Uppsala mötes beslut 1593

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Uppsala mötes beslut 1593
På Wikipedia finns en artikel om Uppsala möte 1593.


Confessio Fidei.


Thet är:


Then Christeliga Troos

Bekännelse,


hwilka Gudz försambling uthi Sweriges Rijke

almänneliga trodt och bekändt hafwer, ifrå

thet

Euangelij sanning, uthi Konung GUSTAFS,

höghlofligh ihughkommelse, Regementz tijdh,

uthur thet Påweske mörkret, igenom

Gudz nådh, åter kom

j liwset igen.


Och sedhan Anno etc. 72 under saligh Konung

IAHANS Regering, j Upsala almänne

Prestemöte på nytt bekräftighat.


Men nu yterligare och förnemligest genom then

Högborne Furstes och Herres, Her CARLS, Sweriges Rij-

kes Arffurstes, Hertigz til Sudermanlandh, Näricke och Wär-

melandh: Christelighe omwårdnet och trogne förfordran, j thet-

ta åhr etc. 93, uthi thet Christeligha och frija Concilio, som ge-

nom hans F: rådh och bijståndh, thär sammestädz hållet, och

sedhan aff alle Rijkesens Ständer, medh Underskriffning och In-

sigel wardt stadfäst och confirmerat, allom Christtrognom

och wårom effterkommandom til troghna under-

wijsning, helsosamma styrkio och

oryggeligit Testament.


Tryckt j Stockholm, aff Andrea Gutterwitz.

––––––

Anno Christi M.D.XCIII.


2. Paralip: 15.


Och the trädde uthi förbundet, at the skulle sökia HERRAN, theras Fäders Gudh aff alt hierta, och aff allo siäl, Och hwilken som icke sökte HERRAN Israels Gudh, han skulle döö, bådhe liten och stoor, bådhe man och qwinna. Och the sworo HERRANOM medh högha röst, medh roop, medh trommeter och basuner. Och hela Juda frögdadhe sigh öffuer eedhen, ty the hadhe sworit aff alt hierta, och the sökte honom aff allom wilia, och han lät sigh aff them finna, Och HERREN gaff them roo alt om kring.


Allom och serdeles

hwariom och enom Christrognom,

som thenna nästföliande Bekännelse läsandes eller

hörandes warder, tilbiude och önske wij under-

skrifne, hwar j sitt stånd och wärdigheet,

Gudz nådhe och barmhertigheet,

genom Frelsaren IEsum

CHristum, etc.


EFter thet at then splijt och oenigheet, som j förledne åhr hafwer waridt på färde uthi Religions sakerne, j wårt käre Fädernes-Rijke, är nu medh thens Alzmächtiges nådige tilhielp, j thet Christelige, frije Concilio och Möte, som stodh j Upsala, åhr etc. 93, medh samhålligt rådh, och alles theres betäncken och samtycke, som thär tilstädes wore, medh sådan grundeligh skäl, afskaffat och uthaff wägen lagdt, at ingen som widh Gudh och sanningen blifwe will, kan annat betyga eller medh godt samwet, thet som giordt och beslutit är, någen tijdh ryggia. Och wardt på samma tijdh ehn Religions förehning och Bekännelse skrifteligen författet, och medh Underskrifning och Insegel stadfäst och bekräftiget, hwilken ock nu sedan är almänneligen j alle Landzendar uthi wårt käre Fädernes Rijke, för alle Ständer upläsin och förkunnet, och aff them gilledt och wedertagin, såsom ock underskrifwin och försegld.

Och på thet at samme Religions Bekännelse, må så wäl främmande som infödde kunnigh ware, Therföre wardt j sielfwe Concilio beslutit, såsom wij ock nu för nyttigt, nödigt och rådhsampt achte, at late förbenämde Christelige Religions och wår Lärdoms förehning, sampt medh the tre Gudz Församblings troos Bekännelser, hwilke Symbola kallas, såsom ock then rette, reene och oförandrede Augzburgiske Confession, hwilken Anno etc. 30, på then store Rijksdagh, som tå af Chur-Furster och Städher hållen bleff, wardt öfwerantwardet Keyser Carl then Femte, aff Trycket late uthgå: På thet hwar och en kan them bekomme, och ther aff läre och wete, att wår troos Bekännelse är på intet annat grundat, än på Propheternes och Apostlernes Skrifter, och hafwer witnesbyrd aff the rätte och gamble kyrkiones lärare, när the sigh widh then helghe Skrift hålledt hafwe, och all falsk läre hafwe wij platt ogilledt och förkastet, ehwadh nampn the helsthafwe kunne.

Begäre förthenskuld aff alle frome och Christtrogne menniskior, at the wele thenne Bekännelse icke annorledes förstå eller uthtyde, än som orden och meningen lyde, som theruthinnen författede äre, och alzintet achte wåre motståndares orätwijse förtalande och fördömande, som ingen sanning wele eller kunne höre eller lyde: Uthan mykit heller, sådanne Förehning och the medhföliende Symbola, sampt then rätte och oförfalskede Augsburgiske Confession, hwilke korteligen innehålle, kärnan och Summan aff wår Christelige Religion, som elliest uthi Propheternes och Apostlernes Böker aff Gudz Ande widhlyftigt författet och skrifwit är, fliteligen öfwerläse, läre och betänckie, sine barn och wårdnedt, at the thet samme göre, troligen och idkeligen förmane: och sedan uthi samme troos Bekännelse, medh Gudz milde tilhielp, inj dödhen sigh fast och stadeligen förhålle. Ther til then ewige och alzmächtige Gudh, för sin älskelige enfödde Sons lEsu CHristi förskyllen, werdiges hwar och en

Christen menniskie sin helge Ande nådeligen förläne,

och oss wår Christendoms ähronampn ewinnerligen at niuta late, Amen.


Datum Stockholm, den 30 Julij,

Anno &c. 1593.


DECRETUM

VPSALIENSE.


Eller


Beslwt, som j thet almänneligha

Concilio och Möte uthi Upsala, wardt samtyckt och

underskrifwit, uthi Februarij och Martij Månadher.

