Hoppa till innehållet

USA:s självständighetsförklaring

Från Wikisource, det fria biblioteket.
USA:s självständighetsförklaring
USA:s självständighetsförklaring (United States Declaration of Independence) ratificerades av den kontinentala kongressen 4 juli 1776. I texten, som till största delen författades av Thomas Jefferson, förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig själva fristående från Storbritannien.


I KONGRESSEN, 4 juli 1776
Den enhälliga deklarationen av Amerikas tretton förenta stater

När det under den mänskliga historiens gång blir nödvändigt för ett folk att upplösa de politiska band, som har förbundit dem med ett annat folk, för att bland världens makter inta den självständiga och jämbördiga ställning som både naturliga och gudomliga lagar berättigar dem till, krävs av respekt för världsopinionen att de redogör för orsakerna bakom separationen.

Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade jämlika; att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa; att regeringar har inrättats bland människorna för att säkra dessa rättigheter och att regeringarna erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke; att närhelst någon styrelseform motverkar dessa mål så är det folkets rättighet att förändra eller upphäva denna styrelseform och att inrätta en ny enligt de principer som för folket framstår som de mest troliga att påverka deras trygghet och lycka. Klokheten påbjuder att styrelseformer som inrättats sedan lång tid tillbaka, inte bör ändras av alltför lättvindiga eller flyktiga skäl; och likaledes har all erfarenhet visat att människor är mer benägna att lida, om det onda är uthärdligt, än att avskaffa de styrelseformer vid vilka de har vant sig. Men när en lång kedja av missbruk och övergrepp uppenbarar en medveten plan att försätta dem under total despotism, så är det folkets rättighet – det är deras plikt – att avskaffa en sådan styrelseform och att skapa nytt skydd för sin framtida säkerhet. Sådant har dessa koloniers tålmodiga lidande varit, och sådan är nu nödvändigheten av att förändra dessa koloniers tidigare styrelseformer. Den nuvarande kungen av Storbritanniens historia är en historia om upprepade oförrätter och övergrepp, vilka alla haft som direkt syfte att upprätta ett oinskränkt tyranni över dessa stater. För att styrka detta, låt fakta framläggas inför en öppen värld.

Han har vägrat att godkänna lagar som är synnerligen viktiga och betydelsefulla för det allmännas bästa.

Han har förbjudit sina guvernörer att anta lagar som varit av omedelbar och tvingande betydelse, såtillvida inte redan stiftade lagar har upphävts till dess att hans godkännande har inhämtats, och när de så har inhämtats så har han fullständigt struntat i att behandla dem.

Han har vägrat att godkänna andra lagar för inkvartering av stora delar av befolkningen, såtillvida dessa människor inte avsäger sig rätten till representation i den lagstiftande församlingen; en rättighet som för dem är ovärderlig och som endast av tyranner kan ses som mindre betydelsefull.

Han har sammankallat lagstiftande församlingar till udda och obekväma platser, långt ifrån förvaringsstället för offentliga handlingar, med det enda syftet att trötta ut dem så att de tillmötesgår hans åtgärder.

Han har upprepade gånger upplöst folkrepresentationen, för att den med oförfärad fasthet motsatt sig hans övergrepp mot folkets rättigheter.

Han har under lång tid efter sådana upplösningar hindrat nya församlingar från att bli valda, varefter den lagstiftande makten, som aldrig kan försvinna, återgått till folket som helhet; alltmedan staten under tiden har varit utsatt för alla farorna vid en invasion utifrån och inre omvälvningar.

Han har ansträngt sig för att hindra bosättning i dessa stater; och med detta i åtanke har han obstruerat lagar för utlänningars möjlighet till medborgarskap, vägrat att anta andra lagar för att stimulera migration till dessa stater samt skärpt kraven för överlåtelse av markområden.

Han har obstruerat rättsapparaten genom att vägra ge sitt godkännande till lagar om domstolars inrättande.

Han har gjort domare beroende av sin egen goda vilja, avseende deras ämbetsperiod samt beloppet på och utbetalningen av deras löner.

Han har inrättat en mängd nya ämbeten och sänt hit svärmar av tjänstemän för att plåga vårt folk och tära på dess välstånd.

Han har, i fredstid, haft stående arméer stationerade hos oss utan samtycke från våra lagstiftande församlingar.

Han har avsett att göra militären oberoende av, och överordnad, den civila makten.

