Underrättelse Om Färgning/Senare Boken
| ← Den Förre Boken |
|
Innehåll → |
Den Senare Boken.
N:o 1. At färga Ägta Ponso på Ull-Garn.
Till 1 Skålpund Garn tager man 2 Lod fint stött hwit Winsten, som lägges i en god förtent Kettil, med en näfwa Hwettekli. Dertil slås 4 Kannor Sjöwatn; hwarpå det sättes på elden at koka up, men röres wäl om, och skummas. Sedan lägger man Garnet uti, och låter det koka 1 tima, hwarefter det tages up, hänges up öfwer natten, och sedan sköljes. Under kokningen wändes Garnet flitigt. Den samma dag som man således beter Garnet, sätter man i en Flaska 2 Lod Skjedwatn, och 4 Lod rent Sjöwatn, sedan smälter man 1⁄2 Lod Engelskt Tenn, gör det smått som hagel, och lägger det i samma Flaska, täpper wäl til, och låter det stå uti 24 timar. Samma dag, då man sätter Skjedwatnet, stöter man 2 Lod Cochenille rätt fint, lägger det uti en stenskål, slår 1 qwarter watn derpå, och låter det stå öfwer natten. Den andra dagen sätter man Kettelen på elden, som Garnet tilförene kokade uti, slår deri 4 kannor watn samt den blötta Cochenillen och låter det koka up, samt rör det omkring. Sedan slår man det klaresta af Skjedwatnet uti Kettelen, och rör omkring lägger det betta Garnet uti, och låter det koka 1⁄2 tima. Men det måste wändas flitigt, tils watnet blir klart, då man tager det up, låter det blifwa kallt, och sköljer det.
N:o 2. Skarlakansfärg på Ylle.
Wil man hafwa Skarlakansfärg, så tager man den samma betan, och lägger dertil 1 Lod ren Alun. Sedan Tager man 3 Lod Cochenille, och så mycket Skjedwatn, som tilförene skrifwit är, och kokar det på samma maner, som Ponso-Färgen; så är det färdigt.
N:o 3. Coleur de Rose, de Chair, de Prins.
Då betes Garnet i samma beta, och kokas på samma maner som tilförene, som man wil hafwa det blekt til. Deri lägger man först en Härfwa, som blifwer färgad med Coleur de Rose; sedan en Härfwa, och den blifwer Coleur de Chair, och så efter hwar andra, som man wil hafwa det blekt til.
N:o 4. Ägta Carmosin på Ylle.
Til 1 Skålpund Garn tager man 2 Lod röd Winsten, 2 Lod hwit Winsten, 4 Lod Rensk Alun, 3 näfwar Hwettekli, 5 kannor watn, hwilket slås tilsammans i en förtent Kettil, kokas up, röres omkring och skummas. Sedan lägges Garnet uti och kokas 11⁄2 tima; hwarefter det tages up, och hänges öfwer natten til andra dagen, då det sköljes. Samma dag tager man 3 Lod Cochenille, stöter den fint, och blöter i et qwarter watn; andra dagen slår man den blötta Cochenillen i Kettelen, med 4 kannor watn, 1 qwintin röd Winsten, 2 Lod hwit Stärkelse, 1 qwintin hwit Winsten, 1 qwintin rent Arsenicum; lät detta alt koka up, rör wäl omkring, och koka Garnet deri 1 tima. Sedan tages det up, och när det blifwit kalt, sköljes och torkas; så är det färdigt.
N:o 5. Oägta Skarlatan och Carmosin på Ylle.
Till et Skålpund Garn, tager man 6 Lod gemen Alun, 2 näfwar Hwettekli, 4 kannor watn, slår det i en Kettil, och kokar tilsammans; lägger sedan Garnet deruti, kokar det 1 tima, tager det derpå up och sköljer det. Sedan sätter man en Kettil på elden, med 4 kannor watn, lägger deruti 1⁄4 Skålpund Ägta Färnbock, och låter det koka 1 tima tilsammans; hwarefter man tager kettelen, häller den klara färgen utaf uti en annan kettil, lägger det samma garnet uti, rör flitigt om, och låter det ligga, til dess det blifwer kalt.
Will man hafwa Carmosin-Färg;
Så lägger man 2 Lod hwit Påttaska deruti, wärmer up Färgen, tager sedan Kettelen af elden, lägger Garnet uti, och låter det ligga så länge, som man tycker, at man wil hafwa det rödt til.
N:o 6. Gredelin på Ylle.
Man tager den förr beskrifna betan, til den Ägta Skarlakans Färgen, handterar och kokar den på samma maner, som tilförene är skrifwit. Sedan kokar man Medel-Färnbock 8 Lod, i 4 kannor watn, och när det kokat 1 tima, tager man Kettelen af elden, häller den klaresta Färgen af, och lägger Garnet deruti, at blifwa hel rödt. Derefter tager man Garnet up, lägger annat Garn uti, och låter det blifwa half så rödt. Skulle Färgen blifwa för swag, så kokar man den samma Färnbocken 11⁄2 tima, slår det tunna af, och lägger ännu mer Garn deruti, som skal blifwa ljus Gredelin. Sedan tager man Garnet up, lägger 4 Lod Påttaska deruti, rör det wäl omkring, och lägger det första färgade Garnet deruti, sedan det andra, och så det 3:dje, och låter det ligga, som man wil hafwa det efter schattering; så tages det up och sköljes samt torkas, så är det färdigt.
N:o 7. Krappfärg på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn tager man 3 Lod röd Winsten, 3 Lod gemen Alun, 3 näfwar Hwettekli, 4 kannor watn, som slås uti en Kettil, kokas up och skummas; sedan röres det omkring, och Garnet lägges uti, at koka 1 tima; hwarefter man tager det up, och när det blifwer kallt, sköljer det. Men förr än man således betar Garnet, så lägger man 10 Lod Krapp i en stenkruka, en kanna surt spisöl, 1⁄2 stop ölättika, hwilket när det blifwit 2 timar blött, man slår i en kettil med 3 kannor watn, låter det blifwa kokhett, rörer det wäl omkring, och lägger Garnet deruti. Då tager man elden ifrån Kettelen och handterar det wäl 1⁄4 tima; hwarefter Kettelen lyftes af elden, och står til dess det blir kallt; då Garnet tages up och sköljes.
N:o 8. Lefwerbrunt på Ylle.
Då tager man 3 Lod Brun Bresilja, lägger den i 3 kannor watn och kokar 1⁄2 tima. Sedan lyfter man Kettelen af elden, häller det klara af, lägger det Krappröda Garnet uti, och låter det ligga så länge, som man tycker at man wil hafwa det mörkt til.
N:o 9. Citron-Gult på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn tager man 4 Lod Alun, 2 Lod hwit Winsten, 4 kannor watn, och kokar tilsammans. Deri lägger man Garnet, och låter det koka 3⁄4 tima, då man tager det up och sköljer det. Sedan kokar man 2 Lod Gurcumeja i 3 kannor watn wäl tilsammans, rör wäl omkring, och lägger Garnet deruti at kokas 1⁄2 tima; hwarefter man tager det up, låter det blifwa kalt, samt sedan sköljer och torkar det.
N:o 10. Olive-färg på Ylle.
Då wärmer man up den samma Färgen, som förbemält är, och lägger deruti 1 Lod stött Galläple, 1 Lod Victriol, och rörer wäl omkring. När det blifwer warmt, lyfter man Kettelen af elden, och doppar det Gula Garnet uti; alt som man wil hafwa det mörkt til, så kan man göra mörkljus och blek Olive-Färg. När Garnet sedan sköljes och torkas, så är det färdigt.
N:o 11. Citron-Gult, en annan art, på Ylle.
Till 1 Skålpund Garn tager man 3 Lod Röd Winsten, 3 Lod gemen Alun, 3 näfwar Hwetekli, 5 kannor watn, kokar detta tilsammans up, och rör wäl omkring. Deri lägger man Garnet at kokas 1 tima, hwarefter man tager det up och sköljer. Sedan tager man på nytt 5 kan. watn, lägger deruti et slags gräs som kallas Ängelskjär, och 4 Lod hwit Påttaska, samt lägger en båga eller korss öfwer Gräset, at det intet flyter up, och låter det så koka 3⁄4 tima. Sedan lyfter man Kettelen af elden, tager gräset up, lägger Garnet deruti, och handterar det wäl, så länge man ser, at det är Höggult. Wil man hafwa det Mörkgult, så skal alt betas först, men sedan wärmes samma Färg up, och lägges det ena uti efter det andra, alt som man wil hafwa det efter schattering, hwarefter det sköljes och torkas.
N:o 12. Blå Färg på Ylle.
Man samlar gammal Urin i en balja, lägger 4 Lod Indigo i blöt, sönderstött uti Urin, i en stenskål, låter den stå så 8 dagar i blöt, och knådar det sönder med en stötel. Sedan låter man det stå i 2 dygn, så tager man hwitt Garn, doppar det i warmt watn, wrider watnet wäl utur, och doppar Garnet up och neder uti Färgen, alt som man wil hafwa det mörkt eller ljust til. Derpå sköljes det uti Urin, och sedan i watn. Blommerant. Will man hafwa Blommerant, låter man det ligga litet. Mörkblått. Will man hafwa Mörkblått; bör det ligga i 2 dagar. Himmelsblått. Wil man hafwa Himmelsblått, så måste det ligga en dag eller et dygn. Papegoi-Grönt. Härtil tager man det tilförene färgade Gula Garnet, och drar det up och neder, 3 eller 4 gånger, til dess man ser, at det blifwer Papegoi-Grönt. Wil man hafwa Gräs-Grönt, så låter man det ännu litet längre ligga. Will man hafwa Mörk-Grönt, så låter man det ligga så länge som det Mörkblå, hwarefter det sköljes i Urin, sedan i watn, och så torkas.