Åhr efter Christi börd, 1593.


Wi Carl medh Gudz nåde, Sweriges Rijkes Arf- furste, Hertigh til Sudermanland, Näricke och Wärmeland, Och wij efterskrefne Sweriges Rijkes Rådh, Biscopar och menige Presterskap, som nu här j Upsala, til thette Möte hafwe waridt församblade: Göre wetterligit och uppenbarligen bekänne, så wäl för oss närwarande, som them the frånwarande äre, at eftersom allom noghsampt kunnigt är, hwad twist och oenigheet, som på nästförledne åhr, här uthi wårt Fädernesland Swerige, uthi Religions saker warit hafwer, therigenom mykin splijt och förargelse sigh hafwer j monge måtte förorsaket, och man både aff Exempel, så wäl som af förfarenheten, både uthi främmende Land, såsom elliest hafwer förnummit ingen ting skadeligere ware uthi någet Konu'nge-Rijke, än twist och oenigheet: och intet nyttigere och gagneligere, eller thet som meere förbinder hiertan tilsamman, än sämie och enigheet, och serdeles j Religionen. Therföre, på thet at sådane enigheet måtte ock så wäl här j Rijket uthi Religionen uprättet och förmehrat warda, som elliest j andre måtte, Och thet icke elliest hafwer kunnet skee, än genom itt Christeligit, almänt, frijt inrijkes Möte, efter som ifrån Apostlarnes tijdh och alt sedan hafwer brukeligit waridt, Såsom ock Kong: Majest: wår älskelige käre Broder, och alles wår nådige Herre, Christeligh och höglofligh ihughkommelse, alrede för någre åhr sedan, och någet för sitt Christelige aflidende nådeligen samtykte, at itt sådant möte skulle hållit warda, etc.

Är förthenskul nu uthaff alles wåre samdrechtige åstundan och bewiljelse beramat blifwit, at een Sammankommelse, aff the förnämste Ständer, här j Rijket, högre och nidrige, lärde och lekte, måtte hållen blifwa, nu på närwarandes åhr, efter Christi börd, etc. 1593, Dominica Esto mihi, som war then 25 Februarij, här j Upsala, til att göre ehn Förehning uthi then Christelige Läro, såsom ock Kyrkesedher, Församblingenes Disciplin, och laghligit Archiebiscops och andre Biskopers wahl, medh flere nödige Puncter, som hafwe synts nyttige och rådelige ware. Hwarföre ock nu j the helghe Trefaldighetz nampn, på förnämde dagh och tijdh, näst ehn innerligh åkallan til Gudh then alzmächtigeste, efter ehn gudeligh, noge och flitigh öfwerwägning aff oss samptligen, frijwilligen, onödhgede och aff wälbetänckt och berådt mode, om thesse efterskrefne Puncter, så ehndrächteli gen förehnt Och beslutit är, som här efter fölier:

Först, at wij alle widh Gudz rehne och salighgörende Ord, hwilket j the helge Propheters, Euangelisters och Apostlers Skrifwelser författet är, samhålligen blifwe wele, och at j wåre Församblinger, skal lärdt, trodt och bekändt warde, at then helge Skrift, aff then helige Ande sitt ursprung hafwer, och innehåller fulkomligen, alt thet som then Christelige Lärdom, om Gudh then alzwåldigeste, och wår saligheet, sampt gode gärninger och dygder tilkommer, och är ehn grund och stödh til ehn rätt Christen Troo, och itt rättesnöre til at döme, åtskilie och förekomme all twist uthi Religionen, och ingen förklarning aff androm behöfwes, anten aff the helige Fäder eller andre, som aff egen godhtycke någet thet til satt hafwe, thet icke är medh then helge Skrift, ehoo the ock helst ware funne, Althenstund ingen menniske efterlatit är, att tyde Gudz ord efter egit sinne, och theruthinnen skal ingen persohns anseende, högheet, eller authoriter, achtedt eller gilledt warde, uthan then helge Skrift allene, som förbemält är, etc.

Thernäst, bejake och wederkännes wij oss aldeles wele hålle widh the Apostoliske, Niceniske och Athanasij Symbola såsom ock widh then äldste rette och oförandrede Augzburgiske Confession, hwilken som aff Chur-Furster och Städer bleff öfwerantwardet Keyser Carl then Femte, på then store Rijksdagh j Augzburgh, åhr efter Christi börd, 1530.

Theslikest widh then Religion, somj saligh och höghlofligh hoos Gudh j åminnelse, saligh Konung Gustafs sidste Regementz, och salige Archiebiscop Lars Petri Nericiani, then äldres lijfztijdh, både j Lärdom och Kyrkeseder här j Rijket hållet och igenom then präntede Kyrkeordningen j Trycket uthgången, Anno, etc. 72 är samtyckt och bejaket blefwen. Men efter theruthinnen äre någre Ceremonier beholdne, som både widh Döpelsen och HErrens Jesu Christi Natward brukede blifwe, som äl salt, liws och uphöyelsen, Item flytie medh Messeboken ifrå thet ene hörnet til thet andre på Altaret: Item klempe när uphöyes, hwilke ock j mästeparten aff the Euangeliske Församblinger alrede äre aflagde, efter the fast, och j itt stoort misbruuk komne äre, så at mehre ondt uthaff misbruket, än godt aff Ceremonierne blifwer förorsaket. Therföre är almänneli gen och samdrächteligen, ther til bejaket och bewiliet, at Soknepresterne, så ock Bisperne j Visiterningerne, på thet fliteligeste Almogen här om läre, underwijse och til at misbruket falle late, troligen skole förmane, och när the bewijsligen och noghsambligen förnimme misbruket icke kunne borttages, medh mindre, at sielfwe Ceremonierne förfalle och uthur ögonen förskaffes, måge Bisperne medh någre aff hwart Capitel j alle Sticht sampt andre the lärdeste aff Presterskapet sammankomme, och om fogeligeste medel och wäger Sigh betänckie, rådhslå, och endrächteligen sammansättie, huruledes thesse förnämde Ceremonier medh tijdhen (dogh uthan någen förargelse och buller) j stillheet kunde aflägges.

