Tidning för Wenersborgs stad och län

1848-12-02

[ sida ]

Tidning
för
Wenersborgs Stad och Län.

N:o 0. Lördagen den 2 December 1848.

Till den Resp. Läsaren!

Det kan wisserligen synas en och annan betänkligt, att öka den redan ansenliga mängd af tidningar, som nu förefinnes, med ännu flera; men då en tidning alltid bör betraktas såsom en upplysningens vehikel och följaktligen är god till sitt grundbegrepp, bör en sådan betänkligbet, der den existerar, upphöra. Den bör till och med förbytas i ett erkännande af nödwändigheten och nyttan af nya organer inom pressen, på orter, der sådana antingen icke finnas, eller äro af den beskaffenhet, att de icke motswara sin bestämmelse eller uppfylla Publikens grundade fordringar på desamma.

Förwissade om allmänneligheten af ett sådant erkännande just på denna ort och inom detta samhälle, frukta wi icke att mötas med missnöje, då wi till prenumeration anmäla

Tidning
för

Wenersborgs Stad och Län.

Den tidning wi sålunda annoncera, will icke framträda med braskande löften om storwerk, som den skall uträtta, och derigenom yrka på ett relativt högt rum inom landsortspressen. Om Red. skulle lyckas att utöfwa något godt inflytande på den ort, inom hwilken den hoppas erhålla sin Publik, wet den, att den icke gjort annat än sin pligt som publicist. Aldraminst will Tidningen proclamera sig såsom en politisk bjesse, då den wäl känner af många sina medbröders warnande exempel, att en dylik rol, stundom utspelad i prospectnumret, sällan lyktar på annat sätt än Don Quixotte i striden mot wäderqwarnarne, och i bästa fall utbytes emot den af ett osjelfständigt echo af de stora tidningarne. Tidningen will endast säga hwad den är och hwad den icke är. Den tänker aldrig sjelfmyndigt upphäfwa sig till en uteslutande ojäfwig organ för det såkallade allmänna tänkesättet i de orter, der den blifwer spridd, emedan den af gammalt känner, att meningsbrytningarne äro snart sagt lika många som individerna; ännu mindre ernar den följa flertalets af sina medbröders exempel deruti, att med bitterhet förfölja hwarje annan åsigt än sin egen. Då emedlertid en tidning alltid måste ega någon politisk färg, och till på köpet genast wid sitt framträdande inför Publiken annoncera denna, får Red., under djupt beklagande att några färgskiftningar i den wägen skola finnas inom wårt kära fädernesland, tillstå att dess egen är grå — detta dock ej så tillförståendes, som skulle Red. blindt hylla lärorna hos det wiljelösa partie, som, betecknadt med denna färg, ställt sig såsom medlare och skottafla emellan det swartas och det hwitas kämpar, hwilka nu som bäst skifta hugg mot hwarandra och — mot fäderneslandet — utan Red. will dermed tillkännagifwa, att den tillhörer det största af alla partier, det nemligen som, ängsligt förbisedt af de andra, erkänner att hwart och ett af dessa har rätt i ett och orätt i ett annat, och som således i sitt förhållande till dem skall såsom princip erkänna Havamals ord, att:

”Så god är ingen, att felet ej följer,
Och ingen så dålig, att han till intet duger."

Red. älskar mycket af det gamla, men icke derför att det är gammalt, och mycket af det nya, men ej af orsak att det är nytt, utan derföre att det (både det gamla och det nya) är godt och nyttigt. Red. älskar och ifrar för reformer, men will ej hafwa dem genomförda på omstörtningens ofria och wåldsamma wäg. — Se der wår politiska trosbekännelse!

Sitt namn såsom Länstidning skall den söka rättfärdiga genom sitt bemödande att meddela allt, som i något afseende kan röra länet, och Red. ernar fördenskull sätta sig i förbindelse med pålitliga personer såsom correspondenter från dess olika trakter. Torg- och partie-priser samt andra handelsunderrättelser, äfwensom Götheborgs Börspriser, hafwa i Tidningen ett stående rum. Stiftsnyheter och de från Länet till Landshöfdinge-Embetet ingående rapporter skola punktligt meddelas, äfwensom en resumé af samma Auktoritets Kungörelser, på det dessa wigtiga notiser må komma till Allmänhetens kunskap på ett säkrare sätt, än genom deras flyktiga afhörande från predikostolarne. In- och Utrikes nyheter skola efter de tillförlitligaste källor och utan wanställande tillsatser meddelas under rubrikerna: Fäderneslandet och Utlandet. I hufwudstaden håller Redaktionen en egen pålitlig Correspondent i politiska och andra ämnen. Tidningen kommer äfwen att hafwa en särskild följetongs-afdelning, hwars artiklar skola wäljas med afseende på sedlighet och estetisk smak.

Med beredwillighet och tacksamhet emottager Red. af Tidning för Wenersborgs Stad och Län till införande i bladet hwarje meddelande, som kan åsyfta befrämjandet af nytta och upplysning, rättelse af förhandenwarande missbruk eller warningar mot förutsedda. Deremot förklarar den en gång för alla, att den ej öppnar tidningens spalter för personliga angrepp.

Tidningens yttre synes af detta profnummer. Om utgifningsdagar, pris m. m.: se anmälan derom på sista sidan.

