Till polens kalla gränser

Översättning från engelskan av Reginald Hebers text till svenska. På Wikipedia finns en artikel om Till polens kalla gränser.

Metodist-Episkopalkyrkans psalmbok 1896

1.
Från Grönlands frusna fjellar,
Från Indiens korallstrand,
Där Afrika framvällar,
Sin flod av gyllne sand;
Från gamla kända stränder
Från land i palmers skygd,
De be med sträckta händer,
Om ljus för mörkrets bygd.

2.
Hvad då, om vinden susar,
Ljuft öfver Ceylons skär!,
Hvad, om hvar utsigt tjusar,
Dock mänskan fallen är!
Förgäfves Herrens håfvor
Där utsåsutan mått,
Se, mänskan offrar gåfvor
Åt döda gudar blott.

3.
Bör oss den pligt försaka,
Att sända ljusets bloss,
Till dem som ej fått smaka
Den nåd Gud gifvit oss?
O nej, må frälsning skalla,
Och fridens bud bli sändt;
Till dess bland slägten alla
Messias' namn bli kändt!

4.
Du vind, sprid ut hans lära
Du våg, tag den i hand,
Tills, likt en sjö av ära,
Den sprids från land till land;
Tills på den frälsta jorden
Guds Lam, som dödadt var,
Allena Gud är vorden,
Och allt i händer har!

Texten i Svensk söndagsskolsångbok 1908

1.
Till polens kalla gränser,
Till Indiens ängd så huld,
Till flodens strand som glänser
I Afrika av guld,
Där pisangträden blomma
På palmbevuxen jord,
De ropa oss att komma
Med Kristi dyra ord.

2.
Guds allmakt har där säte,
Där syns hans fingers spår,
Dock män'skan, hans beläte,
I djupa mörkret går.
Väl han ock där förnöjer
Med gåvor utan mått,
Med hedningen sig böjer
För döda gudar blott.

3.
Då vi hans nåd fått smaka,
Hans ljus betrakta få,
O, skall vår ljusastaka,
Inunder skäppan stå?
Må frälsning, frälsning skalla,
Må Herrens ord bli sänt,
Till dess bland folkslag alla
Messias' namn bli känt!

4.
Hans pris må vinden bära
Och vågorna ge svar,
Tills, likt ett hav av ära,
Från pol till pol det far,
Till dess vi frälsta skåda
Guds lamm, som dödat var,
Bland oss för evigt råda,
Vår Konung, Gud och Far!