Strider mellan skotska kolonisatörer och spanjorer 1699
|
| På Wikipedia finns en artikel om Dariénplanen. |
Med ett Skepp som kommit ifrån Jamaica, hafwer man Tijdender, at dhe Skottske som satt sig på Dariske Kusten, sig allaredan så förstärckt, at dhe intet fruchta något Öfwerfall, hafwandes dhe omkring deres Boningar giordt en Circumvallations Linie på Landsijdan, som dhe besatt med 60 Stycken, och sig intet mindre på Siösijdan befästat. Dock är en Capitein Pinearton ben: som twenne gånger warit uthe med ett lijtet Skepp, tredie gången blefwen af dhe Spanske borttagen. Dhe hafwa anhållit om dess lösgifwande och sig uthlåtit, i fall det nekades at wilja taga någon Spansk Officerare igen, och sedan denne Capitainen uthwäxla.
|
Ifrån Jamaica skrifwes, at en Fahrkost, som med någre Skottar dijtkommit ifrån Darion, hafft Tijdender med sig, at en Skottsk Galliort eröfrat en Spansk Fahrkost som ifrån Carthagena war utlupen på kundskap med 63 Mann, hwilcke dhe med deras Officerare til fånga tagit. Straxt der efter hade dhe blifwit anfallne aff en annan starckare besatt Fahrkost, hwilken de ock så eröfrat och fått 4 Metall Stycken, samt månge Fångar ; dem de uti Triumph med sig fört åt Darion.
|
Wijd ändan af sidstförledne Månad hade wij wår Batterie färdig på Siösidan, hwarest wij fruchtade första öfwerfallet; sedermehra hafwa wij oss oc så befästat på Landsidan med en diup och bred Graf, oc ett högt Bröstwärn ifrån den ene Siön til den andra med en Bastion på hwarthera ändan ; Nu arbetas på Husen in uti Skantzen, och giöres wärf at byggia Skepp. Imedlertijd hafwa Indianerne trädt med oss i Förbund, hwilke til mehra säkerheet lembnat hoos oss någre deres Barn, och deremoot tagit någre af wåre til sig; och som wij af dem blefwe warnade för ett stort Partij Spanske som nalkades til wår Colonie, så utcommenderades ett Partij at gifwa ackt på dheres förehafwande, och til at fråga dem om Orsaken til deres marche;och när wåre kommo något fram blefwe dhe af de Spanske med en Salve hälsade, som giorde dock ingen skada; Wår Commendeur hölt sig stilla, förmenandes medh dem i wänligheet at tala, effter som ännu intet Blod war utgutit. Men som dhe Spanske gofwe andra gången Salva, och ihielsköt en Fendrick och en Soldat, sampt sargade åthskillige andra så gofwe ock wåre fyr med så god Effect at dhe Spanske kommo i Oordning och måste taga Flyckten, lembnandes effter sig en dehl af deres Gewähr och Ammunition.
|
Med ett ifrån West-Indien ankommit Skepp, hafwer man Tijdender, at en Förklaring skal wara publicerad uti Jamaica i Barbados och andre Engelske Colonier, at ingen bör bijstå eller hielpa de Skottske på Darion, efftersom dhe intet hafwa rätt til sig der at nedersättia.
|
Til Gouverneurerne uthi West-Indien skola Ordres wara afgångne, at hålla sig aldeles neutrale uti den Skottske Saken i Darien. Och skal man hafwa swarat någre Skottiske Herrar, som welat förswara deres Rättigheet i detta måhlet, det de Skottiske, efftersom dhe sig, utan at gifwa Konungen någon Notification derom, nedersatt på Darien, och så sielfwe måge sörja för deres Säkerheet emoot Spanien; Men skulle dem någon annan Fiende angrijpa, då wille man intet förneeka dem någon Hielp.
|
Gouverneuren af de Franske Landen i America har fått orders at hielpa dhe Spanske til at fördrifwa Skottarne som sig nedersat uti Darien.
