Hoppa till innehållet

Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 400v

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 371 ]

XXII.
Soopiske Fattighuset,

Stiftat och anlagdt af Fru Grefvinnan Anna Maria Soop, som var Modermoder till afledne Herr R. R. Gr. Axel Fersen och hans syskon; samt dotter af R. R. Gr. Mats Soop till Melsåker. Hon var första gången gift med Fältmarsk. och Presidenten Gr. Axel Wachtmeister, med hvilken hon hade en dotter, som ägdes af Presidenten Gr. Hans von Fersen, Fader till R. R. Gr. Axel Fersen och dess syskon; och andra gången, med Fältmarsk. och R. R. Gr. Carl Gyllenstierna till Steninge.

Förordnandet om denna inrättning, är af d. 8 Apr. 1734, uppvist d. 11 Junii 1736, och intagit i K. Svea Hof-Rätts Protocoll; hvars hufvudsakeliga innehåll består deruti: att sedan Fru Grefvinnan på den så kallade De la Wallées tomt, belägen på Blasieholmen, låtit uppbygga ett litet hus för 10 fattiga och sjukliga qvinfolk, har hon ansla[ 372 ]git ett Capital af 44,000 d:r K:mt, som i R:s Ständers Banque till ett evärdeligt Capital skulle insättas, och räntan deraf till 10 fattige sålunda utdelas, att hvardera af dem, skulle hvarje vecka oafkortat erhålla 3 d:r 16 öre K:mt; utgörandes om året 1820 d:r; öfverskottet 160 d:r skulle användas, dels till de aflidandes begrafning, dels till någon belöning för den som emottager och hvarje vecka utdelar samma medel, samt deröfver håller räkning; som ock till fattighusets underhållande. Skulle Fru Grefvinnans barn och efterkommande, villja sjelfve hafva denna tomt fri, hvarpå fattighuset är byggdt; så ålåge det dem, att på annat ställe låta bygga åt desse fattige ett lika godt hus; så att de vid flyttningen ej blefvo lidande. Vid ledighet efter någonderas död, ägde Fru Grefvinnans barn och efterkommande, med Consistorii Råd, någon annan till denna förmån antaga; äfven som Consistorium i Stockholm anmodades, att tillika med Prästerskapet i församlingen, häröfver hafva inseende, så att denna Grefvinnans yttersta vilja, blefve efterlefvad.

Vid årets slut 1739 insatte Grefvinnan Soop i R:s St:s Banque, ett Capital af 2833: 18 ⅓ öre Caroliner, och 10,239: 6 ⅚ öre courant S:mt, emot 4 ½ p:cents ränta årligen; samt lät jämte afskrift af testamentet, tillställa Consistorium, Banco-attesten deröfver, såsom en säker och tillräckelig fond, till bestridande af detta hännes förordnande.

Innan detta förordnande gjordes, hade Fru Grefvinnan underhållit, på detta fattighus 10 fattiga qvinfolk, hvilka då haft serskilt utspisning och mathållning, genom en förestånderska; men i April 1734, börjades med utdelning af pengar à 3 d:r 16 öre i veckan; hvilka utlämnades från Grefvinnans Contoir, alt tils i Maji 1740, då Consisto[ 373 ]rium började med utdelningen, på sätt anordnat blifvit, och hvarmed allt sedan fortfarits.

Då Herr R. R. Grefve Axel Fersen på 1750-talet uppbyggde sitt hus på Blasieholmen, lät han på egen bekostnad förbättra fattighuset med en öfverbyggnad, af en stor och rymlig vindskammare, och hvarefter sedan utrymmet blef större, tvänne fattige qvinfolk blefvo antagne till åtnjutande af husrum och värma, utan att åtnjuta p:ge-utdelning, dock med rättighet att erhålla den, vid inträffande ledighet.

Sedan Consistorium allt ifrån inrättningens början, hvarken för framledne Grefv. Soops arfvingar eller någon annan visat redo för förvaltningen af fattighus-fonden; så äskade Grefve Axel Fersen år 1772 en sådan redogörelse af Consistorium, hvilket dock vägrades, af det föregifvande, att det vore under Consistorii värdighet, att vara någon privat persons tillsyn, till redogörande subordinerad, och ville då häldre afsäga sig all befattning med förvaltningen deraf.