N:o 13. Celadon på Ylle.
Til 1 Skålpund Garn tages 6 Lod Spanskgröna, stötes rätt fint och lägges i 5 stop Ölättika at blötas i 2 timar. Sedan rörer man det wäl om, och lägger hwitt Garn deruti, hwilket man gnuggar wäl och låter ligga i 3 timar eller dagar, då det måste altid stå warmt, och wändas flitigt. Sedan tager man up Garnet, låter Färgen rinna af, och torkar det halftort. Derefter gnuggas det i samma Färg igen, då den är wäl torkad. När detta är gjordt, sätter man en Kettil på elden med 5 kannor watn, och skrapar deruti 2 Lod Twål, wispar det wäl, och sköljer Garnet deri i stor hast, til dess watnet blifwer klart, men sedan i kallt watn, och så torkar det.
N:o 14. Brangult at färga.
Til 1 Skålpund Garn tager man 4 Lod Oljana; sedan sätter man en Kettil på elden med 4 kannor watn, lägger deruti 8 Lod hwit Påttaska, och låter den smältas i watnet. Samma Oljana lägger man i en stenskål, gnider den sönder med en stötel, och slår det som är wäl söndergnidit i kettelen, tillika med det watnet som är på Oljanan. Derefter låter man det blifwa kokhet, men tager då kettelen af elden, lägger Garnet uti, handterar det wäl, och låter det ligga i 2 timar, til dess man ser, at det blifwer helt Brangult. Sedan tager man Garnet up, och sköljer det.
Will man hafwa det Guld-Gålt;
Så lägger man det färgade Garnet i samma färg. Om det är kallt, så wärmer man det up, låter det ligga at det blifwer Gult, och sköljer det sedan, så är det färdigt.
N:o 15. Coffee-Färg på Ylle.
Man tager til 1 Skålp. Garn 4 Lod röd Winsten, och 2 Lod Alun, hwilket man lägger i en Kettil med 4 kannor watn, at kokas up. Man rörer omkring, lägger Garnet deruti, och kokar det 1 tima, hwarefter man tager det up, och sköljer det; sedan lägger man gul Bresilja i en påsa med en sten uti, sätter en Kettil på elden med 4 kannor watn, och låter samma påsa 1⁄2 tima deri koka, men tager honom derefter up, och lägger det betade garnet uti, at koka 1⁄2 tima. Sedan tager man Garnet up, och lägger deruti 4 Lod Krapp, samt rörer det wäl omkring: lägger det gula garnet uti, dock ej at torkas, utan handteras wäl, til dess det blifwer Tegelfärgadt. Sedan tager man up Garnet, lägger deruti 1 Lod Galläple, och 2 Lod Victriol, rörer det tilsammans, och lägger åter det rödfärgade Garnet deruti, samt handterar det wäl och sakta medan det står på elden, til dess det faller i en ljus Coffee-Färg; då man tager det up, sköljer och aftorkar.
Will man hafwa Castanie-Brunt;
Så gör man det Krapprödt, som tilförene, och i samma Färg lägger man 2 Lod Galläple, 4 Lod Victriol, hwilket man rörer wäl om, lägger Garnet uti, och handterar wäl så länge man ser, at det är så Brunt nog, som man wil hafwat. Sedan tager man det up och sköljer det.
N:o 16. Pallie-Färg på Ylle.
Til 1 Skålpund Garn tager man 1 Lod Alun, 1 Lod Winsten, 1 Lod Krapp, som lägges tilsammans i 4 kannor watn, at kokas up. Sedan lägges Garnet uti at koka, til dess man ser, at det blifwer en Pallie-Färg utaf; hwarpå det tages up och sköljes. Wil man hafwa det Liffärgat; så tager man en härfwa och lägger i efter Pallie-Färgen. Will man hafwa Canel-Färg; så kokar man 2 Lod Krapp, och 1 Lod Galläple, så länge, tils man ser, at det blifwer en Canel-Färg. Will man hafwa Muskot-Färg; så tager man 1 Lod Victriol, alt i samma Färg, lägger samma Canel-färgade Garnet deruti, och handterar det 1⁄4 tima; hwarefter det tages up och torkas.
N:o 17. Silfwergrått på Ylle.
Til 1 Skålpund Garn tager man 1⁄2 Lod Alun, 1⁄2 Lod röd Winsten, 1 Lod Galläple, hwilket man lägger i 3 kannor watn, och låter det koka up. Sedan röres det wäl om, och Garnet lägges uti, at 1⁄4 tima koka; hwarefter man tager Garnet up, lyfter Kettelen af elden, lägger 1⁄2 Lod Victriol i, rörer wäl om, och doppar Garnet deruti i största hast; man låter det så länge ligga deri, som man wil hafwa det mörkt til. Skulle det intet wara mörkt nog, så tager man 1⁄2 Lod Victriol dertil, låter det blifwa warmt, lägger Garnet uti tils det blifwer Mörk-Grått; hwarefter det sköljes och torkas.
N:o 18. Askfärg at färga på Ylle.
Då tager man 1⁄2 Lod Alun, 1⁄2 Lod röd Winsten, 1⁄2 Lod Galläple, 1 Lod gul Bresilja, och låter det tilsammans koka 1⁄4 tima. Sedan lägger man Garnet uti, rörer wäl om, och kokar 1⁄4 tima. Derefter lägges 1⁄2 Lod Victriol uti, och Garnet handteras i största hastighet, som man wil hafwa det ljust til. Sedan sköljes och torkas det.
N:o 19. Blå-Grå Färg på Ylle.
Man gör Såplöder af Tysk Såpa och sköljer Garnet deruti, sedan gjuter man 4 kannor watn uti en kettil, och kokar 1 Lod Brun Bresilja 1⁄4 tima i watnet; hwarefter man tager Kettelen af elden, lägger Garnet deruti och arbetar det, at det blifwer igenomblött. Då tager man up Garnet, lägger 1⁄2 lod Victriol deri och sedan Garnet, hwilket man handterar wäl, men sedan tager det up at torkas.
N:o 20. At färga Swart.
Man tager til 1 Skålp. Garn 6 kannor watn, en näfwa Albark, 2 skedar slipgor, och låter det koka tilsammans 11⁄2 tima. Deri lägger man Garnet, och kokar det 1 tima. Sedan tager man up Garnet och låter det blifwa kalt; lägger 8 Lod Victriol deruti, rörer wäl om, lägger Garnet deruti, och låter det koka 1 tima, samt wänder det flitigt under kokningen. Sedan tager man Kettelen af, och låter det blifwa kalt, samt sköljer det och torkar.
Stålgråt at färga.
Man slår i den öfriga Swarta Färgen halfparten watn, låter den koka up, lägger Garnet deruti och låter det kokas 1⁄2 tima. Sedan tages det up och sköljes; så är det färdigt.
Et annat maner at färga Swart på Ylle.
Til 2 Marker Garn, tages en struken fierding Albark, och kokas 1 tima uti watn. Sedan lägges et godt qwarter slipgor deruti och kokas up. När det blifwer något swalt, lägger man Garnet uti, wänder det wäl, och låter stå det i 14 dagar. Men hwar dag skall Färgen wärmas up en eller twå gånger, emedan wärman gör det mästa. Hwar gång Färgen wärmes up, skall Garnet tagas up utur Färgen.
På Silke och Sidentyg at färga.
N:o 21. Coleur de Rose.
Till 1 Skålp. Silke eller Sidentyg, tager man 4 Skålpund Saflor, lägger det i en fin påsa med en sten uti, och påsen uti en half tunna watn, at ligga i 2 dygn. Sedan tager man påsan up och sköljer wid siön, til desss all Gula Färgen går utur; man tager ock safloren utur påsan, plåckar den hel små, uti en förtent kettil. I en annan kettil slår man 2 kannor watn och 1⁄2 mark hwit Påtaska; hwilket ljummas och ställes sedan at blifwa kalt. Derefter slår man det klaresta af Påtaskan på safloren, låter det stå 3 timar, och rörer det flitigt om. Sedan silar man safloren ifrån Färgen och kramar wäl utur safloren; hwarefter man lägger Silket deruti, och låter det stå i 4 timar, tager det derefter up och slår i samma Färg 1 stop Winättika, och 1 qwarter Citron-saft. Derpå lägger man Silket uti, wänder flitigt, och låter det stå i 2 timar. Sedan tager man det up, sköljer och hänger det at torka, der hwarken sol eller wäder kommer åt det.
Coleur de Chair och de Prins.
Will man hafwa Coleur de Chair eller Coleur de Prins, så doppas det alt efter annat i samma Färga.
N:o 22. Ponso på Siden.
Til 1 Skålp. Silke gör man en Lut af 11⁄2 mark hwit Påttaska, 1⁄2 Lod Oljana och 3 kannor watn. Sedan lägger man Silket uti, och låter det blifwa en ljusgul Färg, tager det så up, sköljer och torkar. Derefter gör man samma slags Färg, som til Coleur de Rose, dåppar Silket deruti, samt sköljer det sedan och torkar.
En annan art Ponso.
Till 1 Skålpund Silke tager man 3 Lod Påttaska och 3 kannor watn. Sedan rifwer man 1 Lod Oljana, och låter det sakta koka up; lyfter det då af elden, lägger Silket deruti, och låter det blifwa hel Guld-Gålt. Då tager man det up, sköljer och torkar. Derefter gör man en Alun-beta, af 6 Lod gemen Alun i 3 kannor watn, låter det blifwa kokhett, och lägger då det Guld-gåla silket derutti, samt låter det stå öfwer natten. Den andra dagen sköljer man det, och kokar 6 Lod raspad Färnbock en god 1⁄2 tima i 3 kannor watn. Sedan tager man kettelen af elden, häller det klaresta af, lägger Silket uti, och låter det ligga. Wil man hafwa hög Ponso, låter man det ligga 1 tima; wil man at det skal blifwa Mörkare, så låter man det ligga, til dess det blifwer kalt; hwarefter det tages up och sköljes: och så är det färdigt.