Och härmed öfwerlemne wi i Publikens händer första produkten af wår werksamhet i ett för oss nytt samhälle. Den har ej tillkommit för tärande, utan för närande; ej för att uppwäcka split och oenighet, utan för att werka till ett i allmänhet älskadt mål — upplysningens. Tiden skall utwisa, om företaget är förhastadt eller af behofwet påkalladt. Emedlertid anförtro wi oss med tillförsigt åt Publiken, hwilken förr eller sednare skall fälla det afgörande utslaget.

Redaktionen.

Fäderneslandet.

Stockholm.

— Under den 21 Nov. har Kongl. Maj:t utnämt och befordrat: till Häradshöfding i Tössbo och Wedbo häraders domsaga, vice Häradshöfdingen Theodor Gradman; till Häradshöfding i Wäne, Flundre och Bjerke häraders domsaga, v. Häradshöfdingen Adolf Peter Westman, samt till Häradshöfding i Wiske och Fjäre Häraders domsaga, Borgmästaren i Strömstad Johannes Hegardt.

— I sednaste konselj har, enligt Afton-Posten, blifwit beslutadt, att de wid tillsättningen af framl. lagman Richerts domsaga i Westergöthland afskilda twenne häraderna Ahle och Wädtle, äfwensom de likaledes från framl. häradshöfding A. Falkmans domsaga i Skåne skilda häraderna Ljunits och Herrestad skola komma att bilda twenne nya domsagor.

— Uti den 27 Nov. hållet Ordenskapitel har Kongl. Maj:t täckts utnämna: till Riddare af. K. Swärds-Orden: Kaptenen wid Götha Art. Reg:te, Olof Åkerrén, Majoren wid Westgötha Reg:te, Joh. Otto Erasmie, Kapt. wid Skaraborgs Reg:te, Axel Christ. Jungmarker; Kapt. wid Elfsborgs Reg:te, Swen Jacob Hammarstrand, Majoren wid Westgötha Dahls Reg:te, Eric Ericsson, Kaptenen wid K. M:ts Flotta, Joh. Lilliehöök; till Riddare af K. Nordstjerne-Orden: Häradshöfdingen Bengt Wolter Hessle.

[ sida ]— För godtgörande af de till krigsrustningar af Rikets Ständer anwisade 2 millioner R:dr b:ko, hafwa R. St. anslagit ett årligt belopp af 300,000 R:dr, att såwäl för innewarande år, som för den tid, hwarunder en blifwande ny bewillnings-stadga kommer att tillämpas, utgå. Och har K. M. detta beslut till allmän efterrättelse kungjort, samt derjemte i nåder förordnat, att i de fall, då debetsedlar å innewarande års utskylder redan blifwit utdelade, särskilda debetsedlar å berörde afgift böra de skattskyldige tillställas.

— Statswerkets nettobehållning af postmedlen har wid sednaste statsreglering blifwit upptagen till 115,000 r:dr b:ko.

— Posttidningen för d. 24:de Nov. meddelar ett privatbref från Stralsund af den 19:de, hwaruti berättas, att pomerska landtwärnet, som fått order att inställa sig, wägrat att lyda, och att ”pöbeln”, uppretad af ”en mängd utdelte plaketer”, i förening med landtwärnet ställt till ”ett fullkomligt upplopp”, så att borgargardet förklarat sig ur stånd att upprätthålla ordningen. Widare säges: ”Artilleri och infanteri rycka i detta ögonblick (middagstiden) ut. En kamp har redan börjat, och torde detta slutas endast med ett belägringstillstånd.”

Upsala.

— Till Philosophie Lector wid Skara Gymnasium har blifwit utnämd Acad. Doc. Mag. G. Wennerberg.

Carlstad.

— På förslag till Åmåls Sacellani äro uppförde: 1:o Socken-Adj. J. Rolén, 2:o Catechet. S. Florelius, och 3:o v. Commin. N. Myrdén.

Götheborg.

— H. M. Konungen har låtit ur sin handkassa tillställa härwarande landshöfdingeembete 33 R:dr 16 sk. b:ko, att genom dess försorg tillställas den i Handelstidningen, under rubrik ”Ett Socknebud”, omförmälte afskedade matrosen Lars Forsberg.

— Smittkoppor hafwa utbrutit i Carl Johans församling, eller de s. k. Majorna.

— Generalbefälhafwaren, friherre Bror Cederström på Säbyholm har på begäran blifwit försatt i konkurstillstånd. Skånska Privatbanken samt Hypotheksföreningen lära hafwa forcerat honom dertill. Landskrona sockerbruksbolag, hwars disponent han war, lärer icke wara inweckladt till den grad, att dess bestånd kan komma att rubbas. En status af Tit. Cederströms affärer lärer komma att framläggas på ett möte i Helsingborg den 9:de innew. December af de Herrar, som tagit wård af boet.

Wenersborg.