Ehwad Exorcismum anlanger, bekänne wij honom icke ware så nödigh widh Dopet, at then föruthan, Dopet icke skulle wara fulkomligit, uthan efter thenne Ceremonien wäl öfwerehns stemmer medh Dopsens handel, påminnendes icke barnet, uthan them som tilstädes äre, om alle menniskers lägenheet, för än the til Dopet komme, och om Dopsens kraft. Therföre måge wij then j wåre Församblinger efter ehn Christen frijheet wäl bruke. Men om the ord, som synes alt förhårde ware, på thet at icke någen sigh ther öfwer skulle förarge, menendes, at någen lekamligh besättielse skal ther medh mehnt warde, hafwe wij samptligen bewiliet, at man the orden, Fahr här uth, etc. lindre må, Ochj then staden insättie, Wijk här ifrå, etc. Dogh så, at man här medh icke thes heller fördömer the Församblinger j främmendeland, eller höge Personer här inrijkes, som thenne icke så bruke, uthan sigh hafwe then förbehållen, och elliest medh oss äre ehns j Trone.

Om then Liturgia, som någre aff Presterskapet här j Rijket wedertagit hafwe, althenstund hon är j sanning befunnen ehn root och orsaak til mykin oroo, som sigh uthi Religions saker, här j Rijket hafwer tildragit, och elliest medh Skriftenes grund bewijst, at honj alle motte är wijskepeligh ochj sielfwe grunden aldeles lijkforrnigh then Påweske Messe, hwilken är förargeligh, och aldeles gehnsträfwer och förringer Christi wår Frelsares förtienst, och såsom een port och ingång til all annen Påwesk grufweligh wilfarelse. Therföre hafwe wij ock samptligen och j synderheet, förbenämde Liturgiam, och alt hennes onde medhfölie, j Läre, Ceremonier och Disciplin, ehwadh nampn thet helst hafwe kan, aldeles ogilledt, och aff Christeligit alfwar, medh hierta och mun wedersaket, och oss ehndrächteligen, ther til, alfwarligen förplichtet, at wijj henne aldrigh mehre annamme, gille eller bruke wele. Såsom icke heller någet annet aff the Påweskes lärdom eller wilfarelser, ehwadh nampn the helst hafwe kunne, någen tijdh gille eller wedertage, uthan them aldeles förkaste, såsom menniskiestadger, för werldzlig högheet, wälde, macht, och rijkedomer uptänckte, igenom hwilke monge menniskior ofte äre bedragne wordne. Theslikest och aldeles afsäioms wij alle Sacramenterers, Zwinglianers och Calvinisters wilfarelser, så ock Wederdöpere och alle andre Kättere, ehwadh nampn the helst hafwe kunne, någen tijdh til at inryme, gille eller samtyckie.

Yterligere om Disciplin och skäligh Kyrkeaga, hafwe wij ock befunnit, at hon uthi wår förnämde tryckte Kyrkeordning til sielfwe grunden mästedehls är författet. Och efter hon en tijdhlong myckit försumedt är, hafwer hwar efter sitt stånd och wärdigheet lofwedt ther til förhielpe, at hon här efter må fliteligere warde efterkommen, och troligere sampt alfwarsamligere uthi wercket stelt. Och ther som sielfwe saken så kräfwer, må thet som ytermehre behöfwes, medh Bispernes och Capitelens gemene samtyckie, blifwe tillagdt och förmehret. Och ändogh them icke borde lidhne, eller efterlatit warde, sigh härj Rijket nedhsättie, som medh någen falsk Lärdom umgå, och medh oss uthi Lären icke ehns äre, på thet the andre medh sigh icke förföre måtte: Lijkwäl efter sådant för handel och wandel skul icke wäl kan förhindret warde, så är så widt samtyckt, at them som någen Kättersk lärdom hafwe, icke skal tilstadt eller efterlatit ware, at hålle någre uppenbare Samqwemder j huus eller annerstädz, så frampt hwar någre ther medh befinnes, eller the som elliest försmädeligen tale om wår Religion, the skole tilbörligen straffede blifwe.

Och på thet, at allom må kunnigt och wetterligit warde, hwadh wij yterligere uthi thenne Samqwemd handlet och oss hafwe förehnet om, uthi alle Puncter och Artickler, så skal sådant med förste aff Trycket uthgå. Medh hwilke, så wäl som thet ock här uthi författet är, wij igenom Gudz then alrehögstes nådige hielp och bijstånd enhålleligen lofwet, tilsagdt och förplichtet hafwe, oss inj dödhen wele faste och ståndachtige blifwe, och therifrån aldrigh någen tijdh låcke, twinge eller tränge late, hwarken igenom gåfwer, gunst, wenskap, mågsämie, hoot, ogunst eller undsäyelse, uthan oss och then saken Gudh then alzmächtige j händer befale, hwilken hon allene tilhörer, hans Guddomlige Majestet warder oss ther widh wäl nådeligen behållendes och krafteli gen förswarendes.

Til ytermehre wisse och stadfästelse, at alt thette widh then mening som widh hwar Punct beslutit är, ährligen, uprichteligen och Christeligen, fast, stadigt och oryggeligen må hållet och efterkommet warde, och at thet ene Ståndet til thet andre, icke annet måtte sigh hafwe til at försee, än troheet, tryggheet, rätrådigheet, hielp och bijståndigheet uthi thenne samtyckte Bekännelse, så hafwe wij Carl medh Gudz nåde, etc. och wij underskrefne Sweriges Rijkes Rådh, Biscopar, Riddersmän och Adel, Presterskap och Köpstadzmän, så wäl för oss, som wåre efterkommende, thenne Bekännelse, frijwilligen och aff troofast hierte, medh egne händer underskrifwit, och wår Secret och Insigle

här neden före tryckie latidt: Hwilket och the så wäl Andelige

som Werldzlige, som ocknu icke närwarende äre, medh oss ehnse wälwilleligen warde görende.

