Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301h

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 232 ]

VIII.
Museum Regium
.

Sedan Konung Gustaf III, som så Kungeligt beskyddade de fria konsterne; under Sitt vistande i Italien och Rom[1] 1784, icke allenast blifvit ägare af åtskillige kostbare Antike, stycken; utan ock på en gång inlöste hela Piranesis vackra samling, af gamla Grekiska och Romerska Statuër med flere minnes-märken, af konsterne i deras gyllende åll[ 233 ]der; så blefvo alla desse skatter, genast derifrån afhämtade och en stor del vid ankomsten inrymde i nedre Galleriet, på Konungens Slott.

Konungen hade ämnat att en gång låta uppsätta dem, med flere samlingar, uti dertill inredde salar, i ett eget hus; för att genom en friare tillgång, bidraga till mera nöje för Åskådaren och mera beqvämlighet för Konst-idkaren. Men innan något tillfälle dertill ypppades, afled Konungen; och året derefter, 1793, utsågs nedersta våningen i Norra flygeln vid Logården, till Museum Regium. I de dervarande hvalf, hade förut varit kök och våningsrum för en Hof-Mästare. Desse blefvo då för ett större ändamål inredde och i stånd satte; och till mera utrymme, blefvo ock de, åt Svenska Academien, i öfre våningen af samma flygel, upplåtne rum, dertill apterade och använde.

Öfver-Intendenten Fredenheim förordnades, att hafva Museum under sin vård och tillsyn; som i förberörde rum inflyttades 1794, och af honom och Professor Sergel i behörig ordning uppstältes.

I det ljusare rummet åt Logården, eller Östra Slotts-parterren, är följande inscription i hvit marmor, att läsa:

Antiqvitatum. et. Artium. Cultiorum.
Regia. Cimelia.
A. Gustavo III. maxime. locupletata.
Gustavus. IV. Adolphus.
Carolo. Duce. Sudermaniae.
Tutelam. Gerente.
Ut. Commodo. ac. Decoro. Publico.
Redacta. et. Ordinata. Inserviant.
Providit.
Hoc. Instituens. Museum.
MDCCXCIV.
————

[ 234 ]I detta rum finnes följande Statuër.

1. Apollo Citharoedus eller egenteligen Musagetes, Musernes anförare, klädd såsom Citharoederne visade sig på Theatern, med en lagercrants på hufvudet. Statuën är 6 ⅔ fot hög. Denna skall länge varit ansedd som en qvinna och således graverad af Cavaceppi. Sedan den blifvit funnen aldeles fullkomlig, med enahanda attributer, har man upptäckt misstaget, härrörande af klädedrägten.

2. Minerva Pacifera med hjelm på hufvudet och en qvist i högra handen; är 6 fot hög.

3. Clio, Historiens Gudinna, föreställes med ett papper i handen; 5 fot 3 ¾ tum hög. Voltaire säger, att Historien synes hafva det gemensamt med Tragedien: att upplifvas af häftiga passioner, och att man måste så väl beväpna Clio med en dolk, som Melpomene.

4. Euterpe, som var Musikens Skydds-Gudinna, sirad med en lagerkrans på hufvudet, håller ett blås-instrument i hvardera handen. Högden at denna statuë är 6 ¼ fot.

5. Thalia, tillägnas Comedien och skådespelets uppfinning. Hon är på hufvudet prydd med band och roser; har om lifvet ett vädur-skin; håller i högra handen en klubba och i den vänstra en masque; år 6 fot hög.

6. Melpomene, som var Tragediens Gudinna, är prydd med rankans löf på hufvudet: föreställes hållande i högra handen en gapande masque, och uppsättande vänstra foten på en hög sten; är 6 fot hög.

7. Terpsicore, en Skyddarinna för den enkla och alfvarsamma sången och dansen, som egenteligen hörde till Gudarnes högtider. Hon har en krans på hufvudet och bär en Cithra; högden är 6 fot 4 ½ tum.

[ 235 ]8. Erato, för Kärleken och dess Språk; för den lekande sången och dansen, som brukades vid bröllop och skådespel. Om hänne säger Ausonius: Erato saltat pede, carmine, vultu. Med vänstra armen uplyft öfver hufvudet, håller hon en del af sin slöja; är 5 ½ fot hög.