|
Bref ifrån Havanen af den 24 Martij förmähla at emillan wåre commenderade af Gouverneuren i Panama och Skottarne skal i begynnelsen af Martij Månad wara förelupit en blodig Rencontre, uthi hwilken en stoor deel af Skottarne blifwit på Platzen qwarliggande, och at dhe Spanske, om icke Buskasier och Moraster dem hade hindrat, hade kunnat erhålla en fullkommen Victoire; hafwandes de Skottske dock så mycket lijdit, at dhe måst taga deres Botzfolck af Skeppen och skicka dem under Militien, Och sedan förfogat sig uti Skantzen som dhe på en Högd upkastat hade ; Dhe Spanske hade också, effter som dhe intet för mangel af Proviant kunde längre stå på den Platzen hwarest Rencontren war förelupen, begifwit sig åth Panama tilbakars igen hwarest dhe ifrån andra Orter blifwit med mycket Folck förstärckte, och wore sinnade Skottarne andre gången at angripa så snart den Spanske Flottan, som kunde dem på Siösijdan attaquera, wore ankommen.
|
Capit: Montgommerie är ifrån Darien hijtkommen, warandes i Martij Månad derifrån afreester ; han confirmerar et en skermytzel skal wara förelupen emillan Skottarne och dhe Spanske, och at af dhe senare 120 Man blifwit ihiälslagne, men de öfrige tagit flyckten ; Han haar til Prof medbracht Sand, som haar Gull hoos sig, och finnes wara mycket godh; han berättar ock at Skottarne sig der starckt fortificera och hade fullt upp af alt som dhe behöfde.
|
Directorerne af wårt Africaniske och Indianiske Compagnie hafwa här til warit i Glascou, och hafwa hafft at beställa med affärdandet af 5 Skepp åth Darion, hwar uthi allehanda Nödwändigheeter, som kunna lända til denne Coloniens Defension blifwit inskeppade ; 1500 Man äre som Soldater medgångne, och ibland dem ett Compagnie Hochleinder, af hwilket slagz Folck man effter handen lärer flere dijtsända ; åthskillige unge Adelsmän hafwa sig ock så dijt begifwit, och hoppas man at all Anstallt lärer wara giord til at förwara wår Colonie förr än de Spanske blifwa färdige med någon stoor Mackt dem at angrijpa ; hälst efftersom man med ett der ifrån ankommit Skepp, som Gullsand, Trää och andra Waror öfwerbracht, hafwer den efterrättelsen at nya Skantsen är i fullkommelig Defension, och Fortificationerne wijd Siösijdan aldeles fullbordat, sampt at dhe uti Jamaica och andra Engelske Colonier hafwa dem uthi Darion ansehnlig Succes tilsändt.
|
För någre Dagar sedan kom ett Skepp ifrån Jamaica och berättar Skepparen at dhe Skottske på Darien låtit myckit inständigt hoos de Engelske Gouverneurerne i Jamaica och Barbados anhålla om Proviant, hwilket desse också bewilljat, men at 2 Skepp som der med warit lastade genom Storm blifwit borto; så at bem:te Inbyggiare på Darien, i fall den ifrån Skottland dijt afskickade Convoyen intet snart skulle framkomma, sig näppeligen länge läre kunna der uphålla. Det för någre Dagar sedan af den Spanske Ambassadeuren til Öfwer Regenterne lefwererade Memorialet, uppå hwilket han begiärt ett Cathegoriskt Swar, skal angå den Dariske Saken, och säyes at samma Memorial blifwit öfwersändt åth Holland til Konungen af Engelland.
