Svenska industriens män/Lars Johan Hierta
LARS JOHAN HIERTA.
»Att teckna Lars Johan Hiertas lefnadsöden, så som de förtjena, att tecknas» — yttrade någon vid hans nyss kallnade stoft — »vore att på samma gång teckna en lång tidrymd af Sveriges inre utvecklingshistoria i det nittonde århundradet.» Det kan också så mycket mindre här komma i fråga, att lemna en genomförd bild af hans mångsidiga personlighet, som vi egentligen endast hafva att framställa honom som industri-idkare.
Lars Johan Hierta föddes den 23 Januari 1801 i Upsala, der fadren Carl Didrik Hierta var akademi-räntmästare. Vid ännu ej fylda fjorton år student, hade Hierta vid tjugo års ålder tagit både den filosofiska graden och aflagt juris kandidat-examen, samt ingått på tjenstemannabanan. Han lemnade likväl efter några få år statens tjenst, för att blifva — landets främste tidningsutgifvare, indragningsmaktens besegrare, framstående riksdagsman, verksam kommunalman, en af våra förnämsta, mest gagnande och uthålliga bokförläggare och en af Sveriges driftigaste — och lyckligaste industriidkare.
Såsom boktryckare och bokförläggare började han sin verksamhet 1830, med en poetisk kalender Psyche och en upplaga af grekiska och romerska prosaiker i svensk öfversättning. Några år senare begynte han utgifvandet af »Läsebiblioteket», en samling öfversättningar från de bästa utländska författare i skönlitteraturen. Detta litterära företag, som ställdes till ett då för tiden i Sverige alldeles oskäligt lågt pris, spred sig genast till alla samhällsklasser och förtjenar, att minnas såsom första impulsen till den företagsamhet, som alltsedan visat sig på det litterära området. Han ådagalade med detsamma att han redan då förstod den stora konsten, att för litet ge mycket och ändock vinna derpå, och sedan förtroendet en gång var vunnit, visste allmänheten att der Hiertas namn stod på titelbladet af en bok, var den också värd det åsatta priset. Bland författare, dem han först presenterade för den läsande allmänheten, nämna vi: Fredrika Bremer, Anders Fryxell, Onkel Adam, Vilhelm von Braun, Carl Kullberg, Albano-Adlersparre, Ridderstad m. fl. Hiertas förlagskatalog utgör en vacker illustration till Sveriges litteraturhistoria under de fyratio åren 1830—1870.
På det industriela området, der han utvecklade en så rastlös verksamhet, började han med stearinljusfabrikationen. Denna industri, hvarmed Hierta, om vi ej missminna oss, begynte 1838, anlades först i mycken liten skala i ett af honom och hans bolagsman hr Johan Michaelsson förhyrt gammalt trähus vid Liljeholmsbron. Företaget rönte i början föga uppmuntran, och hade att kämpa med stora svårigheter; men vann efterhand kredit och hade, när Hierta öfverlemnade affären till sin kompanjon, utvecklat sig till den största i sitt slag i Sverige.
År 1847 föranledde han och tog verksam del i det s. k. Gotländska myrodlingsbolaget, som genom utdikningar och nyodlingar på några af Gotlands största myrar, förvandlat dessa vattendränkta och frostländiga trakter till tusentals tunnland bördig åkerjord.
Samtidigt och sedan anlade han en svafvelsyrefabrik, en sidenfabrik vid Barnängen, medverkade såsom bolagsman till anläggningen af Strömsbro spinneri vid Gefle och Munksjö pappersbruk vid Jönköping, byggde fartyg o. s. v.
Klok, driftig och beräknande, samlade Hierta på sina många företag en ansenlig förmögenhet. Dock knöt han aldrig kronan så tätt tillsammans, att ej ljus och luft äfven trängde ned till dem, som arbetade vid foten af stammen. Många af dem, som voro anställde vid hans anläggningar, hafva i jemnbredd med dessa gått framåt i oberoende och vunnit en god ekonomisk ställning.
Under vintern 1872 hade Hierta varit sjuk men blef under sommaren så återställd, att han kunde vistas på landet. På hösten begynte han åter känna sig svag och orkeslös och måste slutligen intaga sängen. Krafterna sjönko allt mera och på morgonen den 20 November samma år lemnade hans verksamma ande detta jordiska.
