Svenska medeltidens bibel-arbeten/Efterskrift

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Ändringar och rättelser
Svenska medeltidens bibel-arbeten
av Gustaf Edvard Klemming

Efterskrift


[ 431 ]

Efterskrift

Om de i detta band tryckta, den Latinska texten troget följande, öfversättningarne hafva vi inga andra underrättelser, än de hvilka meddelas i sjelfva afskrifterna.

Josua bok är öfversatt af Nils Ragwaldi, som ingick i Wadstena kloster 1476, blef confessor generalis 1501 och dog 1514.

Domare bokens uttolkare är ej namngifven. Språket och anordningen af öfverskrifterna synas dock utvisa, att Nils Ragwaldi äfven öfversatte denna fortsättning af Josua bok.

Judith,
Esther,
Ruth och
Machabeernes böcker öfverflyttades på Svenska år 1484 af Jöns Budde, munk i Nådendals kloster, känd genom flera öfversättningar från tiden 1469 — 1491.

Johannis uppenbarelse är öfversatt af obekant hand, men liksom de föregående från slutet af 1400- eller början af 1500-talet.

Nichodemi apokryfiska evangelium, hvars meddelande vi hoppas icke skall klandras, har af okänd hand emottagit sin Svenska drägt, sannolikt i förra hälften af 1400-talef.

[ 432 ]De sju första böckerna äro tryckta efter den i förra bandet, sid. 592 — 596, beskrifna Wadstena-codex af år 1526, hvari de upptaga icke fullt senare hälften, eller spalterna 573 — 1012. Flera exemplar, än denna enda afskrift, synas numera icke finnas. Utom dem som öfversättarne sjelfve naturligtvis låtit utskrifva, kunna vi dock anföra åtminstone ett exemplar af Machabeernes böcker, skrifvet i Wadstena omkring år 1502 af Elzeby Giorderi (nunna sedan 1481, +1535). Med orden ”Jtem iij dikker [perman] kom til makabeorum bok som iak ſyſt'er e g ſiælff ſkriffwar” nämnes det i ett förspråk till Kongl. Bibliothekets handskrift af år 1502, med gammal signatur (Antiqvitets-Arkivets) A3, hvarur några lectier äro meddelade i förra bandet, sid. 541—59.

Nichodemi evangelium är tryckt efter den enda i behåll varande afskriften, som finnes i Braheska bibliotheket på Skokloster, under N:o 3 i qvart. Denna codex innehåller en afskrift af den Legendsamling, som är ufgifven af Geo. Stephens under titel: Ett fornsvenskt Legendarium; handskriftens beskrifning och läsarter derur meddelas derstädes. Här må endast nämnas att den är skrifven i medlet, eller senare hälften af 1400-talet, och att Nichodemi Evangelium är inskjutet efter sagan om Vår Herre (s. 72 i Legend.) samt upptager sidorna 34 — 72 af hela boken.

Flera Svenska medeltids-öfversättningar af hela böcker ur Bibeln, än dem vi tryckt, äro icke kända.[1] [ 433 ]Strödda stycken ur den heliga skrift, synnerligast Evangelierna, finnas deremot talrikt öfversatta i medeltidens postillor och andra andaktsböcker. Kanske blir det oss en gång förunnadt, att samla och utgifva dessa fragmenter, såsom ett tredje band af Svenska Medeltidens Bibel-Arbeten.

  1. En på Kongl. Bibliotheket i Stockholm befintlig pergamentcodex af Psaltaren, förut tillhörig S. L. Gahm Pehrson och D. G. Nescher, beskrifven af Schinmeier, Geschichte der Schwedischen Bibel-Uebersetzungen, II sid. 79 — 89, och af Reuterdahl i Vitterhets, H. o, Ant. Akademiens handlingar, XVIII sid. 31 — 35, är icke annat än en afskrift efter både Fr. Wormordsens och Chr. Pedersens åren 1528 och 1531 tryckta Danska öfversättningar, på så sätt, att än är ett stycke skrifvet efter den ena och än åter ett annat efter den andra. (NB: Detta med antagande af de Danske lärdes åsigt, senast framställd af Brandt, Chr. Pedersens Skrifter, IV sid. 584, att en tidigare öfversättning af Chr. Pedersen, från år 1529 såsom Langebek uppgifvit, verkligen icke funnits till. Om deremot en sådan upplaga en gång kommer i dagen, så skall man utan tvifvel finna att vår codex är afskrifven efter densamma.) Afskriften är gjord af Svensk hand, på 1530-talet, och till följe deraf hafva åtskilliga Svenska ändelser inkommit i dess språk, hvilket för öfrigt är Danska.