Ordinarie Rödt.
Wil man hafwa Ordinarie Rödt, så gör man det ej Guld-gålt; utan på samma sätt som Ponso, förutan Oljana.
Gredelin på Silke.
Will man hafwa Gredelin, så lägger man 2 Lod hwit Påttaska i samma Färgen, som brukas til den Ord. Röda.
N:o 23. Aurora-färg på Silke.
Til 1 Skålpund Silke tager man 4 Lod Oljana, och 6 Lod hwit Påttaska, hwilket man lägger i 3 kannor watn, och låter det sakta koka up. Sedan tager man kettelen af elden, lägger Silket deruti, och låter det ligga, til dess det blifwer kallt, då det tages up och sköljes.
Ljus Coffee.
Wil man hafwa den samma Aurora til ljus Coffee, så gör man en beta med 3 kannor watn, 3 Lod Alun, och 3 Lod hwit Winsten; hwilket man låter blifwa kokhett; sedan tager man kettelen af elden, lägger Silket uti, och låter det ligga öfwer natten. Den andra dagen sköljes det i betan. Så blöter man 6 Lod fin Krapp uti et stop watn och 1⁄2 stop Ölättika. Den andra dagen då man tager Silket up och sköljer det, sätter man kettelen på elden med den blötta Krappen i 2 kannor watn, och låter det blifwa kokhett. Sedan lyfter man Kettelen af elden, lägger Silket deruti, handterar det flitigt, och låter det ligga i 2 timar.
Mörkare Dito.
Wil man hafwa Mörkare Coffee, så låter man det ligga, til dess det blifwer kallt; då det sedan sköljes.
Castanie- Lefwer- eller Ljus-Brunt.
Wil man hafwa Castanie- Lefwer- eller Ljus-Brunt, så wärmer man samma Färg up, lägger 2 Lod Galläple och 2 Lod Victriol deri. Sedan tager man Kettelen af elden, och lägger Silket uti med största hast. Will man hafwa lefwer-brunt, så låter man en annan Kettil, med 3 kannor watn och 3 lod Brun Bresilja koka 1⁄2 tima; men tager det då af elden och skummar utur Färgen. Sedan doppar man Tyget i största hastighet deruti, samt sköljer och torkar, så är det färdigt.
N:o 24. Citron-Gult på Siden.
Till 1 Skålpund Siden tager man 3 Lod Alun, 3 Lod hwit Winsten, och 3 kannor watn, och låter det blifwa kokhett. Sedan lyfter man Kettelen af elden, och lägger Silket deruti, låtandes det ligga deri öfwer natten. Den samma dag, då man lägger Silket uti betan, lägger man i en annan Kettil 1 Skålpund Fransyskt Gräs (Voi,) med 4 kannor watn, och lägger et korss deröfwer, at intet Gräset flyter up. Den andra dagen, då man sköljer Silket up utur betan, sätter man den Kettelen på elden, hwari Gräset ligger, och låter det koka 1 tima. Tyget eller Silket skal först torkas emellan; sedan tager man Gräset up, lägger det torra Tyget deruti, och låter det ligga 1⁄4 tima. Sedan tager man Tyget åter up, och lägger deruti 3 Lod hwit Påttaska. Detta rör man wäl omkring, lägger åter Silket eller Tyget deri, och låter det ligga, til dess det faller Citron-Gult.
Mörkare Dito.
Wil man hafwa något Mörkare Färg, så låter man det ligga, til dess det blifwer kallt. Då tager man det up, och torkar det.
Olive-Färg.
Wil man hafwa Olive-Färg, så sätter man den samma Kettelen på elden, och låter det wärmas up, samt lägger deruti 1 L. stött Galläple, och 1 Lod Victriol. Sedan det blifwit wäl kringrördt, tages kettelen af elden, det Gulfärgade Tyget lägges deruti, så wått som det är, och handteras i största hastighet, alt som man wil hafwa det ljust, Medel eller Mörkt til. Sedan sköljes det och torkas; så är det färdigt.
N:o 25. Blått Silke eller Sidentyg.
Man låter göra en Kettel af Trä med Kopparbotn, hwilken man murar in, at alt Trä blifwer inmurat, men Kopparen fri, så at man kan lägga litet eld derunder. Deri lägger man 2 skålpund Hwetekli, 1 skålpund Krapp, 2 skålpund Dansiger Grå Påttaska, 1⁄2 skålpund hwit Winsten wäl sönderstött. Sedan kokar man up en halftunneså watn, slår det på de föreskrefne persedlar uti Trä-kettelen och täpper wäl til. Der bredewid sätter man en annan Kettil, med 3 kannor watn, lägger deruti 1 Skålp. Indigo, fint stött, låter det koka 2 timar och rörer deri. Sedan silar man det igenom et Hårsikt uti Trä-kettelen som de förra Materier äro uti, och gnuggar det som silas ifrån, til dess at alt blir ingnuggat; derefter står det uti 24 timar, röres om emellan hwar 2 tima, med en kräckla. Man pröfwar om färgen är god, då man hänger en liten blyklimp i ena ändan på en hwit Silkeslapp, så at lappen siunker åt botn, och låter honom ligga 1 tima. Stöter då Färgen på Ljus-Grönt, så är han god. Sedan lägger man et järngaller på botn, (eljest blifwer Tyget fläckot,) och 4 skålp. Tyg deruti, hwilket arbetas så länge och flitigt med händerna, som man wil hafwa det Blått til; samt derefter sköljes och torkas.
Mörkgrönt, Papegoi- och Gräsgrönt.
Wil man hafwa Mörkgrönt, Papegoi- och Gräsgrönt; så gör man det först Citron-Gult, såsom förr är beskrifwit, och så doppar man det så länge i den Blå Färgen, som man wil hafwa det Mörkt, Medel- eller Ljus-Grönt til. Skulle den Blå Färgen, när man wil färga mer, falla Blomerant, så tager man de förr beskrefne Persedlar, och lägger uti på samma maner som tilförene. Wil man intet färga mer, så tager man up Järngallret, til dess man åter begynner at färga, då man lägger det deruti igen. Tyget måste wara wått, förrän man lägger det uti.
Dito på Ylle och Linne.
Wil man hafwa Blått på Ylle eller Linne, så gör man på samma sätt, allenast intet Winsten kommer uti, men det skal läggas i en Koppar-Kettil.
N:o 26. At Färga Swart.
Til 1 Skålp. Silke tager man 6 kannor Passer-watn, som man kan få hos Carduvans-Makare, och sätter en Kettil på elden med de 6 kannor watn, samt lägger dertil 4 Lod Galläple, och 2 goda skedblad slipegår, och en näfwa små Albark; lät det koka tilsammans 1 tima, lägg då Silket deruti, och lät det sakta koka 1 tima. I den samma timen tager man up silket 3 gånger och swalar det, förr än man lägger det 3:dje gången ned. Dessförinnan lägger man först 6 lod Victriol uti, rörer wäl omkring, och lägger så silket uti, och låter det åter koka 1⁄2 tima; men wänder det flitigt: tager det sedan up, och låter det åter swalas: lägger det å nyo deruti, och låter det kokas så länge, at all Färgen blifwer inkokad; hwarpå det tages af elden, och man låter det ligga öfwer natten, til andra dagen, då det sköljes och torkas.
N:o 27. Celadon-färg.
Til et Skålpund Silke tager man 6 Lod Spansk-Gröna, stöter den, och lägger den i 2 Kannor Ölättika, at stå i 2 timar. Sedan doppar man Tyget uti, och låter det torkas. Det gör man så ofta, som man wil hafwa det Mörkt eller Ljust til. Derefter gör man en såplöder af Venedisk Twål, och wispar den deruti, såsom man gör til de Yllne Färgorne; så är det färdigt.
Mörk-Grått.
Wil man hafwa Mörk-Grått, Ljusare eller Medelmåttigt, så sätter man samma Färg på elden och späder up honom med litet Passerwatn, låter det koka up, och lägger då silket deruti, hwilket bör wara rätt wått, samt handteras wäl, alt som man wil hafwa det til. Wil man at det skal falla Blå-Grått, så lägger man i den samma Färgen 2 Lod Brun Bresilja, låter det koka up, lägger Silket deruti, och låter det sakta koka, alt som man wil hafwa det Blått til; hwarpå det tages up och sköljes.
N:o 28. En Blåaktig och Gråaktig Askfärga.
Til 1 Skålpund Silke tager man 2 Lod Röd Winsten, 2 Lod Alun, 3 kannor watn, och låter det koka up, men lyfter i det samma Kettelen af elden, lägger Silket deruti, och låter det ligga öfwer natten til andra dagen, då det sköljes up. Sedan sätter man samma Kettil på elden med 3 kannor watn, 2 Lod Gul Bresilja, 2 Lod stött Galläple, och låter det koka 1⁄2 tima. Då lägger man Silket uti och låter det koka en fierdedels tima; hwarefter man tager up Tyget, och lägger 1 Lod Victriol deruti, rörer wäl om, och lägger Tyget uti igen, samt handterar i största hast, men tager det sedan up och sköljer. Wil man hafwa Näglickebrunt, så lägger man dertil 4 Lod Gul Bresilja, 4 Lod Galläple, 4 Lod Krapp, och låter det tilsammans koka up 1⁄2 tima; sedan lägger man det betta Tyget eller Silket deruti, och låter det sakta koka öfwer 1⁄2 tima. Derefter tager man Tyget up, lägger 4 Lod Victriol deruti, och låter det sakta koka 1⁄4 tima, alt som man wil hafwa det Mörkt til; hwarpå det sköljes och torkas.