9. Polymnia var för Mythologien och det versslag som skalderne kalla Ode. Hon föreställes insvept i sin klädnad, att betekna fabel-lärans hemligheter; 6 fot 1 ¾ tum hög.

10. Urania, för Astronomien och Astrologien, utmärkes med en glob i högra handen, och en mått-stock i den vänstra. Högden är 6 fot 2 tum.

11. Calliope, för Hjeltedickten; Hon är i synnerhet skaldernas Gudinna; föreställes sittande på en stenhög, hållande i högra handen en penna och i den vänstra en bok. Är 5 fot 2 ½ tum hög. Om desse Statuër har Boisgélin i sin Resebeskr. sagt: ”Polymnie et Terpsicore sont surperbes; Euterpe, Erato, Clio, et Uranie, belles, Melpoméne et Thalie ordinaire. Calliope est la plus mauvaise.” (Loc. Cit. p. 57).

12. En Grekisk Prästinna, med Offerskålen i handen; är 6 ¼ fot hög.

13. Endymion en af de få, ännu behållne Grekiska konstens första mönster. Är 7 fot lång och värderas af kännare till 2000 ducater, hvarmed den ock af Konungen blifvit inlöst i Rom 1784; de öfrige hörande till Piranesis samling skola kostat 3000 ducater. Endymion är den sköna Ynglingen, som Månan sänkte i en evig sömn på berget Latmos, för att få, för sig allena behålla och i fred betrackta honom. Mythologerne berätta härom olika; men i denna fabel är förmodeligen äfven någon historisk händelse förborgad. Statuën skall 1783 blifvit funnen i ruinerne af Kejsar Hadriani Landt[ 236 ]pallats vid Tivoli, tillika med de fyra prägtiga colonner, af Atheniensisk marmor, som samma Kejsare låtit föra till Rom; och hvilka nu i Kungeliga Museum pryda sitt ställe. På Endymion skall en arm och ett lår vara restaurerat.

En förtekning på denne, näst den Vaticanske, ende fullständige Antike samling, af Apollo, Minerva och de nio Muser i Statuër af marmor, med ett val af flere Grekiske och Romerske Bildhuggare-arbeten, uti Kungl. Museo; har genom Öfver-Intendentens C. Fr. Fredenheims besörjande, blifvit meddelt, med tillhörande Gravurer, teknade af Piroli i Rom och Heland i Stockholm, samt i koppar stuckne dels af dem, dels af flere gode mästare i Rom, såsom en Mochetti, Ottaviani med flere.

I denna förtekning med bifogade Gravurer upptages äfven; en basrelief af Venus, i marmor, såsom hafvets dotter, förd och ledsagad af kärleken. Den är 3 ½ fot lång 1 ¼ fot hög.

Äfven Caesars Skyddsängel, i Phrygiska drägten, som hämnas på Bruti onde ande. Merkvärdigt stycke för konsternas historia, såsom från Augusti första tid, och innan deras gyllene ålder. Högden är 1 ⅚ fot och bredden 1½ fot.

En Romersk hög Ämbetsmans domare-säte, af 2 ½ fots högd och 3 ¼ fots bredd.

En särdeles stor och väl arbetad Candelabre af marmor, af dem på hvilken elden lågade i de gamlas tempel. Är 9 fot, 6 ¾ tum hög.

En annan dylik, äfven af marmor 9 fot 10 ½ tum hög. Bägge ibland de stycken hvaruti detta Museum af intet annat öfverträffas.

Utom allt detta, med flere arbeten, som taga sitt värde af ållderdomen och konsten, såsom Büster, inscriptioner ristade i marmor, vaser, m. m. [ 237 ]förvarar ock detta Museum, en stor samling af Raphaels fayancer, eller tallrikar och andra kärl, som denna stormålare ritat; för att göra sig välkommen hos tillverkaren, under de trägnare besök, han gjorde hans dotter.

Mynt-Cabinettet, bestående af det Kungelige och Drottningholmske, är ibland de störste i Europa[2]. Det Kungelige hade förut varit under Antiqvitets-Archivi, och sedan K. Vitterh. Academiens vård. Det Drottningholmske, afstod Drottning Lovisa Ulrica och inlöstes af Kronan 1762 för 21,150 R:dr, värderadt efter metallen till 17,000 R:dr. Båda sammanlagde höra nu till K. Museum.