— I går, Oscarsdagen, war bal anställd å härwarande Societetslocal, hwilken war mycket talrikt besökt af såwäl stadens som ortens militaire och civile Embets- och Tjenstemän samt öfriga inwånare. Någon stund efter sedan Sällskapet samlat sig, framträdde Länets wördade Höfding och uti ett hjertligt föredrag tolkade en skål för Hans Maj:t Konungen, hwars höga namn dagen innebar, hwilken skål beswarades med ett lifligt, flerfaldigt hurra och trumpetfanfarer. Balen, som war synnerligen animerad, fortsattes till långt på natten, hwarunder förnöjsamhet och belåtenhet syntes lifwa Sällskapet. Af de ord Herr Landshöfdingen och Commendeuren uttalade, och hwilka wi äro öfwertygade skola med intresse läsas, anföra wi följande, som i tillfället blefwo antecknade:

”Ett år — ett märkwärdigt och betydelsefullt år — har åter förflutit sedan wi förra gången här firade Oscarsdagen — en af Swenska Nationens glada festdagar.

Under tiden hafwa i Södern och i midten af Europa — af detta den nyare civilisationens hemland — wåldsamma skakningar inträffat, häntydande bland annat på folkens behof af förbättrade samhälls-inrättningar samt på folkens åtrå och sträfwanden att dem erhålla; men meningsstriden derom, förbittrad genom låga passioner, mörka stämplingar och öfwerdrifna anspråk, har, tywärr! redan mångenstädes urartat till inbördes krig, hotande med samhällenas omstörtning, allmänna wälfärdens förstöring och civilisationens tillbakaskridande. En tät och blodfärgad slöja af olycksdigra moln dölja wäl ännu denna strids utgång; dock lärer gåtans lösning sannolikt wara förbehållen åt den närmaste framtiden. — —

Lyckliga, trefallt lyckliga, äro således de länder, der folkfriheten af urminnes haft rotfäste, blifwit häfdad och efter hand hemmastadd, samt småningom alltmera utbildat sig under lagens wälde och beskydd; och bland dessa räkne wi, med stolthet och tillförsigt, wårt kära Fädernesland, som städse, äfwen under annars skiljda tidehwarf och olika statsförhållanden, fått njuta af frihetens frukter och nu kan med lugn emotse deras ytterligare mognad. — Ja! — denna förwäntan skall säkerligen icke swikas under hägn och bemedling af den högsinnade och milde Konung, wår Förste Oscar, som nu, med Sanningens fackla och Rättwisans spira, leder Fäderneslandets öden: Måtte endast Swenska Folket och dess constitutionella Ombud, åsidosättande, för det helas bästa, hwarje enskilt agg och allt gammalt ståndssplit, redligt och trofast räcka honom handen, så, som detta samma folk ofta gjorde åt den förste store Wasa-Konungen, — dåtidens upplyste reformator och lagstiftare; — och det rättas seger skall på fredlig wäg winnas, — Fäderneslandet till fromma, oss och wåra efterkommande till trefnad!

Jag fruktar ej att missförstås, då jag nu förtroendefullt uppbjuder Sällskapet att lofwa öppen medwerkan härtill, i sann medborgerlig anda; och, under förutsättande deraf, får jag äran föreslå att wi måtte gemensamt besegla löftet med en högtidlig skål för Hans Maj:t, Sweriges och Norriges regerande Konung, wår älskade Oscar.

Gud beware Konungen!!!”

— Bulletin. ”Helsotillståndet har warit gott under den förflutna månaden. Några fall af lunginflammation och diarrhé ha förekommit; för öfrigt halsfluss och lindriga rheumatiska åkommor.”

— Kongl. Kammar-Collegium har uti innewarande års Markegångs-Taxa för Elfsborgs län fastställt följande prisförändringar i hwad Kronans rätt rörer, nemligen: En tunna Korn R:dr 8: 24; en dito Afrads- och Krono-tionde-spannemål, 13 Råg och 23 Korn, 9: 24; en d:o Malt 8: 24; en d:o Blandsäd, 13 Korn och 23 Hafre, 6: 8; en tolft grofskurna samtagna Bräder af furu 2: 24; en d:o d:o d:o af gran 1: 42. Soldat-munderings-persedlar: Ett par Linnebyxor (tältduks, utan stibletter) 3: 34, 412; en Skjorta 1: 43, allt R:gs. Den fastställda förhöjningen i priset å Korn skall äfwen tillämpas å Båtsmans-hemkalls-persedlarne och Rote-vacance-afgiften.

— Bland intressanta företeelser inom detta samhälle må anföras: att Herr Bergmark till Kasen utanför staden förflyttadt sin förut i Fahlköping warande kemiska tändsticksfabrik, och sådant just wid en tidpunkt, då Herr Bergmark, genom erfarenhet och rön, hunnit uppdrifwa sina fabrikater till en godhet, som kan trotsa jemförelse med hwilken annan accrediterad fabriks som helst. Wi få således snart se dessa wälkända, numera såwäl i palatset som kojan oumbärliga, kappslar och dosor kringspridas, med öfwerskrift: "Wenersborgs Tändstickor."