N:o 29. Pallie-Färga.
Man tager 2 Lod Alun, 2 Lod hwit Winsten, 2 Lod Krapp, och låter det koka up i 3 kannor watn. Sedan rörer man det wäl omkring, lägger Tyget uti, och låter det koka 1⁄4 tima; men tager det sedan up och sköljer.
Isabel-Färga.
Will man hafwa Isabel-Färg, så lägger man Tyget i samma färgen, och låter det koka så länge at man ser det faller Isabel. Man kan ock göra en Ansigte-Färg deraf, samt sedan skölja och torka det. Men tyget måste blifwa kallt innan man sköljer det.
N:o 30. Callebin-Färgadt.
Man gör beta af 4 Lod Alun och 3 kannor watn, låter den koka up, och lägger sedan Tyget uti, och låter det ligga öfwer natten. Den andra dagen tages det up och sköljes. Sedan sätter man en Kettil på elden, med 3 Kannor watn, 1 Lod Brun Bresilja, och 1⁄2 Lod Röd Bresilja, och låter det koka 1⁄4 tima, hwarefter man tager Kettelen af elden, häller det klaresta af, och lägger då Silket uti, samt låter det så ligga 1⁄4 tima. Derpå tages det up, sköljes och torkas.
Violett.
Wil man hafwa violett, så gör man samma betning, som til Callebin. Sedan tager man 6 lod Brun Bresilja, låter det koka 1⁄2 tima, och så häller man af den klaresta Färgen, lägger Silket deruti, och låter det ligga, som man wil hafwa det Mörkt eller Ljust til; hwarpå det tages up och sköljes.
Purpur-Rödt.
Wil man hafwa Purpur-Rödt, så tager man 3 Lod Ägta Fernbock och 2 lod Brun Bresilja, och kokar tilsammans, som til den Violetta Färgen. Sedan sköljes och torkas det.
Ljusare.
Wil man hafwa Ljusare, så wärmes Färgen up.
N:o 21. Coleur de Rose på Lärft.
Til 1 Skålpund Cattun eller Slissings-Lärft, tages 1 Skålpund Saflor och lägges i en påsa, hwilken då bör ligga 2 nätter uti en halftunnså med wattn. Sedan gnuggar man Safloren i rent watn, at watnet blifwer hel klart, tager då samma Saflor utur påsan och plåckar dem hel smått i en stenskål. Sedan gör man en Lut af 2 Kannor watn, 1⁄4 Skålpund hwit Påttaska, och slår det klaresta på Saflorn, genom Durkslag, lägger så Lärftet deruti och låter det ligga en tima; hwarefter man tager up Lärftet, blandar uti Safloren 1 Stop god Winättika, och lägger Lärftet deruti, wänder det flitigt om, och låter det ligga 3 timar. Sedan tager man up det, och sköljer det uti en kammare, der intet Solen skiner på det samma. Man kan ock göra Couleur de Rose, de Chair, de Prince, hwart efter annat, samt sköljer och torkar det; så är det färdigt.
N:o 32. En annan Röd Färg på gemenare Lärft.
Til 1 Skålpund tager man 2 lod hwit Påttaska, gör en lut deraf med 2 kannor watn, rifwer deruti 1⁄2 lod Oljana, och låter det koka up, lyfter så Kettelen af elden, lägger Lärftet deruti, och låter det blifwa en Isabell-färg. Hwarpå det tages up, sköljes och torkas. Sedan gör man en Alun-beta af 6 lod Alun och 3 kannor watn, och låter det kokas up. Då tager man Kettelen af elden, lägger Lärftet deruti, och låter det koka up. Sedan tager man åter Kettelen af elden, lägger Lärftet deruti, och låter det ligga öfwer natten i betan; andra dagen sätter man Kettelen på elden med 8 lod ägta Färnbock at koka 1 tima i 3 kannor watn; då man tager Kettilen af elden, häller det klaresta af, lägger Lärftet deri, och wänder det flitigt, låtandes det ligga, til dess det blifwer kallt; hwarefter det tages up och torkas, men sköljes intet.
N:o 33. Mörk-Rödt på Lärft.
Man gör ingen Alun-beta, utan kokar 12 Lod gemen röd Bresilja, uti 4 kannor watn, och låter det koka 1 tima. Sedan häller man den klaresta Färgen af, och lägger 1 Lod stött Alun deruti, samt sedan det hwita Lärftet och handterar det flitigt, som man wil hafwa det mörkt eller ljust. Wil man hafwa den Röda Färgen til Lefwer-Brun, så kokar man 2 lod Brun Bresilja i 3 kannor watn 1⁄2 tima; sedan tager man Kettelen af elden, häller det klaresta af och sköljer det Röda Lärftet deruti, til dess det faller lefwer-brunt, samt hänger det derefter up och torkar.
At färga Swart Ullgarn.
Til 2 Skålpund Ullgarn tager man 1 Fjerding torr Albark, samlad om wåren eller sommaren; sätter en Kettil på elden, och lägger Barken deruti med så mycket watn, at det wäl står öfwer Barken och Garnet. När Kettilen kokar up, lägger man 3 qwarter slipgorr uti, och låter det koka 1 tima, men lyfter det sedan af elden, och lägger Garnet deruti så hett som man kan handtera det.
N:o 34. Hög-Brangult på Lärft.
Man gör en lut af god Björk-aska, tager 3 kannor deraf, och rifwer deruti 3 lod Oljana; och låter det koka sakta up. Deri lägger man Lärftet, och låter det så ligga, til dess det blifwer kallt; då man sköljer och torkar det. Will man hafwa Ljusare, så wärmes Färgen up, och lägges efter hwart annat, til des det blifwer en ljus Färg.
Will man hafwa Isabell-Färga;
Så tager man 2 lod Alun och 2 kannor watn, och låter det blifwa hett. Sedan låter man det ljusaste Lärftet ligga i Alun-betan, och så tager det up och sköljer.
N:o 35. Brun Färg på Lärft.
Man tager til 1 Mark Garn eller Lärft 1 ämbar Cordubans-swärta, och sätter på elden, at blifwa warm. Sedan lyftes Kettelen af elden, och Lärftet lägges deri; skal det wara Mörkbrunt, så ligger det en tima, til des det så blifwer.
Will man hafwa Ljust;
Så slår man litet watn i Swärtan, at den blifwer tunn, lägger så Lärftet deruti, tils det blifwer Ljus-Grått. Sedan torkar man det, och gör en Färga, såsom til den Brangula: lägger den Gråa Färgen deruti, och låter det ligga, til dess det blifwer kallt: då det sedan torkas.
N:o 36. Ljus-Grå färg på Lärft.
Til 1 Mark Garn, tager man 1 Lod Alun, och 1 L. Brun Bresilja, och låter det koka 1⁄2 tima, med 2 kannor watn; sedan lyfter man Kettelen af, lägger 1 lod Victriol deri, och Lärftet dertil: låtandes det ligga så länge, som man wil hafwa det Ljust eller Mörkt til; hwarefter man tager det up och torkar.
N:o 37. Ljus-Grön Färga på Lärft.
Til 1 Mark Lärft tager man 4 Lod Saftgrönt; hwilket man rifwer i 2 Kannor watn, och låter det så blifwa ljumt. Sedan lägger man Lärftet deruti, låter det ligga en tima, tager det sedan up och torkar det. Åter doppar man det i Färgen, och gör det ofta, til dess det blifwer som man wil hafwat. Ju längre man det doppar, ju Mörkare blifwer det. Sedan torkar man det. Och så är det färdigt.
N:o 38. Citron-Gult på Lärft.
Til en Mark Lärft, tages 1 Mark Ängskär, som lägges i en Kettil med 4 Kannor watn, och 4 Lod hwit Påttaska at kokas tilsammans 1 god tima. Sedan tages Gräset up och lägges dertil 1 qwintin Spansk-Gröna, som tilförene legat i blöt. Derpå lägges Lärftet uti, at ligga til dess det blifwer hel Citron-gult. Sedan kan man lägga mera Lärft deruti, som man wil hafwa det blekt till; hwilket derefter sköljes och torkas.
Wil man hafwa det Ljusgulare Mörk-Grönt;
Så kokar man 4 Lod Brun Bresilja i 3 kannor watn 1⁄4 tima, och sedan slår man så mycket Spansk-Gröna dertil, som til den Citron-Gula Färgen. Derpå lägges Lärftet deruti, och handteras flitigt, til dess man ser, at det blifwer lagom; då det sköljes och torkas.
N:o 39. Ljus Coffee-Färg på Linne.
Man gör först härwid som til den Bran-Gula Färgen; och gör man lika som en Winstens-betning af 4 kannor watn och 4 Lod Röd Winsten, hwilket man wärmer, och lägger det Bran-Gula Lärftet deruti i 2 timar. Sedan tager man 6 Lod Krapp samt 3 kannor watn och sätter Kettelen på elden, och låter det blifwa kokhett, samt lägger det betade Lärftet deruti, och låter det ligga, til dess det blifwer kallt; hwarefter det tages up, sköljes och torkas.
N:o 40. Oägta Blått på Lärft.