Actum Upsaliæ,

then 20 Martij,

åhr etc. 1593.


SYMBOLVM APOSTOLICVM

JAgh troor på Gudh Fadher alzmächtighan, himmelens och iordennes Skapare.

Och på Jesum Christum hans eenda Son wår HERra. Hwilken ailat är aff then helgha Anda, födder aff Jungfru Maria. Pinter under Pontio Pilato, Korsfäster, dödher och begraffuen. Nidherstighen til heluetis, På tridie daghen upstånden igen ifrå the dödha. Upstighen til himbla, sittiandes på Gudz Fadhers alzmächtighes höghra hand. Tädhan igenkommandes til at döma leffuandes och dödha.

Jagh troor på then helgha Anda. Ena helgha almänneligha Kyrkio, the helighas samfund. Syndernas förlåtelse. Kötzens upståndelse. Och itt ewinnerlighit lijff.


SYMBOLVM NICENVM

JAgh troor på en Gudh, alzmächtighan Fadher, himmelens och iordennes Skapare, och alt thes som synlighit och osynlighit är.

Och på en HERRA Jesum Christum, Gudz eenda Son, aff Fadhrenom föddan för ewigheet, Gudh aff Gudhi, Lius aff Liuse, sannan Gudh aff sannom Gudhi, Föddan och icke giordan, samwarande medh Fadhrenom, genom hwilken all ting giord äro. Hwilken för oss menniskiom, och för wåra saligheet skul, nedhersteegh aff himmelen, och togh mandom genom then helgha Anda, aff Jungfru Maria, och wardt en menniskia: Bleff ock så för oss korsfäster, under Pontio Pilato, dödher och begraffuen. Och på tridie daghen upstånden effter Scriffterna. Och upfoor til himbla, Sitter på Fadhrens högra hand, Tädhan igenkommandes medh herligheet, til att döma leffuandes och dödha. På hwilkens Rijke ingen ende bliffuer.

Och på then helgha Anda, HERRAN och lijffgiffuaren, Hwilken aff Fadhrenom och Sonenom uthgåår, Then medh Fadhrenom och Sonenom tilbidin och lijka ährat warder. Then genom Propheterna talat haffuer.

Och ena helgha almänneligha och Apostoliska Kyrkio.

Jag bekänner een Döpelse til syndernas förlåtelse. Och förwenter the dödhas upståndelse. Och then tilkommande werldennes lijff.

Amen.


ATHANASII

SYMBOLVM

scriffuit emoot the Arrianer.

HWilken som wil saligh warda, han skal för all ting haffua then almänneligha CHristeligha Troona.

Then henne icke fulkomligha och rena håller, han bliffuer uthan twiffuel förtappat ewinnerligha.

Så är nu thetta then almänneligha Christeligha Troon, at wij dyrkom en enigh Gudh j tree Personer, och tree Personer j en enigh Guddom.

Hwarken sammanblande Personerna, eller åtskilie thet Guddomligha wäsendet.

Ty en annor är Fadhrens person, en annor Sonsens, en annor thens helghe Andes.

Men Fadhren och Sonen och then helghe Ande, är en enigh Gudh, jämlijk j herlighetena, jämlik j ewight Majestet.

Hurudana Fadhren är, sådana är Sonen, sådana är ock then helghe Ande.

Oskapadher är Fadhren, oskapadher Sonen, oskapadher then helghe Ande.

Omätelighen är Fadhren, omätelighen Sonen, omätelighen then helghe Ande.

Ewigh är Fadhren, ewigh Sonen, ewigh then helghe Ande.

Dock lijkwäl äro icke tree ewighe, uthan en ewigh.

Såsom ock icke tree oskapadhe, eller tree omätelighe, uthan en oskapat, och en omäteligh.

Sammalunda är alzmächtigh Fadhren, alzmächtigh Sonen, alzmächtigh then helghe Ande.

Och lijkwäl icke tree alzmächtighe, uthan en alzmächtigh.

Så är ock Fadhren Gudh, Sonen Gudh, then helghe Ande Gudh.

Och lijkwäl icke tree Gudhar, uthan är en Gudh.

Altså är Fadhren HErre, Sonen HERre, then helghe Ande HERre.

Och lijkwäl icke tree HErrar, uthan en HErre.

Ty såsom wij moste effter Christeligh sanning bekänna hwar Person för Gudh och HERra.

Så kunne wij icke j een Christeligh Troo nämpna tree Gudhar eller tree HERrar.

Fadhren är aff ingom antingen giord, skapat eller född.

Sonen är af Fadhrenom allena, icke giord, icke skapat, uthan född.

Then helghe Ande är aff Fadhrenom och Sonenom icke giord, eller skapat, eller född, uthan uthgångandes.

Så är nu en Fadher, icke tree Fädher, en Son, icke tree Söner, en helghe Ande, icke tree helghe Andar.

Och ibland thessa tree Personer är ingen there then förste, och ingen then sidste, ingen then störste, och ingen then minste.

Uthan alla tree Personerna äro med hwar annan lijka ewigha och lijka stora.

Så at aldeles (som nu sagdt är) skola tree Personer j en Guddom, och en Gudh j tree Personer dyrkat warda.

Then som nu wil warda saligh, han moste altså hållat om tree Personer j Guddomen.

Men thet är också aff nödhenne til ewigha saligheet, at man stadheligha troor, at wår HERre Jesus Christus är sannerligh Menniskia.

Så är nu thet een rett Troo, at wij troo och bekänne, at wår HERre Jesus Christus Gudz Son, är bådhe Gudh och Menniskia.

Gudh är han aff Fadhrens natur född för all tijdh, och Menniskia är han aff modhrennes natur, timeligha född.

Fulkommen Gudh, fulkommen Menniskia, medh förnufftigha siäl och menniskligh lekamen.

Jämnlijk Fadhrenom effter Guddomen, och mindre än Fadhren effter mandomen.