För dem som icke närmare gjort sig reda för huru denna i sednare tider tillkomna industrigren bedrifwes, torde det blifwa glädjande att få weta, det Hr Bergmark, hwilken gjort sig känd som en human och redlig man, för närwarande i sin fabrik dagligen sysselsätter 10 äldre arbetare och 55 fattiga barn, desse sednare uti en ålder af emellan 9 och 14 år, äfwensom att Herr Bergmark icke tagit med sig från Fahlköping flera än 2:ne äldre och 3 yngre arbetare, för att med desse, hwilka innehafwa färdighet, inöfwa den ur detta samhälle tagna större delen. Barnen blifwa omsorgsfullt och wäl behandlade i denna, framför många andra fabriker, snygga och lätta handtering, och erhålla nu till en början, under den tid som åtgår för att bibringa dem nödig färdighet, 12 sk. i dagspenning, hwarifrån dock afdrages 7 sk., allt r:gs, för middags- och aftonmåltid, som barnen erhålla, bestående den förra af 14 k:a goda ärter eller annan motswarande kraftig soppa, ett stycke fläsk eller kött och 12 kaka bröd, samt den sednare af gröt och mjölk eller potatoes och sill samt bröd, allt tillagat af serskild entreprenör, som har förbindelse att lemna wäl anrättad, sund och god föda. I den mån Herr Bergmarks fabrik winner ökadt förtroende och i följd deraf större afsättning, hwartill den lätta och lifliga sjötrafiken härstädes äfwen torde bidraga, kommer ett icke obetydligt antal barn att ytterligare engageras, hwarigenom tiggeri och laglöshet måste blifwa förminskadt, samt den goda moraliska fördel winnas, att den arbetande klassens barn uppfödas uti mera ordning och idoghet hädanefter än hwad tywärr hos mången hittills skedt. Samhället eger således skäl att gratulera sig åt Herr Bergmarks hitflyttning, äfwensom att önska sig en eller annan sådan acqvisition till, på det att den i alla afseenden dryga fattigskatten måtte kunna blifwa förminskad.

Utlandet.

Danmark.

— Danmark har fått sig en ny ministèr. Den är sammansatt af följande personer: H. exc. grefwe A. W. Moltke, konselj-president och ad interim utrikesminister; Etatsrådet Bang, inrikes-; H. exc. Bardensfleth, justitie-; General Hansen, krigs-; Grefwe Sponneck, finans-; Professor Madvig ecklesiastik- och underwisnings-; Kammarherre Zarthman ad interim marin-minister. Den nya ministèren ämnar följa samma grundsatser i sin werksamhet som den afträdande. I afseende på landets förhållande till dess fiender, skulle ministèren bemöda sig att tillwägabringa en fred, om den är förenlig med landets ära och wälfärd. Skälet till söndringen inom den förra ministèren och med konungens åsigt lärer warit, att wid instruktionens utfärdande för grefwe Rewentlow, som nu i London skall utföra fredswerket, de afgående ministrarne yrkat, att man icke bestämdt skulle göra till willkor Sleswig intill Eideren, utan eftergifwa den del, som isynnerhct wisat sig Tyskt sinnad. — I Köpenhamn hade till underskrifters erhållande blifwit framlaggd en adress till riksförsamlingen, som redan i hela landet war spridd och erhåller talrika underskrifter. Dess hufwudsakliga syfte är, att uppmana riksförsamlingen till att bereda sakerna så, att wid wapenstilleståndets utgående minst 60,000 stridsduktige män må stå under wapen, och att dessutom en wäl organiserad och bewäpnad landtstorm må kunna wärna nationens rätt och ära, samt den Danska sjöstyrkan sättas i det stånd, att kriget må kunna föras med landets hela kraft, såwäl till lands som watten.

Preussen.

— Enligt Hamburgertidningar af d. 24:de sistl. månad war allt lugnt i Berlin, sedan nationalförsamlingen måst flytta sina sessioner från det ena stället till det andra och slutligen nödgats inställa dem, i följd af wapenmakt. Inga exesser ha egt rum; 22,000 gewär hade blifwit tillbakalemnade af 26,000, som utgjorde hela antalet af hwad borgargardet ursprungligen fått sig tilldeladt. Stadens magistrat har utfärdat en kungörelse, deri den på det bestämdaste uttalar sig för kronan emot nationalförsamlingen. Emedlertid rådde en stark jäsning i Rhenpreussen. Köln och Düsseldorff äro hufwudsätena för rörelsen, och den sednare staden har förklarats i belägringstillstånd. I nästan alla städer hafwa borgarne förklarat sig för nationalförsamlingen och på flera ställen ha de wägrat erlägga skatterne, hwilket har ledt till konflikter med militären. I provinsen Sachsen har en till tjenstgöring inkallad landtwärnsbataljon upplöst sig och en annan har förklarat sig för nationalförsamlingen. I Schlesien fortfor likaledes rörelsen.

Handelsunderrättelser.

Götheborg d. 25 Nov.

— Under senast förflutna år hafwa wanligtwis wid denna tid på året ett större antal norska fartyg härstädes intagit träwaruladdningar på London, Belgien och franska hamnar, för att öfwerwintra i Norge; men ännu har, oss weterligt, endast ett fartyg med denna bestämmelse härifrån afseglat, och det lärer endast underhandlas om några få för såkallade upplagsresor på London och Belgien.

Man klagar allmänt öfwer stillhet i affärerna, och följande waruberättelse redogör närmare för omsättningen i warumarknaden och dess ställning i öfrigt.

Brännwin, ny wara, in loco gäller 26 sk. 8 r:st., hwilket pris äfwen fordras på leverans i nästa månad, ehuru man will weta, att ett kontrakt afslutats till lägre pris. På leverans i Maj och Juni fordras 26 sk., som äfwen i går skall hafwa betalts.

Jern. C:a 1200 skepp:d hafwa under weckan omsatts till såwäl B:ko R:dr 14: 36 som B:ko R:dr 15, på konditioner; men sistnämde pris war för sortiment, som af köparen bestämdes.