Til 1 Mark Lärft, tager man 8 Lod Brun Bresilja, som med 4 kannor watn 3⁄4 tima kokas. Sedan tager man Kettelen af elden, häller det klaresta af, och slår 1 qwintin Spansk-gröna, som har legat i blöt i 2 timar, i den blå färgen, rörer flitigt om, lägger Lärftet deruti, och låter det ligga så länge, til dess man ser, at det blifwer Mörkblått. Sedan lägges mer lärft uti, hwilket blir ljusblått, samt bör sköljas och torkas.
N:o 41. Violett på Lärft.
Wil man hafwa Violett, så lägger man i samma Färg i stället för Spanskgröna 1 Lod Alun, så blir det Violett; hwarefter det sköljes och torkas.
N:o 42. Citron-Gult, en annan art, i hast at färga.
Til 1 Mark Lärft, tages 3 Lod Gurkumeja, hwilken lägges i et halft stop Ättika, samt 2 kannor surt spisöl, göres hel ljumt, och sedan röres omkring, då Lärftet lägges deruti 2 timar, och tages derefter up, sköljes och torkas.
N:o 43. Swart Lärft.
Man kokar 2 kannor Ekespånor med 6 kannor watn i 2 timar. Sedan tager man spånorna up, lägger Lärftet uti, at kokas en tima. Derefter tages 4 kannor watn samt 1 Skålpund Victriol deruti; hwari Lärftet bör ligga 1 tima, men sedan tagas up och torkas. Derefter dåppar man det i Ekspån-watnet, och åter igen i Victriol-watnet, så länge tils det blifwer swart nog; då det torkas.
N:o 44. En annan art at Swärta Lärft.
Til 1 Skålpund Linne tages 1 Qwint. Spansk-gröna; lät det blifwa kokhett i 3 Kannor watn. När det blifwer kokhett, så tages watnet af elden, Lärftet lägges deri, och handteras flitigt, at det intet blifwer fläckot; det skal ligga öfwer natten; men den andra dagen tages det up och torkas. Sedan lägger man 12 Lod Brun Bresilja i en Kettil, med 4 Kannor watn och 2 Lod Gul Bresilja; låter det koka tilsammans 1 god tima; hwarefter man tager Kettelen af elden, häller det klaresta af, och så lägger det torkade Lärftet deruti, men wänder det flitigt, och låter det ligga öfwer natten. Sedan tager man det up och torkar, så är det färdigt.
N:o 45. Lärft at glanska och styfwa.
När man hafwer Rödt, Gult, eller hwad Färg det är, så kokar man af samma Färg Stärkelse, såsom man kokar annan Stärkelse; men gör henne intet hård, dock wäl kokad. Så lägger man Lärftet på bordet, och gnider Stärkelsen derpå, at det blifwer hel wått. Sedan torkar man det, och låter det manglas på stora Hästemangelen. Til det Swarta Lärftet kokar man Lim, och gnider det på samma maner in som det färgade.
Wil man hafwa Wälk, så gnider man på det färgade Lärftet, som är med Stärkelse öfwerstrukit, när det blifwer tort, med en Glassten; skulle det intet blifwa styft nog, så kan man låta Mangelen gå öfwer det, sedan det är gnidit med Glassten.
N:o 46. At uttaga Färgor utur allehanda färgade Tyger, undantagande Grönt, Blått och Swart.
Man sätter en Kettel på elden, med 3 kannor watn, låter det blifwa hett, wispar då deri 1⁄4 Skålpund Tysk Såpa, och wispar det wäl omkring. Sedan lägger man Sidentyget deruti, och låter det koka 1 tima; hwarefter det tages up, sköljes först i warmt watn och sedan i kallt, och så torkas; sedan kan man ock sätta de förr beskrefne Silkes-Färgor, alt som man wil hafwa det. Har man Mörkblått eller Mörkgrönt, och Färgen skal dragas ut, så sätter man en Kettel på elden, med 3 kannor watn, låter det koka up, och slår 1⁄2 Mark skedwatn deruti. Sedan lägges Tyget deruti hwilket man låter ligga, til dess all Färgen går derutur; då det tages up, sköljes i warmt watn, sedan i annat watn, och så torkas.
Är det Swart, Ljusgrönt eller Blommerant; så tager man 12 Lod Skedwatn, och låter det koka på samma maner, som til det Mörkblå och Mörkgröna, och på samma maner gör man med det swarta Yllna. Till de andra Färgor, tager man Röd Winsten och Alun; Men til den, som skal blifwa Ägta Färnbock, tager man bara Alun.
N:o 47. Styfning och Glansk på Sidentyg.
Till det färgade Sidentyget kokar man Husblåss så länge, at all Husblåssen är söndersmält; hwarpå man silar det genom Durkslag och upspäder med 1⁄4 qwarter gement Bränwin samt 2 Äggehwitor, och wispar wäl omkring. Är det Ost-indiskt Atlast, eller tunt Damast, eller tunt Taft, så lägges det på et bräde, med rätsidan neder åt brädet, både på Band och annat Sidentyg. Då stryker man med en swamp Husblåssen på, torkar efter med et rent kläde, och låter det torkas på brädet, eljest blifwer det skrynklot. Har man tjockt Damast, doppar man det i, wridet det up, stryker det slätt ut, och låter det blifwa halftort. Sedan manglas det, til dess det blifwer tort.
N:o 48. Har man Sammets Färgor;
Så kokar man på samma maner, som de andra Färgor. Wil man hafwa Plyhåren i fin ordning igen, så bränner man Alun så länge, tils det blifwer hel hwitt, stöter det och strör på Sammetet. Sedan tager man en fläskswål, gnider alt fettet af med en yllen borsta eller klut, och så gnider på Sammetet, så länge til dess Alun är borta; då det är färdigt. Har man stora stycken, så spänner man dem i en båga, och så tager man Gummi, som man styfwar annat Sidentyg med, och stryker på den afwoga sidan, och sedan med et eldfat derunder, så spricka de små noppor up igen, och det är färdigt.
På torra fläckar stryker man smör, och wärmer watn, och stryker Äggegula på den fläcken som smöret är på, gnuggar det och doppar det i watnet, tils man ser at Fläcken är borta. Sedan sköljes det i warmt watn. Wil man at det skal glänsa, så stryker man det, medan det är fuktigt, med et Järn med papper inunder. Har man flått-, smör- eller talg-fläckar, så tager man 1 Lod bränt Alun, och 2 Lod grof Stärkelse samt Bränwin, rörer det wäl sönder, stryker det på fläckarne, torkar för elden, och sedan gnuggar det ut. Blifwer det hwitt efter Stärkelsen, så gnider man sedan litet watn derpå: är det på Kläde, så gnuggas det med Bränwin, och sedan med en yllen klut.
N:o 49. Ägta Skarlakans Rödt på Ylle för kokningen.
Man tager 1 Skålpund Garn, wrider det hårdt ihop, och låter det wäl koka up, med en näfwa Hwetekli och 3 kannor siö-watn. Sedan tager man det up, gör det löst igen, lägger 2 lod hwit Winsten dertil och låter Garnet läggas uti igen, at kokas en god tima: om man wil, så kan man ock lägga 1 Lod Rommersk Alun deri tillika med Winsten, och wända det wäl. När det så kokat timan ut, tages det up, och andra dagen, eller när det blifwer wäl kallt, sköljes det. Sedan sätter man en Kettil på elden med 3 kannor watn, och rör deruti 2 Lod sönderstött Cochenille, som öfwer natten legat i blöt uti 1 qwarter watn; och så snart det begynner koka up, slår man 2 Lod tempererat Skedwatn deruti, rörer först om med en käpp, och lägger så Garnet uti, wänder stadigt, och kokar så ungefär 1⁄4 tima, til dess det har tagit så mycket färg på sig, som man tycker; då tages det up och sköljes, sedan det blifwit kallt. Skedwatnet skal först så tempereras; Man slår 2 Lod Skedwatn, och 4 Lod Sjöwatn, uti en flaska. Sedan tager man 1⁄4 Lod Engelskt Tenn, som först warit smält och slagit i watn, skär det smått som hagel, och lägger det i flaskan til Skjedwatnet, at stå i 24 timar.
N:o 50. Couleur de Rose på Ylle.
Wil man med det samma göra Couleur de Rose, så tager man 1⁄2 Skålpund Garn, som tilförene så betat och skölgt är, som det förra. Har man ock intet tid at beta det, så rör man 1 Lod sönderstött hwit Winsten, och om man wil hafwa det något Blåaktigt, 1 lod Romersk Alun, i Färgen, lägger Garnet deruti, och handterar det wäl, til dess det blifwer så högt, som man will hafwa det; då det tages up, och när det är kallt, sköljes wäl. Wil man hafwa blekare Färg, så lägger man det ännu en gång uti samma färg, utan at betat.
N:o 51. Couleur de Rose allena at göra på Ylle.
Då kokar man 1 Lod Romersk Alun och 1 Lod hwit Winsten, samt 1 näfwa Hwetekli 1 tima, och sköljer Garnet när det är kallt såsom det förra. Sedan tager man 1 Lod Blå Cochenille, 1⁄2 Lod tempereradt Skedwatn, samt 3 kannor watn. Skulle man wilja hafwa det något Gulaktigt, så betar man det med bara Winsten.
De blekare göras efter som förr är sagt. Wil man göra Couleur de Chair allena, så tages half Dosis emot den til Couleur de Rose.
N:o 52. Couleur de Rose på Linne eller ock Hwitt Sidentyg.