Hwilken ändoch han är Gudh och Menniskia, så äl han lijkwäl icke twå, uthan en Christus.

En är han, dock icke så, at Guddomen är förwandlat j mandomen, uthan Guddomen haffuer til sigh annamat mandomen.

Ja, han är aldeles en, dock icke at the twå naturer äro sammanblandadhe, uthan han är en enigh Person.

Ty såsom kroppen och siälen äro een menniskia, så är ock Gudh och Menniskian en Christus.

Hwilken pijnt är för wåra saligheet, Nedherfaren til heluetis, Tridie daghen upstånden ifrå the dödha.

Upfaren til himbla, sitter på Gudh Fadhers alzmächtighas höghra hand.

Tädhan igenkommandes, til at döma leffuandes och dödha.

Uthi hwilkens tilkommelse alla menniskior moste åter upstå medh sina kroppar.

Och skola göra rekenskap för sina egna gerningar.

Och the som gott haffua giordt, skola ingå j thet ewigha lijffuet, Men the som ondt giordt haffua, j then ewigha eelden.

Thetta är then almänneligha Christeligha Troon, then henne icke fast och stadigt troor, han kan icke warda saligh.


Augsburgska Bekännelsen,

eller

then Christeligha

Troonnes och Läronnes Artiklar.


Then förste Artikel.

Om Gudh och tree Personer j Guddomen.

GUdz Församling hoos oss endrächteligha lärer och håller, thet Beslwt, som skeddej Niceno Concilio, om een Guddomligh Warelse och tree Personer, wisserligha sant wara, thet man ock uthan all twiffuelsmål troo och bekänna skal. Nemligha, At then Guddomligh warelsen är Een, som bådhe kallas och är GUDH, Ewigh, Andeligh, oskiffteligh, omätelighj macht, wijsheet och godheet, then all ting synligh och osynligh skapat haffuer, och uppehåller. Och äre doch uthi samma Guddomligha warelsen tree Personer, lijka mächtighe, lijka ewighe, FADHREN, SONEN och then helgha ANDA.

Warder ock thet ordet PERSON, hoos oss brukat uthi samma märkelse, som the gamble Församlingennes Lärare, j thenna saken thet brukat hafwe, Nemligha, at thet märker icke någhon deel eller egenskap uthi androm; uthan thet som egentlighit är och sin warelse haffuer j sigh sielffuo.

Fördömer förthenskuld wår Församling, all Kätterij, som emoot thenne Artiklen äro upkomna, såsom äre the Manicheer, hwilke twå Gudhar uptenckte, en godhan och en ondan. Item, the Valentinianer, Arrianer, Eunomianer, Mahometister och andre slijke.

Theslikes fördömes och the Samosatener, nyie och gamble, hwilke häfftigt föregiffua, at thet är allenast een Person j Guddomen: Och om ORDET och then helghe Ande, falskeligha och ogudachteligha medh klook ord lära, at the äro icke åtskillighe personer, uthan at ORDET, betydher allenast itt uthtaladt Ord, och Andan icke annat än een skapad lijffachtigheet j creaturen.


Then andre Artikel. Om Arfsynden.

ITem warder lärdt, at alle menniskior, som afflas och födhas naturligha, effter Adams fall, warda födde medh synd, thet är, utan Gudz fruchtan, uthan förtröstning til Gudh, och medh een ond begärelse. Och at samma siukdom eller arflyte är sannerligha synd, som ock nu fördömer och tilfoghar allom them en ewigh dödh, som icke warda på nytt födde, genom Dopet och then helgha Anda.

Här warda the Pelagianer och andre fördömde, hwilke neka Arfsynden wara någhon synd, och på thet the kunne förringa then ähra, som CHristo, för hans förskyllan och wälgemingar, tilhörer, giffua the klokligha före, at menniskian kan för Gudhi rettfärdigh bliffua, aff sitt naturligha förstånd och egna kraffter.


Then tridie Artikel. Om Christi Person, ämbete och wälgerningar.

ITem warder lärdt, at ORDET, thet är Gudz Son, haffuer annamat menniskligh natur, j Jungfru Maries 1ijffue, på thet at twänne naturer, then Guddomligha och then menniskligha, uthi een Person, skulle förenadhe warda, en CHristus som är sannerligha Gudh och sannerligha Menniskia, födder aff Jungfru Maria, sannerligha pijnter, korsfäster, dödher och begraffuen: At han skulle förlijka oss medh Fadhren, och wara itt offer, icke allenast för arfsynden, uthan ock för alle menniskiors wercksynder. Hwilken ock nedherfoor til heluetis, och på tridie daghen sannerligha upstodh, sedhan upfoor til himbla, at han skulle sittia på Fadhrens höghra hand, och til ewigh tijdh regera, och Herredöme haffua öffuer all creatur: helgha them som troo på honom, j thet han sender them then helgha Anda uthi theras hierta, hwilken them regera, hughswala, lijffachtighe göra och förswara skal, emoot dieffuulen och syndennes krafft. Then samma Christus skal ock uppenbarligha komma, til at döma leffuandes och dödha, etc. effter then Apostoliska Troos Bekennelsen.


Then fierde Artikel. Om menniskiones Rettfärdigheet.

ITem warder lärdt, at menniskian icke kan rettfärdigh warda för Gudhi, genom sina egna kraffter, förskyllan eller gemingar. Men hon warder rettfardigh uthan all förtienst för Christi skuld genom Troona, När hon troor sig warda taghen til nådhe, och synderna warda henne förlåtna för Christi förskyllan skuld, hwilken medh sin dödh haffuer fyllest giordt och betalat för wåra synder. Thenna Troon reknar Gudh til rettfardigheet j sijn åsyn, etc. Som skriffuit står til the Romare, j thet 3 och 4 Kap:


Then femte Artikel. Om Troona och Predicoämbetet.