Detta föranledde Herr R. Rådet, att instämma Consistorium till K. Hof-Rätten, med påstående om behörig redovisning, hvarefter ock sedan flere skriftvexlingar å ömse sidor föregådt; Consistorium änteligen år 1774 d. 26 Julii, afgaf en fullständig räkning öfver förvaltningen, ifrån den stund Banco-attesten emottogs till 1773 års slut; hvilken räkning af Herr R. R. i Hof-Rätten fick uttagas och genomses; af hvilken befants, att under berörde tid, fonden blifvit ökad med 19,617 d:r 30 ½ öre K:mt; så att den då tillsammans utgjorde 63,617 d:r 30 ½ öre K:mt. Allt sedan har Consistorium årl:n afgifvit räkning till R. R. Gr. Fersen eller i dess Contoir och efter genomseendet och jämförandet, med bilagde verificationer, derå erhålligt decharge.

[ 374 ]Vid myntförändringen 1777 ökades fonden, i anseende till det i Banquen insatte Courante S:mt med 28,874 d:r 30 öre K:mt.

Då vid 1783 års slut befants att fonden var 6313 R:dr 47 sk. 5 r:st och således underhållet, utan Capitalets minskning kunde ökas, så propanerade Gr. Fersen, att icke allenast de derstädes varande vanlige 10 fattige, i stället för 3 ½ d:r, skulle undfå 4 ½ d:r K:mt; utan ock att de tvänne som allenast hade fria husrum, äfven skulle erhålla lika utdelning; hvilket med Consistorii samråd blef antagit och faststält; så att alla 12 hafva on 12 sk. hvardera i veckan. Äfvenledes blef Consistorii Notariens arfvode, ökat ifrån 100 till 300, och Vaktmästarens ifrån 48 till 144 d:r K:mt årligen.

Vid anstäld besigtning år 1787, öfver åtskillige bristfälligheter på fattighuset, blef med Consistorii samråd, en betydande reparation förrättad, som kollade omkring 200 R:dr och togs af Cassans tillgångar, hvarvid äfven vants ett större utrymme; emedan ett större kök än som behöfdes, blef ändrat till boningsrum, och ett annat litet rum, i stället inrättat till kök; så att nu bebos det gamla stora rummet af 6, det sednare inrättade af 3:e och vindskammaren äfven af 3:ne fattige; hvarest alla äga tillräckeligt rum och hafva dessutom en stor vind och en god källare.

Allt till 1787 hade desse fattige saknat en ordentelig tillsyn öfver deras själavård, hvarföre Gr. Fersen, hos Consistorium föreslog, en af Capellanerne i Jacobi Församling, som derom anmodades; hvilket bifölls, och hvarföre han årligen i arfvode åtnjuter 6 R:dr.

1788 författade Gr. Fersen en ordning för fattighuset, hvilken med Consistorii bifall blef i patent tryckt; på väggarne i rummen anslagen, och [ 375 ]dessutan 1 exemplar deraf tilldelad, så väl de då varande fattighus-hjonens som ock de, hvilka sedermera inflyttat.

Fattighus-fonden utgjorde vid 1797 års slut:

Innestående i Banquen emot dels
4 ½, dels 4 procent 4585: 2: 10.
I Riksgälds-Cont. emot 5 p:c.  1050:
Emot 4 p:c. 900:
I Cassan 394: 40: 3.
R:dr 6929: 43: 1.

Alt Banco Specie, i hvilket mynt äfven utdelningen bestrides, som utgör årligen:

Till 12 fattige à 12 sk. i veckan  R:dr 156:
Consistorii Notarien 16: 32.
Prästen 6:
Vaktmästaren vid Consistorium 8:
Ved och sågning, circa 24:
Extra omkostnader, omkring 10:
Tillhopa R:dr 220: 32.

Deremot utgjorde interesset för samma år 1797, 287 R:dr 42 sk. 4 r:st., hvaraf synes att denna inrättning för en framtid icke allenast kan äga bestånd; utan ock utvidgas till de fattigas förmån.

R. Råd. Gr. A. Fersen, har uti sin disposition af d. 14 Maji 1787 och 9 §, ålagdt sin älldste son, såsom fidei-Commissarius till Ljung och Löfsta egendomen och hans efterkommande, innehafvande samma-rätt, att öfver denna inrättning, jämte flere af framledne Grefvin. Soops gjorde Barmhertighets-verk, hafva inseende; så att de anslagne medel blifva använde till fattiges och nödlidandes förmån och nytta[1].



  1. Denna berättelse är sammandragen af de vid Fersiske Contoiret befintelige Documenter, af Cammereraren Eric Nortun, i Apr. 1798.