Man tager 1 Skålp. Saflor eller Swänsk Safran, til 1 Skålp. Linne. Men det måste blötas 2 dagar i watn, insydt i en liten Lärfts påsa. Sedan häller man af watnet och gnuggar det så länge uti rent watn med händerna, til dess watnet, som man trycker utur påsen, är hel klart och hwitt. Derefter gör man en lut af 4 Lod påtaska, hwilken lägges i watnet om aftonen, då luten om morgonen bittida är färdig. Då plåckar man den urwridna saffran fint sönder uti en skål, slår Påttaske-luten derpå, och låter det stå i 2 timar.. Sedan trycker man Färgen wäl utur Saflorerne, rörer omkring med en liten käpp, låter så Linnet ligga deruti 1 tima, och wänder det ofta emedlertid. Derefter håller man Linnet på en käpp, slår 1 qwarter Winättika eller Citron-saft i Färgen, rör wäl omkring, och lägger Linnet deruti igen, samt låter det ligga, til dess det blifwer så högt som man wil hafwa det. Sedan sköljes det och torkas uti et rum, dit hwarken sol, wäder eller eld kommer. När det är wäl kalt, stärkes det med hwit kokat Stärkelse och manglas tort. De Blekare Färgor göras efter.
N:o 53. Carmosin på Silke.
Til 1 Skålpund Garn, tager man 8 Lod gemen Alun, lägger den i 2 kannor watn, och smälter på elden. Sedan lyfter man af Kettelen, lägger Silket deruti, och låter det ligga öfwer natten. Andra dagen tages det up och sköljes. Derefter sätter man en Kettil på elden med 8 Lod Ägta Färnbock och 3 kannor watn, at koka 1⁄2 tima; hwarpå man silar af Färnbocken, lägger Tyget deruti, och låter det ligga, til dess det blifwer kalt. Wil man hafwa det Carmosin Rödt, sätter man samma Färg på elden, låter den blifwa warm, slår 1⁄2 stop Påttaske-lut eller 1⁄2 Stop gammal Urin dertil, och rör wäl omkring, til dess det blifwer Mörk Carmosin; hwarefter man tager tyget up, sköljer och torkar det.
N:o 54. Rosen-Rödt på Siden.
Man gör härmed på samma sätt som med Carmosin, allenast man tager 4 Lod Ägta Färnbock, och intet någon lut eller Urin.
N:o 55. Citron-Gult på Silke.
Man gör samma bet som til Rosenrödt; hwarefter Silket sköljes och torkas. Man låter 4 Lod Gurcumeja, som öfwer natten legat i blöt i et qwarter spisöl, dermed koka up, lägger Sidentyget deruti, låter det sakta koka 1⁄4 tima, och wänder det flitigt om. Sedan lyfter man af Kettilen, låter tyget blifwa kallt, samt sköljer och torkar det, men intet i Solen eller wädret.
N:o 56. Ponso-Rödt på Silke.
Af 6 lod hwit Pottaska, som lägges til 2 kannor watn i en Kettil, gör man en lut, rifwer 4 Lod Oljana deri, kokar henne sakta up, och rörer wäl om. Man lägger Silkes-Tyget deruti at koka sakta öfwer elden, lyfter sedan Kettelen af och när man låtit det ligga 1⁄4 tima, tager det up, låter det blifwa kallt, sköljer det och hänger up at torkas. Derefter sätter man åter 2 kannor watn på elden och låter 8 Lod Alun smälta deri. När Alun smultit, tager man Kettelen af, lägger Tyget deruti, och låter det stå öfwer natten. Andra dagen tager man det up, sköljer, men intet torkar det. Dagen förut lägger man 8 lod ägta Färnbock i blöt i 3 kannor watn, och sedan kokar man det andra dagen 1⁄2 tima dermed; hwarpå man silar Färnbocken af, och lägger Tyget i Färgen, til dess man tycker, at det är nog högt. Då tages det up, sköljes och torkas.
N:o 57. Coffe-Färg på Silke.
Dermed förfares såsom med det Bran-gula. Sedan gör man en Alun-beta af 8 Lod, med 2 kannor watn. Andra dagen sköljes Silket; men dagen förut lägger man 8 lod Capr. i 1⁄2 stop Ölättika, och 1⁄2 stop Spisöl; och andra dagen slår man det i Kettelen, tillika med 2 kannor spisöl, låter det blifwa kokhett, rör wäl om, och lägger Tyget deruti. Man lyfter af Kettelen, och låter det stå så länge, til dess det blifwer kallt. Sedan tages det up, sköljes och torkas.
N:o 58. Olive-Färg på Silke.
Man sätter en Kettel på elden med 2 Kannor watn och låter 8 Lod Alun deri smältas. Sedan tages Kettelen af elden, Tyget lägges deruti, at stå öfwer natten. Andra dagen tager man up Tyget, sköljer det och låter det torkas. Derefter lägger man 8 Lod Gurcumeja i Kettelen, samt 2 Kannor watn, låter det koka up, lägger då Silkes-Tyget deruti, och låter det 1⁄4 tima sakta koka. Det tages sedan up och sköljes, när det är kallt, samt torkas, hwarken i wädret eller Solen, utan i en Kammare.
N:o 59. Til at uttaga Swart på Silkes-Tyg.
Til 1 Skålpund Silkes-Tyg sättes en Kettil med 2 kannor watn på elden at koka up. Dertil slår man 10 lod Skjedwatn, lägger Silkes-Tyget deruti, handterar det mycket wäl, och låter det koka ungefärligen 1⁄4 tima, tils den Swarta Färgen aldeles afgått. Då tages det up, lägges straxt i kallt watn, och sköljes åter på nytt i 2 watn, hänges up och torkas.
N:o 60. När man wil koka af Blått eller Grönt Silkes-Tyg, som hafwer Mörka Färgor, gör man som här nedanföre skrifwit är; men om de äro Ljusa, bör man taga halfparten af Skjedwatnet.
Til 1 Skålpund Silkes-Tyg tager man 1⁄2 Skålpund Skjedwatn; hwilket slås i en Kettil tilsammans med 2 Kannor watn. I öfrigit göres med detta, äfwen som med det Swarta.
N:o 61. Sätt at uttaga allehanda Röda och Gulu Färgor.
Til 1 Skålpund Siden-Tyg, sättes en Kettil på elden, med 2 Kannor watn, at koka up, hwari wispas 8 Lod Tysk Såpa. Sedan lägges Tyget deruti, at koka 1⁄4 tima, hwarefter det tages up, sköljes och torkas.
N:o 62. At Gumma Silkestyg.
När man wil Gumma Silkestyg, så blöter man Gummi Dragant ungefär för 3 öre och Husblåss för 3 öre i et qwarter watn, öfwer natten. Andra dagen slår man 1 qwarter watn dertil, och kokar det til dess det smälter. Sedan silar man det igenom et tunt kläde, späder det ut med litet watn, at det blifwer tunt som stärkelse-watn, och stryker det på Tyget med et kläde.
N:o 63. Ägta Carmosin på Ylle.
Til 1 Skålp. Garn tager man 4 Lod Romersk Alun, 2 Lod Röd Winsten, samt 2 Lod hwit Winsten, och gör dermed såsom med Ägta Skarlakan.
N:o 64. Ljust Brangult.
Til 1 Skålpund Garn tager man 6 Lod hwit Påttaska, som smältes i en Kettil i 3 kannor ljumt watn. Sedan lägger man 4 Lod Oljana i en Mortel, rifwer den fin med samma Påttaske-lut. Detta silar man genom Durchslag, och låter koka sakta up: lägger Garnet deruti, handterar det wäl, lyfter Kettelen af, låter Garnet blifwa kallt, och sköljer det. Wil man hafwa blekare Brangult, lägges 1⁄2 Skålp. Garn uti efterfärgen; och betes intet hwarken Ylle eller Linne. Med Silkestyg förfares på samma sätt.
N:o 65. Mörkt Brangult.
Til 1 Skålp. Garn tages 3 L. Alun, 3 lod Röd Winsten, och et par näfwar Hwetekli, hwilket lägges i en Kettil tilsammans med 3 kannor watn, och kokas up. Deri lägges Garnet, hwilket handteras wäl, och kokas 1⁄4 tima. Sedan tages det up, göres kallt och sköljes. Dagen förut blötes Krapp och 2 Lod Gurcumeja i 2 kannor ljumt watn, och kokas sakta up. Derefter lägger man Garnet i, men lyfter det straxt af, utan at det kokas, och låter det så ligga, til dess det blifwer kallt; då det tages up och sköljes.
N:o 66. Mörkrödt Brunt.
Detta färgas på samma maner, som åfwan förmält är med Röd Krapp. Derefter kokas 2 Lod Brun Bresilja på nytt i 2 kannor watn, och silas ifrån. Sedan lägger man Garnet uti, handterar det, til dess det är så mörkt, som man wil hafwa det; då man tager det up, låter det blifwa kallt, och sköljer det.
N:o 67. Gredelin.
Et Skålpund Garn färgas först såsom Rosenrödt, göres kallt och sköljes. Sedan kokar man 2 Lod Brun Bresilja uti annat watn 1⁄2 tima, silar det samma, lägger Garnet uti, handterar det tils man ser det blifwer såsom man wil hafwa det, hwarefter det tages up och sköljes när det är kallt.
N:o 68. Celadon.
Wil man hafwa den Färgen litet gulaktig, lägger man garnet i en liten swag Wågfärg, tager det sedan up, sköljer det när det är kallt, och torkar. Dagen förut lägger man 4 Lod Spansk-Gröna i et stop stark Ölätticka, låter det stå natten öfwer, och gnuggar Garnet deruti. Det gör man 3 eller 4 gångor, til dess Garnet blifwer nog Grönt. När det då blifwer tort, kokar man up watn med litet Twål, och sköljer Garnet deruti, til dess man tycker, at det är nog.
N:o 69. Mörkbrunt.