AT wij thenna Troo måtte bekomma, är Predicoämbetet instichtat, genom hwilket Euangelium förkunnas, och Sacramenten uthdelas. Ty genom Ordet och Sacramenten, såsom genom Instrument och Medhel giffs then helgha Anda, Som Troona werckar, hwarest och när Gudhi synes, uthi them som höra Euangelium, Nemligha, at Gudh icke för wår förtienst, uthan för CHristi förskyllan skuld, gör them rettfardigha, som troo sigh för CHristi skuld warda taghne til nådhe.

Här fördömes the Anabaptister eller Wedherdöpare, och andre, som meena och föregiffua, at menniskian kan undfå then hel gha Anda uthan Ordzens predican, allenast igenom sijn egen skickeligha tilredelse och gerningar.


Then siette Artikel. Om godha gerningar.

ITem warder lärdt, at thenna Troon skal bära godha frucht, och at wij äre plichtighe göra godha gerningar, som aff Gudhi befalte äro. Och thet, för Gudz wilie och befalning skuld, och icke, at wij skole förtrösta oss igenom sådana gerningar förtjena rettfärdigheten för Gudhi. Förty syndernas förlåtelse och rettfärdigheten annammas eller fattas medh troonne. Såsom Christi eghen ord witna, Luc: 17: När j haffuen giordt alt thetta, så sägher, wij äre onyttighe tienare. Thet samma läre och the gamble Församlingennes Scribenter. Ty Ambrosius sägher: Thetta är beslutit aff Gudhi, at then som troor på Christum, skal warda saligh, uthan gerning, genom troon allena, uthan förtienst bekommandes syndernas förlåtelse.


Then siunde Artikel. Om Gudz Församling.

ITem warder lärdt, at thet är een heligh Församling, then ock altijdh bliffua skal. Och är Gudz Församling, the helighas Samqwem, uthi hwilket Euangelium reent lårdt och Sacramenten rett brukadhe warda. Och til Gudz Församlings sanna enigheet, är nogh at wara samdrächtigh j Euangelij reena lära och Sacramentzens brwk. Och är icke förnödhen, at allestådhes skal wara lijke menniskiostadhgar, Kyrkiosedher eller Ceremonier aff menniskiom instichtadhe. Såsom Paulus sägher: Een Troo, itt Doop, en Gudh och alles wåra Fadher, etc.


Ottonde Artikel. Om Predicoämbetzens krafft, hwar uthi thet står.

ÄNdoch Gudz Forsambling egenteligha är the Helighas och rette Christrognas Samqwem: Doch medhan uthi thetta lijffuet monge skrymtare och ogudhachtighe ther ibland fundne warda, Therföre är medhgiffuit bruka Sacramenten, som genom ogudhachtigha bliffua uthskifftadhe, effter Christi egna ord, Matth: 23. På Mose stool sittia the Scrifftlärda och Phariseer, Alt thet the biuda idher hålla, thet håller och görer. Men effter theras gerningar görer intet, etc.

Item, at Ordet och Sacramenten, för Christi ordning och befalning skuld, äro krafftigha, ändoch the igenom ogudhachtigha personer warda förkunnat och uthdeladhe.

Här fördömes the Donatister och andre sådana, som neeka wara medhgiffuit bruka the ogudhachtighas tienst j Församlingen, och meena at then tienst, som skeer aff ogudachtighe personer, skal wara onyttigh och krafftlöös.


Nijonde Artikel. Om Dopet.

OM Dopet warder lärdt, at thet är aff nödhen til saligheten. Och at Gudz nådh genom Dopet tilbudhin och giffuin warder. Och at man små barn döpa skal. Hwilke genom Dopet Gudhi öffuerantwardadhe, bliffua aff Gudhi til nådher uptaghna. Här fördömes the Wedherdöpare, som ogilla thet Doop, som skeer medh små barn, och föregiffua, at barnen föruthan Dopet, kunna salighe warda.


Tijonde Artikel. Om HERrans Natward.

OM HERrans Natward bliffuer lärdt, at CHristi Lekamen och Blodh sannerligha äro tilstädhes, och uthskifftas j HErrans Natward allom them, som thär äta och dricka.

Therföre warda ock the ogilladhe och förkastadhe, som annorlunda lära.


Elloffte Artikel. Om Scrifftermåål och Aflösning.

OM Scrifftermåål warder lärdt, at man heemligh Scrifftermåål j Församligenne widh macht hålla skal, Doch så, at thet är icke aff nödhen, at man alla sina synder upreknar, för ty thet är aldeles omögelighit. Såsom scriffuit står Psal: 18. Ho kan sina misgerningar förstå. Item: Ifrån the fördolda synder reena migh.


Tolffte Artikel. Om Syndaboot och bättring.

OM Syndaboot warder lärdt, at the som effter Dopet uthi synd falne äro, måghe bekormna syndernas förlåtelse j alla tijdher, när som helst the sigh omwenda och bättra. Och at Gudz Församling sådana, som göra boot och bättring, skal tilsäya Aflösning och syndernes förlåtelse. Står ock een rett Syndabättring egentligha uthi thesse tu stycker: Thet första, at man haffuer een hiertans ånger och förskreckelse uthi samwetet, sedhan synden rett känd är. Thet andra, är Troon, hwilken man bekommer igenom thet helgha Euangelium eller Aflösningen, och troor, at synderne warda sigh förlåtna för CHristi skuld, och hughswalar samwetet, och frijar thet ifrån förskreckelse. Sedhan skola godha gerningar effterfölia, som äro bättringennes frucht.

Här fördömes the Wedherdöpare, som neeka at the som een gång äro rettfärdigha wordne, icke kunne mista then helgha Anda. Item the som föregiffua, at någhrom uthi thetta lijffuet, kan een sådana fulkomligheet widherfaras, at the intet synda kunne. Fördömes ock the Novatianer, som icke wille tillstädhia, at the som effter Dopet hadhe fallit j synd, och sedhan bättradhe sigh, skulle taghas til nådhe. Sammaledes förkastas ock the som lära, at syndernes förlåtelse, icke giffs genom troona, uthan biuda, at man Gudz nådh förtiena skal genom wåra egna förnöyelser.


Trettonde Artikel. Om Sacramentzens nytto och gagn.