Spannmål. Hwete är trögsåldt: Westgötha har omsatts till B:ko R:dr 12: 32, men saknar dertill afnämare, och Skånskt utbjudes till B:ko R:dr 12. Gammal Råg synes under weckan hafwa funnit någon efterfrågan och 14 lisp:s wara har betalts med B:ko R:dr 8: 16. Sex-radigt Korn utbjudes till B:ko R:dr 6.

Torgpriser: Hwete 10: 32. Råg 7, Korn 5: 16, Hafre 3: 16, Brännwin 24 a 25 sk. 4 r:st., allt B:ko.

Bomull: 344 balar tillförde med ”Virginia” från Newyork hafwa inköpts af en härwarande förbrukare till, som det berättas, 10 sk. 8 r. banko pr skålp.

Salt. 3:ne under wäntan warande laddningar S:t Ybes Salt hafwa under weckan uppköpts på leverans till pris, som hålles hemligt.

(H. T.)

— Under förra weckan woro priserne å Spannmål samt Potäter följande i länets städer:

Wenersborg. Råg 10 R:dr; Korn 7: 24; Hafre 4: 24; Potäter 3 R:dr; Hwete 18 R:dr; Hwita Ärter 10 R:dr; Bruna dito 8 R:dr.

Borås. Råg 12 à 13 R:dr; Korn 9 R:dr; Hafre 5 R:dr; Potäter 4 à 4: 24; Hwita Ärter 13 à 15 R:dr.

Alingsås. Råg 10 R:dr; Korn 8 R:dr; Hafre 4: 24; Potäter 2: 24; Hwete 15 R:dr; Hwita Ärter 12: 24; Blandsäd 6 R:dr.

Ulricehamn. Råg 13 R:dr; Korn 8: 24; Hafre 4: 12; Potäter 4 R:dr.

Åmål. Råg 9 R:dr; Korn 8 R:dr; Hafre 3 à 4 R:dr; Hwete 16 R:dr; Hwita Ärter 12 R:dr. Allt R:gs.

Utdrag ur Konungens
Befallningshafwandes Kungörelser.

Wid executive auktioner, som förrättas å nedannämnde ställen och tider, komma följande utmätte fastigheter att till den högstbjudande försäljas, nemligen Onsdagen d. 27 nästk. Dec. kl. 12

[ sida ]på dagen: 14:dels m:tal krono-skatte Ryggebohl i Lerums socken och 118:dels m:tal krono-skatte Bingared i Bergiums socken, Wädtle härad, å tingsstället Lerum. Onsdagen d. 14 nästk. Februari kl. 11 f. m.: 532:dels m:tal krono-skatte Rished Mellomgården i Starrkärrs socken och 116:dels m:tal krono-skatte Rödinge Pigagården i Nödinge socken af Ahle härad, å tingsstället Kattleberg, samt 18:dels m:tal Spjutås i Öxabecks socken, Marks härad, å tingsstället Skene.

Genom auktion, som Lördagen den 16 nästk. Dec., kl. 12 på dagen, anställes å Lands-Kontoret i Wenersborg, kommer att till den minstbjudande upplåtas anskaffandet och lefwereringen under instundande Wår och Sommar af dels 1500 à 2000 kubik alnar Mursand och dels 100 à 150 läster släckt Westgötha-kalk.

Nästkommande års lagtima Winter-Ting uti nedannämnde Domsagor inom Länet äro utsatte att börjas å följande tider och ställen: Uti Wäne, Bjerke, Flundre, Ahle och Wädtle häraders Domsaga: med Ahle härad å Kattleberg Måndagen d. 15 Januari, Wädtle härad å Lerum Måndagen d. 22 i samma månad, Flundre härad å Lilla Edet Tisdagen d. 13 Februari, Bjerke härad å Sollebrunn Tisdagen d. 27 i samma månad, och Wäne härad å Gerdhem Måndagen d. 12 Mars. Uti Herr Häradshöfdingen B. W. Hessles Domsaga: med Bollebygds härad i Fläskjum Tisdagen d. 16 Januari. Marks härad i Skene Tisdagen d. 6 Februari, och Wedens härad i Borås stad Tisdagen den 27 Mars. Uti Herr Häradshöfdingen G. A. Monténs Domsaga: med Sundahls härad i Östebyn Måndagen d. 15 Januari, Wahlbo härad i Tångelanda Måndagen d. 5 Mars, och Nordahls härad i Mellerud Måndagen d. 2 April, Uti Tössbo och Wedbo häraders Domsaga: med Wedbo härad i Alltorp Onsdagen d. 17 Januari, och Tössbo härad i Torpane Måndagen d. 12 Mars.

1:sta Söndagen i Adventet predika
i Wenersborgs Kyrka:

Ottesången, Magister Almqvist.

Högmessan, v. Pastor Holmström.

Aftonsången, Comminister Rådberg.

Sammanträde.

P. B. sammanträder allmänt till Högtidsdags firande Måndagen den 4:de Decemb. kl. 5 e. m., dervid M. C. gifves.

Kungörelse.

Mantalsskrifningen här i staden pågår den 4 och 5 nästa December och börjas med qwarteren Rosen ock Liljan den 4:de kl. 10 f. m. och med Kransen och Blomman den 5:te kl. 8 f. m. Förrättningen hålles å Rådhuslokalen; hwilket till wederbörlig kännedom meddelas.