Til 1 Skålpund Garn, tager man 4 Lod Alun och 4 Lod Röd Winsten, hwilket man kokar tilsammans, och lägger Garnet deruti, samt Hwettekli och 3 kannor watn, at kokas 1 tima; hwarefter man lyfter det af, låter det blifwa kallt, och sköljer det: dagen förut lägger man 4 lod krapp i blöt, och 6 lod Gul Bresilja förut 1⁄2 tima i en påsa. Sedan tager man påsan up, lägger Garnet deruti, samt låter det också koka 1⁄2 tima. Derpå tager man Garnet up, slår bort watnet, hwari Bresiljan kokat, och låter watn koka i kettelen tillika med Krappen, som legat i blöt, til dess det blifwer kokat; då man lägger Garnet uti, som legat i den Gula Färgen, och handterar det wäl, til dess det blifwer Mörkt nog. Sedan tager man up Garnet, lägger i samma Färg 1 Lod sönderstött Galläple och 2 Lod Victriol, rörer wäl om, lägger Garnet deruti, och handterar det wäl, tils det blifwer så Mörkt som man wil; hwarpå man tager det up, och sköljer det, när det är kallt.
N:o 70. Blått.
Man blöter 4 Lod stött Indigo i gammal Urin, och låter det stå i 11 dagar i blöt. Sedan rifwer man det fint, och silar det igenom et litet hårsikt i en stenkruka. Dertil slår man 4 Kannor Urin, ju gamlare ju bättre, och wärmer up Färgen, så warm, at man kan hålla handen deruti. Man lägger då Garnet i Färgen at stå ungefär i 2 dygn, handterar det hwarannan tima wäl om, til dess man ser, at det blifwer nog blått. Skulle det intet blifwa nog blått, wärmer man det åter up igen, sköljer det sedan i annan Urin, slår det åter i Färgen igen, samt sköljer det änteligen i Sjöwatn, och låter det torkas.
De Ljusare Färgorne göras efter på samma sätt; men Garnet måste då bara litet ligga uti Färgen, til dess det blifwer nog färgadt.
N:o 71. Mörk-Grönt.
Garnet skal först betas i 2 näfwar Hwettekli och 6 Lod Alun, samt kokas tilsammans såsom förr til Mörk-Grönt. Det färgas först Höggult med 1 Skålp. Gräs, 2 Lod Påttaska och 4 Lod Hwit Kalk, som måste blötas tilsammans en natt i 4 kannor watn. Andra dagen kokar man det en god tima. Sedan tager man up Gräset, lägger Garnet deruti, och låter det koka, tils det blifwer nog Mörk-Gult; hwarefter det tages up och sköljes, när det är kallt. Derpå lägger man det Gulfärgade Garnet i den Blå Färgen och låter det ligga så länge, at det blifwer nog Grönt. Sedan sköljer man det såsom det Blå Garnet.
Wil man hafwa Gräs-Grönt eller Papegoi-Grönt förfares härmed på samma sätt, som med det förra efteråt.
N:o 72. Oägta Carmosin.
Man omgår dermed intet annorlunda än med den oägta Skarlakans Färgen. Sedan tager man up Garnet, slår 1 qwarter eller 1⁄2 stop Urin eller Påttaske-lut i Färgen, låter den blifwa warm, och låter Garnet ligga deruti, tils man tycker at det är nog Carmosin-färgadt; då man sköljer och torkar det.
N:o 73. Swart på Ylle-Garn.
Til et Skålpund Garn tager man 3 lod gul Bresilja, som skall ligga i en påsa med en sten i botn, på det at det må siunka. Den lägges tillika med 2 Lod sönderstötta Galläplen i Kettelen at koka 1⁄2 tima tilsamman med 4 kannor watn. Sedan lägger man det Yllne Garnet deruti, och låter det på nytt koka 1⁄2 tima. Derefter hänger man up Yllet, tager up påsan med gula Bresiljan, lägger i samma påsa 4 Lod Brun Bresilja och låter den samma koka 1 tima. Derpå lägger man Garnet åter uti, och låter det på nytt koka 1⁄2 tima; hwarefter man tager det up, och lägger 8 Lod Victriol i Färgen, samt Garnet på nytt deruti, rörer det wäl om, och kokar det til dess det blifwer swart; då man tager det up, och lägger i Färgen 1 Lod sönderstött Spanskgröna, som har legat i blöt, medan Garnet kokat, eller en natt: lägger Garnet åter deruti, rörer wäl om och låter det ligga til dess det blifwer kallt; hwarefter man tager det up och sköljer det.
N:o 74. Grått Ylle-Garn.
Til 1 Skålp. Garn tager man 3 lod fint sönderstött Galläple; hwilket man lägger i Kettelen at koka up med 3 kannor watn. Deri lägger man Garnet, låter det koka 3⁄4 tima; men tager der derpå up, och lägger 1 Lod Victriol i Färgen. Sedan lägger man åter Garnet deruti, handterar det wäl, tils man tycker, at det är nog Grått. Wil man hafwa det ännu Mörkare, lägger man litet mera Victriol dertil, samt Garnet deruti, och låter det koka, til dess det blifwer så mörkt som man åstundar; hwarefter man tager det up, och låter det blifwa kallt.
Färgor på Linne
N:o 75. Brangult.
Til 1 Skålpund Linne, tager man 3 Lod Påttaska, och smälter den i 2 kannor watn. Sedan rifwer man 2 Lod Oljana smått med samma lut, uti en Mortil, och låter det blifwa kokhett. Deri låter man Linnet ligga til dess det blifwer kallt; då man tager det up och sköljer det.
N:o 76. Citron-Gult på Linne.
Til 1 Skålpund Linne tager man 8 lod Alun; som smältes i 2 kannor watn på elden. Man låter Linnet deruti ligga öfwer natten, och tager det up andra dagen; men sköljer det intet, utan torkar. Sedan blöter man gement Färge-gräs i 1 Skålp. skarp Lut af Björkaska samt 4 Kannor watn, låter det deri koka 1 god tima; men tager sedan up Gräset, och lägger Linnet deruti, hwilket då bör sakta koka 1⁄2 tima. Derefter tager man det up, och lägger i Färgen 1⁄2 Lod Spansk-Gröna, som tilförene warit sönderstött och legat i blöt öfwer natten. Man rörer Spanskgrönan wäl om, när man slår henne i den Gula Färgen, och lägger Linnet deruti, samt handterar det wäl, til dess det blifwer nog färgat; hwarpå det tages up och sköljes.
N:o 77. Mörk-Rödt på Linne.
Til 1 Skålpund Linne, lägger man i blöt 8 Lod Röd Winsten och 8 Lod Alun, som smältes i 2 Kannor watn på elden. Sedan lyfter man Kettelen af, och lägger Linnet deruti. Andra dagen torkar man det. Derpå kokar man 1 Skålpund Medel-Färnbock i 4 Kannor watn, 1 god tima: lyfter sedan af Kettelen, tager up Färnbocken, och lägger Linnet deruti, hwilket man handterar wäl, och låter ligga til dess det blifwer kallt. Då tages det up och torkas, utan at sköljas.
N:o 78. Grönt Linne.
Til 1 Skålpund, tager man 8 Lod Alun och 2 Kannor watn, smälter det och låter Linnet ligga deri öfwer natten. Andra dagen tages det up och torkas. Dagen förut blöter man 1 Skålpund Wåg och 2 Lod Grå Påttaska, i 4 Kannor watn. Andra dagen kokas det 1 tima. Sedan tager man up gräset, lägger Garnet uti, och när det sakta kokat 1⁄2 tima, tager det up, sköljer och torkar det. Derefter kokar man 4 Lod Brun Bresilja i 5 stop watn 1⁄4 tima: tager då af Kettelen och slår deri 1 Lod Spanskgröna, som legat i blöt uti halft qwarter watn, rörer det wäl om, lägger linnet deruti, och handterar det wäl, til dess man tycker, at det är nog grönt.
N:o 79. Ljusare Rödt på Linne.
Et Skålpund Linne lägger man i samma Bet, som det Gula Linnet, tager det sedan up, men sköljer det intet, utan torkar; dagen tillförene lägger man 8 lod Ägta Färnbock i blöt i 3 kannor watn. Andra dagen kokar man det tilsammans en god tima, silar det af, lägger Linnet deruti, handterar det wäl, och låter det ligga tils det blifwer kallt; då det tages up, sköljes och torkas.
N:o 80. Oägta Blått på Linne.
Til 1 Skålpund Linne, tager man 8 Lod Brun Bresilja, hwilken kokas i 3 kannor watn en god half tima. Sedan man silat Färgen af, slår man deri 2 Lod Spanskgröna, som legat i blöt öfwer natten uti 1⁄2 qwarter watn, och rörer wäl om, lägger Linnet deruti, och låter det ligga, til dess det blifwer kallt; då man tager det up, sköljer och torkar.
N:o 81. Carmosin på Linne.
Til 1 Skålp. Linne, kokar man 8 Lod ägta eller oägta Färnbock i 1 kanna lut och 2 kannor watn, och kokar det tilsammans i en god tima. Sedan lyfter man af Kettelen, silar det af, och lägger 2 Lod blött Alun i samma Färg: rörer wäl om, och låter Garnet ligga til dess det blifwer kallt; då det tages up, och torkas utan at sköljas.
N:o 82. Ägta Färnbocks Coleur.
Til 1 Mark Garn, kokar man 4 kannor watn, 4 Lod Alun, 2 näfwar Hwetekli; och lägger Garnet deruti, at under omrörning kokas 1 tima; hwarefter det tages af elden och sköljes. Sedan lägger man 2 Lod Gurcumeja i 4 kannor watn, och låter Garnet koka deri 1⁄2 tima, men tager det sedan up, ömsar watn med 10 Lod Ägta Färnbock, och låter det koka en tima tilsammans; hwarpå det lyftes af elden, Färnbocken tages up, och Garnet göres kallt, och sköljes.