OM Sacramentzens nytto och gagn warder lärdt, at Sacramenten äro stichtadhe, icke allenast therföre, at the skole ware Kännemärken, medh hwilka the Christrogne, uthwärtes ifrån andra menniskior, kunne warda kände, uthan the skole wara tekn och witne, om Gudz wilie emoot oss, och förordnadhe til at upwäckia och stärckia troon uthi them, Som Sacramenten bruka. Therföre skole Sacramenten således wara brukadhe, at Troon thär är tilstädhes, som troo skal Gudz lyfften, som genom Sacramenten bliffua tilbudne, och för öghonen stelte.

Hwarföre warda ock the fördömde, som lära, at Sacramenten göra oss rettfardigha ex opere operato, Thet är, allenast för thet omaak skuld, at man går til Sacramenten, doch uthan troona. Och theslikes lära, at Troon, som troor syndeme wara förlåtne, icke är aff nödhenne, när man Sacramenten brukar.


Fiortonde Artikel. Om Predicoämbetet.

OM Predicoämbetet warder lärdt, at ingen skal j Gudz Församling uppenbarligha lära och predica, ey heller Sacramenten uthskiffta, medh mindre han laghligha ther til är kallat.


Femtonde Artikel. Om Ceremonier eller Kyrkeordningar, aff menniskior stichtadhe.

OM Kyrkeordningar warder lärdt, at the Ceremonier skole behållas, som uthan synd behållas kunna, och äro nyttighe til roligheet, och godh Ordning j Gudz Församling, som äro wisse Helghedaghar, Högtijdzdaghar och annat sådant.

Doch warder folcket om slijka stadhgar förmant, at samweten icke skole bliffua beswäradhe, lijka såsom sådane Ceremonier woro een nödigh Gudztienst til saligheeten. The warda ock så underwijste, at alle menniskiostadgar, som äro instichtadhe til at blidka Gudh, förtiena Gudz nådher, och tilfyllestgöra eller betala för synderna, äre twärt emoot thet helgha Euangelium, och Troonnes lära. Hwarföre ock Clösterlöfften, och stadhgar om åtskilieligh maat och daghar, etc. uptänckte til at förtiena Gudz nådher, och tilfyllestgöra för synderna, äro aldeles onyttighe, och mootsträffua thet helgha Euangelium.


Sextonde Artikel. Om werldzligh Öffuerheet.

OM werldzlighit Regemente warder lärdt, at alle werldzlighe, doch laghlige ordningar äro Gudz gode werck. Och them Christnom är medhgiffuit föra werldzlighit Regement, sittia för Lagh och Rätt, döma saker effter Keyser lagh och eghen Landz lagh, medh rätte misgerningar straffa, rett krijgh föra, strijdha, effter Lagh sälia och köpa, öffuer sitt eghit rådha, Eeder gånga, när Öffuerheten thet laghligha begärer, hustru tagha, giffua sigh uthi mans wåld, etc.

Här warda Wedherdöpare fördömde, som them Christnom, thenna förnämde werldzliga kall och ämbeter förbiuda. Warda ock the fördömde, som lära, at then Euangeliska fulkomligheten icke står j Gudz fruchtan och Troon, uthan ther uthi att man Öffuergiffuer sitt werldzligha kall och ämbete. För ty thet helighe Euangelium lärer then ewigha rettfärdigheten, som står j hiertat allena. Doch förstörer icke Euangelium werldzlighit Regemente och Huushold, uthan aldeles befalar, at man alt sådant hålla och bruka skal, såsom Gudz egen ordning, och uthi sådana stånd bewijsa then Christeligha kärleken. Therföre äro the Christne sino Öffuerheet, såsom ock Laghen, hörsamheet och lydna plichtighe. Men ther Öffuerheten befalar synda, tå moste man meer lyda Gudh än menniskior, Som scriffuit är j Apostla Gerningar, j thet 5 Capit:


Siuttonde Artikel. Om then yterste Domen.

ITem warder ock lärdt, at Christus skal på then yterste Daghen uppenbarligha komma, til at döma, och skal upwäckia alla, som dödhe äro, och them gudfruchtighom uthwaldom skal han giffua itt ewinnerlighit lijff och een ewigh glädhie: Men the ogudhachtigha och diefflarna skal han fördöma, at the uthan återwendo skole pijnadhe och plågadhe warda.

Här warda the Wedherdöpare fördömde, som mena, at ogudhachtighe och förtappade menniskior och diefflarna, skola een enda, på theras straff och plågha bekomma. Theslikes fördömes och andre, hwilke j thenna tijdhen uthsprijda Judeska meningar, at för än the dödhas upståndelse skeer, skola the gudhfruchtighe, intagha hela Jordennes rijke, när the haffua allestädhes uthrotat the ogudhachtigha.


Adertonde Artikel. Om menniskians frije wilia.

OM then frije wilian warder lärdt, at menniskiones wilia haffuer någhon frijheet til at göra uthwärtes rettfärdigheet, och uthwälia the ting, som hon medh sitt förnufft begrijpa kan: Men föruthan then helghe Andes bijstånd haffuer hon ingen krafft, til at uthretta then rettfärdigheet, som för Gudhi geller, eller then Andeligha rettfardigheten, Ty then naturligha menniskian kan icke begrijpa thet Gudz Ande tilhörer: uthan then Andelighe rettfårdigheten skeer j hiertat, när then helgha Anda bliffuer undfången genom ordet. Thetta lärer ock Augustinus, medh lijka monge ord, uthi then 3 Boken Hypognosticon: Wij bekännom (sägher han) at j alle menniskior är een frij wilia, som haffuer wäl itt naturlighit förstånd, doch icke så, at thet är beqwemlighit j the saker, som Gudhi tilhöra, uthan Gudz tilhielp, antingen begynna eller ock fulborda: Men allenast uthi thetta timeligha lijffzens godha och onda förehaffuande. Thet godha kallar iagh, som kommer aff thet godha, som naturen förmår, Såsom är, wilia arbeta uthe på åkren, wilia äta och dricka, wilia haffua wener, wilia haffua klädher, wilia byggia hws, wilia tagha sigh hustru, upfödha booskap, lära någhon konst j åtskillighe och nyttighe saker, wilia alt thet godha, som lydher til thetta timeligha lijffuet. Hwilket doch altsammans, icke kan bliffua widh macht uthan Gudz nådighe bijstånd. Ty sannerligha aff honom och genom honom är alt thetta, och haffuer sin begynnelse. Men thet onda kallar iagh, såsom wilia dyrka affgudhar, wilia bedriffua mord eller dråp, etc.