Om det Kongl. förmäler Canc. Rådet Berch, att det tillkommit igenom Olof Bromells och hans sons, Archiatern Magn. Bromells flitiga efterletande; dels stycketals, dels att alla Borgmästaren Nymans vackra Medailler, (dem Brenner berömmer, p. 255) deruti blefvo instuckne. Köptes sedan efter Arch. Bromells död och skänktes till Drottn. Ulrica Eleonora. Vid Hännes frånfälle kom det till Publicum, att förvaras i Antiqvitets-Archivo, der det strax fick en vacker tillökning af älldre tiders der behållne fynd[3]. Vid 1731 års Riksdag inlöstes af R. [ 238 ]Ständer, R. R. Gr. Jacob Cronstedts samling af Romerska mynt, för 48,000 d:r K:mt, till K. Antiqvitets-Collegium. (Gezelii Biogr. Lex. 4 D. p. 99).

Innom 4 år erhöll detta kostbara Cabinett sedermera, tvänne ansenliga tillökningar; först, igenom det antagne hembud, Strömiske arfvingarne i Götheborg, gjorde 1783, utaf en samling Danske mynt och medailler, för ett åsatt pris, efter vigten beräknat, med en förhöjning af 12 för hundradet. Den derföre belöpande summa 988 R:dr 11 sk. 4 öre, blef på K:s befallning (d. 7 Mart. 1783) anordnad och utbetald.

Med en ännu ansenligare och långt dyrbarare skatt, blef K. Cabinettet ytterligare riktat; genom Com. Rådet Sköldebrands, med möda och kostnad å utrikes orter samlade Antike Grekiske och Romerske medailler, den K. M. lät inlösa för ett modererat pris, af tolf tusen R:dr. (K. br. d. 30 Mart. 1786). Igenom denna collection, bestående af mera än 6000 stycken i guld, silfver och andre metaller, skall besagde Cabinett, fådt ett tillökt antal af 1500 Romerske medailler. De Grekiske, Egyptiske och flere Africanske, mycket sällsynte Antike mynt, utgjorde i Sköldebrandske samlingen öfver 1100 stycken.

Angående Drottningholmske Cabinettet; så skall Hännes M:t Dr. Lovisa Ulrica haft det till ett sommar-nöje på Lust-Slottet Drottningholm. Det var då, den största myntsamling som fans i Sverige, innehållande icke allenast Antike Grekiske och Romerske mynt och skådep:gr; utan ock både mynt och Medailler ifrån alla Riken i Europa. Svenska samlingen var i synnerhet betydande. R. Rådet Grefve Carl G. Tessin hade börjat denna collection och hade hunnit ganska långt, när han år 1751 afstod den samma till Hännes M:t, som sedan derpå gjorde stor kostnad. (Berch l. c.).

[ 239 ]Museum förvarar ock i de öfre rummen ett stort antal af desseiner och ritningar af åtskillige Skolar och af de mäst berömde Mästare, såsom Giotto, Balthazar de Sienne, Francia, Morazzonne, Luca Cangiasi, Albert Durer, Vouet, Raphaël, Correge, Annibal Carrache, Titien, Tintoret, Veronese, S. Rosa, Poussin, Callot, Le Moyne, Lembke, med fleres, utgörandes denna Collection 3025 st. i 13 stora Volumer: Der förvaras äfven en myckenhet af Etruriske Vaser; en stor och kostbar samling af estamper och målningar, en bok-samling hörande till konsterne, m. m. om hvilket allt Allmänheten bör vänta en särskild omständeligare beskrifning, än här kan meddelas.



  1. K. ankom till Rom d. 24 Dec. 1783.
  2. Medaille-Cabinettet i Wien, hvartill en början af Antike mynt, 1558, skall blifvit gjord, af Kejsar Ferdinand I. och sedan tillökt af Leopold och Carl VI. skall nu bestiga sig till ett antal af inemot 22,000, och deribland en mängd af rare och sällsynte penningar. (Cimeliunt Viennense). Detta Cabinett innehåller äfven en Collection af Medailloner, skådepenningar och andra länders mynt ifrån Carl den stores till närvarande tid, hvilken sednare samling, är tillkommen genom K. Frans I:s omsorg och bekostnad. (Descript. de la Ville de Vienne. Vien 1779, 8:o, p. 33).
  3. Berchs beskr. om Sv. mynt och skådep:gr. Upsala 1773, 4:o.