Wenersborg den 27 Nov. 1848.

Borgmästare och Råd.

[ sida ]

Hoppet.

(Gammalt nytt af Walesrode.)

Det är underbart, att aldrig någon finansminister kommit på, att göra hoppet, lifwets salt, till ett regale. Ty det är alldeles förwånande, hwad folken, särdeles de tryckta, årligen consumera hopp. Företrädeswis i Tyskland förbrukar folket dagligen så mycket, att det är en rigtig lyx. — Wisserligen anammar staten, förmedelst lotterierna, sin årliga procent af undersåtarnes förhoppningar, men hwad den winner wid det gröna spelbordet af fattiga och rika pointörer, är knappt såsom handkassa tillräckligt för dess små förströelser. Man ser ögonskenligen, huru wåra financierer äro blinda nog, att låta de indrägtigaste guldgrufwor ligga obegagnade, ja obemärkte. De gnugga sig förtwifladt i pannan, för att utgrubbla de opopuläraste afgifter, som göra folket förtrytsamt och upproriskt, medan en hoppskatt skulle framkalla den fryntligaste uppsyn i werlden, enär den som hoppas är lycklig, och den lycklige gerna ger med fulla händer. Och sedan, huru mycket mera poetiskt skulle wid en sådan afgift combinationerna mellan dess uppkomst och anwändning gestalta sig, medan för det närwarande någon grubblare, som kalkulerar i statshushållningen, kan göra rätt ironiska sammanställningar. — Om man t. ex, antager, att en af hundskatten influten thaler anwändes för hoftheaterns räkning, så kunde en sådan grubblande Mefisto påstå, att en gammal mamsells mops i en liten provinsstad står i oafwislig relation till hoftheaterintendenten och till en Taglionis och Fanny Elslers behagfulla pirouetter, såmedelst äfwen till Nellstab, såmedelst till hufwudstadens hela konstförståndiga publikum. Huru mycket mindre elakt gestaltar sig en sådan sammanställning, om man t. ex. antager, att en fattig pastors-kandidat skattat för sitt hopp om en snart ledig predikstol med ett bidrag till tricots åt Corps de Ballet! här finnes dock, om icke just något uppbyggligt dogmatiskt, likwäl ett estetiskt sammanhang.

Man skulle naturligtwis snart äfwen nödgas uppställa en wetenskaplig statsekonomisk theori för hoppet, liksom man helt nyligen upptäckt en samwetets wetenskap, till motgift mot all radikal, på werkligt wetande grundad wetenskaplighet! — Äfwenledes måste, hwilket ju alltid är en lycka för staten, nya embetsmannabrancher tillskapas för hoppets område, t. ex. hopprendanter, hoppråd och hoppkontrollörer, hwilka, såsom det sker på brännwinsbrännerierna, besöka alla hoppskattskyldiga, och registrera deras tillmäskningsqvantum. — För att lätta arbetet för en sedermera behöflig kommitté, som eger att rådslå öfwer dessa nya officianters uniformering, wilja wi oförgripligen föreslå, att det gröna livréet, som hoppet sedan urminnes tid har gemensamt med ryssar och gensdarmer, må bibehållas, och att hoppråderna, på lotskommendörernas sätt, få bära en krage med guldbroderadt ankare. — Skulle man emot wår plan till den nya hoppskattens införande göra den inwändningen, att just de fattigaste, såwäl bland folken som individerna, konsumera mesta hoppet och sådant ända till yppighet, samt att det är fysiskt omöjligt, att indrifwa en klingande skatt af armodet, så måste wi wisserligen erkänna inwändningens giltigbet; men wi anmärke derjemte, att det är den enda, som kan påhittas emot wårt finansproject.

Ack! medan wi så leka med hoppet, äro wi sjelfwa dess swärmande dårar; men, hwad wore wårt lif utan denna dårskap annat än ett långsamt döende under realismens luftpump, realismen, som ej tror på annat, än hwad den tar på? — Nej, wi wilja alltid af allt wårt hjerta älska hoppet, emedan det älskar oss; wi wilja ej öfwergifwa det, emedan det ej öfwergifwer oss, förr än läpparna stamma det sista brutna ordet. — I barndomen är hoppet wår mormor; då sitter det wid wår wagga och berättar oss de gyllene, klingande sagorna ur féernas land, och lullar oss leende till sömns, för att lägga oss i armarna på dess älskliga broder, drömmen. Och för gubben åter wisar det sig som en rosig älskarinna och berättar honom sagorna ur hans egen förglömda ungdom. Derföre blifwa gubbar barnsliga på nytt, och längta åter efter sin första waggas leksaker, tills man lägger dem i deras sista.

Under wår tillwarelses korta majmånad bygger oss hoppet en regnbågsbrygga. Det leker skälmskt i de wakande och sofwande menniskornas drömmar med gyllne kronor och diktatorns segerswärd, med en odödlig skalds griffel, med lagrar och blommande myrtenkransar. Då tillwinkar det hwarje yngling, som längtar ut åt fjerran, sin lockande helsning från alla de blå berg, som skymta wid horisonten, och det hwiskar till den blyga jungfruns hjerta: ”han älskar dig!”