N:o 83. Röd Bresilje-Couleur.
Den göres på samma sätt, som föreskrefne Färnbocks-Färg.
N:o 84. Coffee-Couleur.
Til 1 Mark Garn, tager man 2 Lod Winsten, och 2 Lod Alun, hwilket kokas up i en Kettil tillika med 4 kannor watn en god 1⁄2 tima; derefter tager man Garnet up, låter det blifwa kallt, och sköljer det. Sedan låter man i en Kettil 8 lod Gul Bresilja koka med 4 kannor watn 1⁄2 tima; tager derpå up Garnet, och låter det koka tilsammans 1⁄4 tima, men tager det åter up, och lägger 6 Lod Krapp i Färgen, späder den up med 1 stop watn, låter det blifwa kokt, och tager det af elden. Deri lägger man då Garnet, låter Färgen blifwa kall, rörer flitigt om, och låter Garnet ligga så länge, at det blifwer rätt Coffee-Färgadt; hwarefter det tages up, och göres kallt.
N:o 85. Pallie-Couleur.
Koka 4 kannor watn, 1 Lod Röd Winsten, 2 Lod Alun, och 1 Lod Krapp tilsammans up; rör flitigt om, lägg Garnet deruti, och låt det kokas 1⁄2 tima. Tag sedan up Garnet, låt det blifwa kallt, och skölj det.
N:o 86. Citron-Gul Couleur.
Man tager til en Mark Garn, 4 kannor watn och 2 näfwar Hwetekli, låter det koka up 1 tima, och lägger Garnet deruti. Sedan tager man up Garnet, låter blifwa kallt, och sköljer det. Derpå slår man 4 kannor watn i en Kettel, dertil 1⁄2 Skålp. Skärgräs, och makar det ned med 2:ne käppar. Deri lägger man 3 Lod Påttaska, och låter alt samman koka 1⁄2 tima. Derefter lyftes Kettelen af elden, gräset tages up, Garnet lägges deruti, och omröres flitigt, til dess det synes blifwa Citron-Gult.
N:o 87. En annan Citron-Couleur.
Man betar på samma sätt som til Skärgräs, 4 kannor watn, 4 Lod Gurcumeja, låter det koka up, lägger Garnet i och låter det under flitig omrörning koka 1⁄4 tima, men sedan blifwa kallt; då det sköljes, och hänges i wärmen.
N:o 88. Brun Coleur.
Til at beta 1 Mark, tager man 4 Lod röd Winsten, 4 Lod Alun och 4 kannor watn; hwilket man låter koka up. Deri lägges Garnet, at under flitig omrörning koka 1 tima. Hwarefter Kettelen lyftes af elden, Garnet tages up, göres kallt och sköljes. Sedan låter man 4 kannor watn, 1⁄2 kanna Ölättika, 12 Lod Krapp, och 2 näfwar Hwetekli tilsammans kokas, rörer wäl omkring, och låter det stå 1⁄2 tima. Derpå lyfter man det af elden, och låter det stå, til dess det blifwer kallt; då man tager up Garnet, sätter Färgen på elden, lägger deruti 2 Lod Galläple, stödt 4 Lod och låter det koka up tilsammans. Man lägger Garnet deruti, rörer wäl omkring, dock sakta, och låter det koka 1⁄4 tima. Derefter tages det up at blifwa kallt och sköljas. Ju mörkare man will hafwa det, ju längre låter man det koka.
Ljus-Brun Coleur.
Wil man hafwa Ljus-Brun, tages 2 Lod Galläple.
N:o 89. At färga Swart.
Man kokar 4 kannor watn, Cardubands swärta, och 2 Lod stötta Galläplen tilsammans i en Järn-gryta; lyfter det sedan af, och låter det ligga, tils det blifwer kallt; då man lägger det i, och under warlig omrörning, låter det koka 1⁄2 tima. Derpå tager man det up och sköljer det. Banden wefwar man om en kafle, och gummar dem med Gummi blött i litet Ölättika, på en ren klut; hwarefter man låter dem blifwa torra.
N:o 90. At färga gult Lärft.
Dertil tager man nog Urin och 2 lod Gummi; hwari man lägger Lärftet. När det då är Gult, tager man det up, sköljer och hänger det i warmt rum.
N:o 91. Rosen-Rödt på Ylle eller Linne.
Gör en lut af Kalk, eller god Aska, och gjut deruti Röd Sandel, Färnbock, och något Bränwin. Lägg detta i en ny kruka, och lät henne stå. Koka det sedan tilsammans, och doppa deri hwad du wil färga, så ofta, til dess du ser, at det hafwer fådt sin rätta Färg.
N:o 92. At färga Blått Ylle.
Man samkar Urin i 14 dagar, och blöter 16 lod Indigo deri. När det har stådt i 8 dagar, lägger man Indigon dertil, med några Lod Påttaska och Hwetekli, slår altsammans i en Kettel, sätter det på elden, och lägger Tyget deruti.
N:o 93. Grönt på Ylle at färga.
Grönt färgas i samma Färg; men Garnet måste först wara Gult.
N:o 94. Grönt på Linne.
Man kokar brun Bresilja tilsammans med Wåg, häller af det klara, och låter Tyget ligga deruti, til dess det får sin rätta Färg.
N:o 95. Celadon-Grönt på Ylle.
Til 1 Skålp. Garn, lägges 4 Lod Spanskgröna uti 3 Stop Ölätticka; hwilket man gör ljumt, lägger Garnet deruti, och låter det stå öfwer natten. Andra dagen twättar man det, och lägger det ännu 4 gånger uti samma Färg, men torkar det emellan hwar gång. När det är 4 gånger torkat, sätter man en Kettel på elden med watn, lägger deruti 2 Lod Venedisk Twål, låter det koka up, sköljer Garnet deruti, det bästa man kan, och låter det torkas.
N:o 96. Blått på Ylle eller Linne.
Til 1 Skålp. Garn eller Tyg kokas 6 Lod Alun, och en hand full Hwetekli tilsammans i en Kettel. När det kokat up, lägges Garnet deruti, kokas 1 timma, och röres wäl om, samt tages up och sköljes. Linnet skall torkas emellan, men ej Ylletyg. Sedan slår man 4 Kannor watn i samma Kettel, lägger 12 Lod Bresilja på hwar Mark, och låter det koka 3⁄4 timma; häller så af det klara, och låter Garnet ligga deruti, til dess det blifwer kalt; då man tager det up, sköljer och torkar det. Will man hafwa det blekt, tager man 2 Lod mindre Bresilja. Wil man hafwa mörkt, tages 12 Lod Färnbock til hwar Mark. Ylle-Tyg får ej torkas emellan.
N:o 97. Silke- och Atlas-Band, at gifwa god glants.
Smält en del Gummi Dragant eller Gummi Arabicum, uti klart och godt Öl, och blanda det hwita af et Ägg deribland. Drag banden igenom, så få de en skön glants.
N:o 98. Huru man skal taga ut Fläckar på Sidentyg.
Man skal twätta Fläcken med Citron, så går den ut. Är det Fett-Fläck, måste man taga färskt bröd, straxt det kommer utur ugnen, och hålla det på Fläcken, hwilken drages ut, så snart han blifwer warm.
N:o 99. Canel-Färg at färga.
Koka up 2 Lod Alun, 2 Lod Winsten, och 4 Kannor watn, och lägg 1 mark Garn deruti, at kokas 1⁄2 tima. När det är kalt, så koka wäl 4 Kannor rent watn, med 8 Lod Krapp och 1 Lod stött Galläple. Lägg det betade Garnet uti, at kokas sakta 1⁄2 tima, rör flitigt om, och skölj det wäl af. Med denna Färg kan man färga 2 eller 3 Färgor, Ljusare och Mörkare.
N:o 100. Krapp-Rödt.
Til 1 Skålp. Garn, kokar man up 5 Lod Alun, samt 21⁄2 Lod röd Winsten, och skummar. Sedan wäter man Garnet uti watn, och låter det rinna wäl af. Derefter gör man 12 Lod Krapp smått med händren, låter rent watn i en Kettel, och lägger Färgen i kalla watnet. När det har blifwit hett, lägger man Garnet deruti, förrän Färgen kokar up, och låter det så länge ligga i Kettelen, tildess det kokar. Då tager man det up, och, när det är kalt, sköljer det wäl; och så kan man färga lika mycket af det i samma Kettel, i den Färgen, hwari det Röda blifwit färgat, som skal blifwa Violett-Brunt eller Olive-Färg.
N:o 101. Mörk-Brunt.
Till 1 Skålp. Garn tages 5 Lod Alun. Men är watn öfrigit efter annat Garn, kan man lägga 3 Lod Alun i det samma, och handtera det på samma sätt som förra Betan. När hon är så warm, at man kan hålla handen deruti, lägges Garnet i Luten, och röres med händren, men sättes ej öfwer elden; Garnet bör ligga i Luten, tils det blifwer wackert Brunt. Will man hafwa det Lefwer-Brunt, så lägges det uti en swag Swärta. När det då är lutat, blifwer det wackert Lefwer-Brunt.
N:o 102. Coffé-Färg.
Dertil brukas Alun på samma sätt som til det Mörk-Bruna. Sedan göres det Gult med Löf, sköljes wäl ut, och lägges i swag Krapp-Röd Färg, hwari tages 5 Lod til hwar Mark Garn, eller ock det man färgat mörkt Krapp-Rödt utur. Sedan kokas 6 Lod Gull-Gålt uti en påsa; och deri lägges Garnet, så blifwer det Pomerants-Färgadt. Dock om man will hafwa det Mörkt, låter man det i en swag Swärta, som man will hafwa det Mörkt til.