Han har gått samman med andra för att ställa oss under en lagstiftning, som är främmande för vår konstitution och ej i enlighet med våra lagar; genom att ge sitt bifall till deras påstådda lagar:

För att inkvartera stora grupper av väpnade truppstyrkor hos oss:

För att skydda dem, genom skenrättegångar, från straff för mord som de skulle begå mot dessa staters invånare:

För att skära av vår handel med alla världens delar:

För att pålägga oss skatter utan vårt medgivande:

För att, i många fall, beröva oss fördelarna med en juryrättegång:

För att transportera oss bortom haven för att döma oss för påstådda lagöverträdelser:

För att avskaffa det fria systemet av engelska lagar i en grannprovins och där tillsätta en maktfullkomlig regering, och utvidga dess gränser så att den på en gång blir till ett mönster och passande redskap för införandet av samma oinskränkta styre i dessa kolonier:

För att beröva oss våra frihetsbrev, upphäva våra mest värdefulla lagar och i grunden ändra vårt styrelsesätt:

För att upplösa våra egna lagstiftande församlingar och ikläda sig själva makten att lagstifta över oss i vilka fall som helst.

Han har frånsagt sig styret här genom att förklara oss utanför hans beskydd och genom att föra krig mot oss.

Han har plundrat våra hav, skövlat våra kuster, bränt våra städer och ödelagt vårt folks liv.

Han håller i detta ögonblick på att överföra stora arméer av utländska legosoldater för att slutföra dödens, förödelsens och tyranniets förehavanden, som redan har påbörjats med en grymhet och falskhet som knappast har något motstycke ens i de mest barbariska tider, och som är fullständigt ovärdigt ledaren för en civiliserad nation.

Han har tvingat de av våra medborgare som tillfångatagits på de öppna haven att bära vapen mot sitt land; till att bli deras vänners och bröders bödlar, eller till att själva falla för dessas händer.

Han har anstiftat till inbördes uppror oss emellan, samt ansträngt sig för att uppvigla invånarna i våra gränsområden, de skoningslösa vilda indianerna, vilkas välkända krigföring innebär ett obönhörligt dödande av alla människor oavsett ålder, kön och tillstånd.

Vi har vid varje övergrepp i allra ödmjukaste ordalag bett om upprättelse. Våra upprepade skrivelser har besvarats endast med upprepade kränkningar. En furste, vars karaktärsdrag sålunda vid varje handling motsvarar en tyranns, är olämplig att regera över ett fritt folk.

Inte heller har vi undlåtit att uppmärksamma våra brittiska bröder på förhållandena. Vi har från tid till otid varnat dem för försök från deras parlament att utsträcka en oberättigad lagstiftning över oss. Vi har påmint dem om omständigheterna kring vår emigration och bosättning här. Vi har vädjat till deras inneboende rättsmedvetenhet och storsinthet, och vi har besvärjat till våra gemensamma släktband för att de ska ta avstånd från dessa övergrepp, som oundvikligen skulle störa våra förbindelser och vår korrespondens. Även de har varit döva inför rättfärdighetens och blodsförvantskapets röst. Vi måste därför slå oss till tåls med den nödvändighet, som påbjuder vår separation, och se på dem på samma sätt som vi ser på resten av mänskligheten: fiender i krig; i fred vänner.

Vi, representanterna för Amerikas förenta stater, församlade till allmän kongress och vädjande till den högsta domsmakten i världen att se det berättigade i vårt uppsåt, kungör och förklarar högtidligt, i namn av och med bemyndigande av folket i dessa kolonier, att dessa förenade kolonier är och med rättighet bör vara fria och självständiga stater; att de är lösta från alla trohetsförbindelser till den brittiska kronan; och att alla politiska förbindelser mellan dem och Storbritannien är och bör vara fullständigt upplösta; och att de, som fria och självständiga stater, har full rätt att föra krig, sluta fred, ingå allianser, upprätta handelsförbindelser samt utföra alla andra handlingar och ting som självständiga stater har rätt till. Till stöd för denna förklaring, med fast tillit till den gudomliga försynens omsorg, förpliktigar vi oss gemensamt mot varandra med våra liv, vår egendom och vår heliga ära.

Undertecknat i ORDNINGSFÖLJD och
på KONGRESSENS VÄGNAR
JOHN HANCOCK,
PRESIDENT.

ATTEST.
CHARLES THOMSON,
SEKRETERARE.


PHILADELPHIA:
TRYCKT AV JOHN DUNLAP..