Men det borgerliga lifwets oafwisliga tyranniska prosa griper snart med isiga händer in i hoppets leende drömmar, och regnbågen förswinner småningom från den nattgråa himlen, liksom alla de glänsande saker, som drömbilden wisat oss; och den blommande myrtenkransen förwandlas ofta till en wissnad cypresskrans på en afliden älsklings graf!

Under de smärtsamma, blodiga offer, med hwilka ynglingen inwiges till man, flyr wåra drömmars wänliga poesi för alltid, wi blifwa då kälkborgare och hoppets stamboksgäster. Då hoppas wi att genom superintendenter, konungar, barnhusbarn wid lottohjulet, genom nedhaglade skördar, stigande kurser och mera sådant erhålla wår lifsbergning och något deröfwer att lägga i sparbössan; då hoppas fruntimmerna på klara solskensdagar — endast emedan de hafwa stor twätt.

Borgerliga lifwet med sina mångfaldiga existens-anspråk, gör oss till hoppets solida dårar, och hoppet är nog wänligt, att icke med stolthet wända ryggen åt sjelfwa wår jordtrafiks prosa.

En werldsbekant skriftställare sade en gång, att wår jord ingenting widare är än dårhuset i universum, och sannerligen, när wi blott för ett ögonblick föreställa oss de millioner af fixa förhoppningsidéer, genom hwilka millioner menniskor, liksom marionetterna i ett dockspel, sättas i rörelse; när wi se med hwilken snabbhet och hwilka uppoffringar wi werldsborgare förfölja ett mål, hwilket som en skuggbild alltid swäfwar framför oss, och hwilket wi sällan eller aldrig hinna, så måste wi werkligen förekomma oss på wår jord, såsom i ett Bedlam.

Wi skola nu gripa in i menniskolifwet och taga oss ut några exemplar af wåra werlds- och Bedlamskamrater, för att betrakta dem och de förhoppningar, åt hwilka de willigt offrat hela sin tillwarelse.

Wi lefwa i en militärstat; det är således icke underligt att wi i första greppet få tag på en löjtnant. Ack, wi se på hans epåletter, att han ännu är sekundlöjtnant, ehuru håret redan börjar gråna och hans panna slår rynkor, som skulle göra heder åt en gammal stabsofficer. Han tjenar på avancement, d. w. s. på hoppet. Längre än ett fjerdedels sekel har han redan hoppats på premierlöjtnantsfullmakten; fem och tjuge gånger har man i Berlin firat intåget i Paris med militäriska avancementer; men fem och tjuge gånger förbyttes för wår löjtnant den 31 Mars till den 1 April. I de Berlinska kabinettsordernas blåa kuvert fanns ingen winstlott för hans räkning. — Tre gånger har koleran genomtågat landet; men hans närmaste förmän lefde och lefwa än. — Astronomer hafwa beräknat, huru många hundrade eller tusende år en fixstjerna behöfwer, innan dess ljus träffar jorden. Wilja wi emellertid jemföra en löjtnants lif, hwilket wi med psalmisten bestämma till sjuttio eller högst åttatio år, med universi lif, så dröjer det proportionswis oändligt mycket längre, tills den första stjernan sänker sig på en sekundlöjtnants epålett.

Och för dessa utsigter offrade en gång en ung, blomstrande man sin frihet, sin kärlek (ty sekundlöjtnanter måste liksom katholska presterskapet lefwa i celibat, och kunna blott wid utomordentliga fall erhålla dispens från Berlin) och sjelfwa sitt lif, som han måste förlänga med det frugala löjtnantstraktamentet, en summa, den man gerna, såsom hos Spartanerna, kunde till honom utbetala i mynt af jern, utan att synnerligen beswära honom genom massan. Men det kallar man att tjena på avancement, d. w. s. på hoppet.

Den der föraktade, fattige poeten känner knappt den törnekrona, som ödets jernhand tryckt på hans hufwud; lagerkransen, som en gång skall pryda honom, kommer ju att taga sig desto bättre ut på den sårade skaldepannan! — Han kan le, när de af köld stelnade skriffingrarne uppsäga tjensten hos hans fantasi; han kan till och med le åt sin hunger, hwilken följer

[ sida ] honom, såsom den följde Richard Savage och Thomas Chatterton, ända upp till olympens höjder; ty han hoppas wara odödlig, när han gjort det sista penndraget på sitt stora poem! Men han gör sitt sista andedrag dessförinnan, och dock dör han leende, med tillförsigt, att de gudomliga spåren af hans genius ej gå förlorade för efterwerlden. Men hans förhoppningars älskade sorgebarn blir sönderrifwet af kalla, beställsamma krämarhänder!

Dock — hwarföre här förewisa enskilta bilder? Äro wi ej allesamman hoppets kandidater, som tjena på avancement, och som länge, länge förgäfwes wäntat på den stjerna, som skall sänka sig ned till oss, och som tilläfwentyrs aldrig kommer? Alla göra wi ju en gemensam färd genom lifwet på ett och samma narrskepp, kalladt: Hoppet; och wi landa endast med wåra döda, för att herbergera dem i fridens gårdar, och rista hoppets gyllne tänkespråk på deras grafsten!