I går Afftos kom en Express ifrån Gouverneuren i Jamaika, Riddaren Beston med Tijdender, at dhe Skottske för mangel på Proviant och Krigz Ammunition, hafwa måst öfwergifwa Landet Darien, och at 3 af deres Skepp redan wore komne til Jamaica.
|
Capit: Campbel som nyligen är kommen ifrån Darien berättar, at Skottarne samma Orth intet öfwergifwit hafwa, och talar han om en lyckelig Action som de hafwa haft emot de Spanske, skolandes 3000 af desse senare som welat dem angripa blifwit af 500 Skottar på flyckten slagne.
|
Bref af den 3 och 5 Augusti som åthskillige Kiöpmän bekommit ifrån ny Jork förmahla enhälligen at Skottarne, förmedelst den uthi Wäst Indien publicerade Förordningen, at intet hafwa någon Handel medh dem, sampt ock at dhe ingen särdeles Succurs hafwa hafft ifrån Skottland, hafwa för mangel på Proviant änteligen måst resolvera til at öfwergifwa deres nye Colonie Darien, och at dhe til den ända hade embarquerat deres Effecter och [..] Personer uppå 3 deres Skepp af hwilke 2 fyra dagar för ben:te Brefz afgång wore redan til ny Jork ankomne, och wäntades det tredie, som genom Storm war ifrån dhe andre kommit, stundeligen. Bref ifrån Edenburg förmähla ock så at dhe der hade bekommit säkre Tijdender der om, dock hade [..] och Compagniet warit här om tilsammans, och slutit at det wijd Grenok tilredz liggiande Convoyet skal förstärkias med 2 Skepp och 400 Man, och med det förste afsegla, skolandes Commendeuren hafwa Ordres at taga sin Cours gienaste Wägen åth Darien, och taga Possession igen uti samma Colonie i fall han den funne wara förlåten ; Men der de Spanske samma Land redan hade intagit, skulle han uthgå med en annan dessein.
|
Med en Express som vice Royen uti Galicien Marquisen de Astorga hijtsändt haar man dhe hugnelige Tijdender, at Skottarne hafwa öfwergifwit deras Colonie på Darion, hwilket ock sedermehra igenom Bref ifrån Cadix blifwit confirmerat; dock säyes at dhe 20 Örligskeppen som blifwit uthrustade at segla åth Darion, oacktat Skottarne Orten förlåtit, lijka fort skola fortsättia deres Reesa, och sättia samma Kuste uthi sådant Tilstånd at Skottarne intet skola begiära sig der mehra at nedsättia.
I Fredagz kom en Express ifrån Engelland med tijdender, at wåre öfwergifwit Darien; men Directeurerne af detta Compagniet continuera icke dess mindre at informera de af Participanterne intecknade Summorne, och hafwa berammat en allmänn Sammankomst til den 8 Nov. sampt giort Anstallt til at uplåna 5000 P. Sterl. Så blifwa ock uthom de allareda färdige liggiande Skeppen ännu 3 andre uthredde.
Rätt nu ankom en af wåre Fregatter ifrån Hispaniola som warit 36 Dagar på wägen, med Tijdender, at Skottarne för mangel på Lijfzuppehälle, förlåtit deres Colonie på Darien och at månge af dem äre genom döden förgångne så at intet öfwer 400 Menniskior warit öfrige; Sampt ock at sedermehra Fransöske Bouqueniers hafwa med dhe Spanske warit på Darion, och tänckt der at upkasta någre Skantzar, sampt at til den ända en Spanisk Commendeur redan skulle wara der ankommen.
Bref ifrån Edenburg förmähla, at deras Convoy åth Darien war til segels gångit, bestående af 5 monterade Skepp af 40, 50, 60, 70 och 80 Stycken bemannade med 800 Matroser och 1600 Soldater samt 150 unge Adelsmän och Volontairer, hafwandes derjämte inne en hop Stycken, Fyrmörsare, Bomber, Granater, Krigz Ammunition och Proviant. Hela Adelen och dhe förnämste i Skottland blifwa faste wijd den Resolutionen at igentaga den Colonien och den maintenera.