne en del af uppfostran, och under fabeln af Orpheus, ansåg hänne mägtig, att mildra för hårda seder, och böja dem till lindrighet m. m.”

Academien hade i början ej annan tillgång, för dess oumgängeliga utgifter, än de medel som kunde insamlas genom Academiens årliga Concerter; men år 1773 erhöll Hon K. Privilegium på ett Publikt Lotteri, hvaraf någon årlig inkomst hänne tillflutit, och resten af behofven har insamlats, dels genom de tid efter annan gifne allmänne Concerter, dels genom Ledamöternes frivillige sammanskotter till Cassan. Enligt Grosshandlanden Jacob von Balthasar Knigges testamentariska disposition d. 26 Sept. 1795, tillkommer Academ. vid hans efterlämnade Frus död, 500 R:dr. Han var i sin lifstid en stor musik-älskare.

Academiens inrättning och föremål, att innom eget Fädernesland vinna, hvad i denna Vettenskap saknas, och att den samma till all möjelig högd [ 221 ]uppbringa; att inöfva Svensk ungdom, uti allt hvad till Musikaliske Vettenskapen hörer; så väl composition som execution, tillika med skaldekonsten, såsom till vocal-musiken nödig, samt theorien om orgelverks och alla andra musikaliska instrumenters förfärdigande, med det mera; inhämtas af K. stadfästelse-brefvet af d. 8 Sept. 1771, som genom trycket är allmänt kändt.

Ett Musikaliskt Utskått har tillkommit, som vid Academiens inrättning icke var påtänkt; för att granska och yttra sig, öfver inkommande arbeten i Musiken och Compositionen; afgifva utlåtanden i förekommande frågor, som på något sätt röra musikens theorie, om instrumenter, m. m. Detta Utskott består af 12 Ledamöter. På Hof-Instrument-Makaren J. Öbergs anhållan, besigtigade K. Academ. hans nya påfund, att på Clavecins åstadkomma, så väl forte och piano, som crescendo och diminuendo, och fann beskaffenheten af denna inrättning bestå deruti; att instrumentet i stället, för korp-pennar, biifvit fjädrat med dertill preparerat engelskt läder; att ljudet, med inrättande dämmare, snarare upphörer, och att genom en i instrumentet gjord regering, crescendo och diminuendo, under spelningen kan vinnas; m. m. och som han var den förste, åtminstone här i Riket, som uppfunnit och uppvist en sidan invention; begåfvade Acad. honom med em guldmedaille, till hans vidare uppmuntran[3].

Af Informations-inrättningen har hittils ej mera kunnat sättas i verkställighet, än Sång-Principe-Skolan, som år 1797 tog sin början; der nu en mängd ungdom, på Academiens bekostnad, trenne dagar i vickan, njuta undervisning, uti de första elementerne af Sång-konsten. Den 17 Aug. 1799 [ 222 ]anställde Musikaliska Ac. på stora Beurs-salen, offentelig examen med Eleverne, uti dess Sång-Skola, då ibland 31 Elever, första belöningsp:gn, utdeltes till 3:ne och den andra till 8, för ådagalagde prof af vunnen insigt och skickelighet. (Inr. Tid. N:o 100, 1799).

Föreläsningarne öfver Musikens Theorie, hafva ännu (1798) icke tagit sin början; men en Lärare är dertill utsedd, med anslagen lön; hvarigenom tillfälle snart kan öpnas för vettgiruge i denna vettenskaps-gren, att innom Riket inhämta de kundskaper, hvarutinnan i långliga tider all undervisning saknats.

År 1773 d. 2 Febr. lät K. Gustaf III. genom Academiens då varande Praeses, Hans Exc. Grefve Düben, i nåder gifva Academien tillkänna: ”att Svenska Operan dädanefter kommo att uppföras i Musikaliska Academiens namn; såsom hvilket icke allenast vore flerestädes utrikes brukeligt; utan ock tjente att gifva inrättningen af Operan mera anseende; samt betoge de fördomar Allmänheten kunde hysa emot dem, som vid slike theatraliska öfningar, sig bruka låta.”

I en framtid torde något mera hufvudsakeligt kunna sägas om denna Academie; när hon med större tillgångar blifver i stånd att mera gagna, och får medlemmar, som icke genom andra ämbeten och sysslor äro hindrade att odelt uppoffra sin tid, åt Academiens egenteliga yrken[4].



  1. Biogr. Lex. af Gezelius.
  2. Benäget meddelt af Secret. Pehr Frigell, K. Academiens Secreterare.
  3. Gjörwells Lärda Tidn. 1780, p. 796.
  4. Förutnämde meddelte underrättelser.