J. F. HALLMANS
LÅNBIBLIOTEK I UDDEVALLA,

med öfver 4200 volumer, innehåller, utom all ny svensk litteratyr i flera brancher, såsom belles lettres, historia, resebeskrifning, topografi, biografi, dramatik m. m., äfven de flesta danska klassiska författare, ett större antal fransk vitterhet och någon Tysk romanlitteratyr. Bland större arbeten torde få nämnas: Svenska Akademiens handlingar, 27 delar, Biografiskt Lexicon, 15 band, De la Gardieska Arkivet, 20 delar, Gibbons Rom. historia, 16 delar, v. Stjernmans Rhebinders och Rothliebs matriklar (med vapenbok); i historia: v. Dahlin, Lagerbring, Geijer, Fryxell (15 delar), Beckers verldshistoria med Mensels årsböcker, Holberg, Danmarks historia; alla Skalderna från Stjernhjelm till Malmström (komplett samling), samt nästan alla tryckta Theaterstycken. Kataloger öfver Lånbibliotheket finnes på stället à 12 sk. B:co.

Obs. Abonnenter, som bo aflägset, och således sällan få bud till Uddevalla, erhålla ett större antal böcker på en gång vid ombytena.

Till Salu.

Blanketter till Mantals- och Skattskrifningen, à 4 sk. R:gs paret, äro att tillgå på nya Boktryckeriet.

C. G. Scherman försäljer finare och gröfre Norrköpings Kläden, Doffel, Drapper, Corderoyer, Ylle-, Linne- och Bomullsfoder, Siden- och Ylle-Västtyger, svarta och couleurda Siden-Västtyger, svart Sysilke, svart och couleurda Siden-Halsdukar, färdigsydda Manskläder, bestående af Tulubber, Paletåer, Bonjourer, Byxor, Västar, helludna Vintermössor, fina och moderna Klädesmössor m. m., allt till billigaste priser.

För Damer: I dessa sagar är inkommet ett partie utmärkt vackra Muffar och Boas, som säljas till billigaste pris hos

C. G. Scherman

Hos undertecknad är inkommit: Stek- och Kokgrytor, Press- och Strykjern, Strykugnar, Skjutgewär, såsom: enkla och dubbla Bössor, Jern- och Messingspistoler; Handlyktor af messing; Tenn, Bly, Zink; Hagel af alla nummer; Bord- och Skärknifwar; Lampglas m. m. Äfwen uppköpes gammalt Tackjern, Malm och Koppar.

O. Caullwine,

Jernhandlare.

Godt Skrifbläck, som ligger till sig efter skrifningen, är i commission inlemnadt å nya Boktryckeriet.

Förebudssedlar finnas till salu å detta Boktryckeri.

Hittadt.

En rutig fruntimmers Yllehalsduk är tillwaratagen och inlemnad på nya Boktryckeriet, hwilken mot intimationskostnaden kan återfås här.

Anmälan.

På Tidning för Wenersborgs Stad och Län, som utgifwes en gång i hwarje wecka i likhet med detta nummer, kan för nästa år 1849 prenumereras hos Redaktionen för nämde Tidning med 3 R:dr 24 sk. för hel årgång, 2 R:dr för half årgång och 1 R:dr 12 sk., allt R:gs, för 3 månader. 3 à 4 nummer komma att utgifwas på detta gamla år, och den som prenumererar för hela nästa år, erhåller dessa nummer gratis. Sker prenumeration på Kongl. Post-Contoren, tillkommer wanligt postarfwode; men den som önskar sig Tidningen tillsänd i korsomslag, kan derom wända sig direkte till Redaktionen af Tidning för Wenersborgs Stad och Län, som mot 24 sk. R:gs förhöjning i prenumerationsafgiften åtager sig detta bestyr. Lösa nummer säljas å nya Boktryckeriet i Enkefru Hafwenströms lokal wid torget à 4 sk. R:gs.

Tidningens utgifningsdag blifwer hwarje helgfri Tisdags eftermiddag kl. 4, genom hwilket arrangement nyheter utur såwäl Måndagarnes Stockholmspost som Tisdagarnes Götheborgspost kunna meddelas, hwarigenom Red. sättes i tillfälle att förse sin Tidning med de färskaste nyheter.

Annonser emottagas å detta Boktryckeri till hwarje Måndags afton kl. 8 och betalas med 2 sk. R:gs för hwarje tryckt rad; dock införes ingen annons af huru kort innehåll som helst under 8 sk. R:gs.

Nästa nummer utgifwes Tisdagen den 12:te dennes kl. 4 e. m.

Redaktionen.

På undertecknads
Nya Boktryckeri,

försedt med nu brukliga, vackra stilar, emottagas och utföras på det mest nitida sätt beställningar af alla sorter
Bok- och Accidenstryck, såsom: Adress-. Bjudnings- och Visitkort, Notifikationer, Cirkulärer, Debetsedlar, Etiketter, hvartill finnas passande fantasi-infattningar, Blanketter till alla slags Räkenskaper, Priskuranter m. m.

Då jag sålunda i möjligaste måtto försökt förse mitt nya Boktryckeri med de flesta stilar, hoppas jag hafva uppfyldt alla billiga fordringar, och tager mig fördenskull friheten rekommendera min nya officin till det bästa, under försäkran af möjligast billiga priser, honnett behandling och den mest ferma expedition.

Wenersborg i December 1848.

SAM. VICT. BAGGE.

Wenersborg, hos Sam. Vict. Bagge.

Tidning för Wenersborgs Stad och Län.