Här warda the Pelagianer, och andre fördömde, som läre, at wij uthan then helghe Andes tilhielp, allenast aff wåra naturligha kraffter, kunne elska Gudh öffuer all ting, Item hålla Gudz bodh, bådhe medh inwärtes och uthwärtes kraffter. För ty, ändoch menniskian någhorledes kan uthi uthwärtes måtto Gudz bodh hålla: Ty hon kan wachta sina händer ifrån tiuffuerij, ifrån mandråp, etc. lijkwäl kan hon icke aff sigh sielff åstadh komma, then inwärtes hörsamheten, såsom är: Fruchta Gudh, förtrösta sigh på Gudh, leffua kyskeligha, wara tolmodigh, etc.


Nittonde Artikel. Om Syndenes orsaak.

OM syndenes orsaak warder lärdt, at ändoch Gudh skapar och widh macht håller naturen, Så är lijkwäl retta orsaken til synden, the ondas, nemligha dieffuulens och the ogudhachtighas egen wilia, som bleff sielffkrähande ifrån Gudh affälligh, Til hwilket affall, Gudh hwarken halp eller skyndade, etc Såsom CHristus sägher hoos Johannem j thet 8 Capit: Tå dieffuulen talar lögnena, talar han aff sitt egit.


Tiugunde Artikel. Om Rettfärdigheten och godha Gerningar tillijka.

OS warder falskeligha tilmätt, at godhe gerningar hoos oss förbudne bliffua. Ty wåre Lärares böker, som äro om Tiyo Guds budhord, och andre sådana Scriffter, om samma lärdom, witna och betygha, at the om allahanda slags kall och ämbeten, hwilka Gudhi behagha, och hwadh godha gerningar, Gudh uthi hwart och itt stånd kräffuer, nyttigha förmaningar giordt haffua. Ther om j förtijdhen Predicanterne litet haffue lärdt, och allenast twingadt folcket til barnsligha och onödigha gerningar, Såsom til wissa Helghedaghar, wissa Fastedaghar, Brödherskap, Pelegrims reesor, Helghons dyrkan, Rosenkrantzar, Munkaleffuerne, och annat sådant. Thetta begynna nu wåra mootståndare lära tilbaka och känna orett wara, sedhan the aff wåre äro förmante, och nu icke så högt beröma sådana onyttigha gerningar, som the j förtijdhen giordt haffua. Theruthöffuer begynna the ock nu tala om Trona, om hwilka j förtijdhen alzintet wardt predicat. Ändoch the ännu intet återwenda at förmörka then läran om Trona, j thet the låta samweten wara twiffuelachtiga, och biuda at man medh godha gerningar syndernas förlåtelse förtiena skal: Och intet lära at wij allenast genom Trona för Christi skul, syndernas förlåtelse wisserligha skole bekomma.

Medhan nu thenna läran om Trona, hwilken bör uthi Gudz Församling besynnerligha lärd warda, j så longan tijdh är okunnog warin. Såsom alle moste bekänna, at om Troonnes rettfärdigheet är intet talat uthi theras Predikor, allenast är then läran om godha gerningar j Församblingen driffuin: Therföre haffua wåra Predicanter, om Troona, Gudz Församling således lärdt och underwijst, som nu fölier:

Til thetta första, at wåra gerningar icke kunne förlijka oss med Gudh, eller förtiena syndernes förlåtelse, Gudz nådhe och rettfärdigheten: uthan sådant bekomma wij allena genom troona, när wij troo oss warda til nådher taghna, för Christi skuld, som allena är satt til Midlare och Nådhestool, genom hwilken Gudh Fadher blidkat warder. Therföre then som troor sigh medh gerningar förtiena Gudz nådher, han förachtar Christi förtienst och nådher, och medh sina egna kraffter söker sigh wäghen til Gudh, uthan Christo, ändoch Christus om sigh sielff sägher, hoos Johannem j thet 14 Cap: Jagh är wäghen, sanningen och lijfuet.

Thenna lärdomen om Troona, warder hoos Apostlen Paulum allestädhes lärdt och förkunnat, Såsom til the Ephes: uthi thet 2 Cap: står: Aff nådhe ären j rettfärdigha wordne, genom Troona, och thet icke aff idher, Gudz gåffua äret, icke igenom gerningarna, på thet ingen skal beröma sigh, etc.

Men på thet ingen skal listeligha föregiffua, at wij någhon ny uthtydning på Pauli ord haffuom uptänckt, haffuer hela thenna saken witnesbyrd aff the gamle Gudz Församlings Lärare, Ty Augustinus medh monge Böker, förswarar nådhen och troones rettfärdigheet emoot gerningarnas förskyllan: Thet samma lärer ock Ambrosius, j then Boken, de vocatione gentium, och elliest annorstädhes. Ty så sägher han de vocatione gentium: Then förlossning, som är skedd genom Christi blodh bliffuo förachtat: och menniskio gerningars förtienst, wore icke ringare, än Gudz barmhertigheet, om rettfärdigheten, hwilken skeer aff Gudz nådhe, skulle tilreknas gerningomen, them man tilförrende giordt haffuer, och wore tå rettferdigheten icke een gåffua oss giffuin, uthan een löön för wårt arbete. Och ändoch thenna läran om Trona, aff oförsökte och oförståndighe bliffuer förachtat, doch förnimma gudhfruchtighe och förskreckte samwet aff förfarenheten, henne ganska mykjn hughswalelse medh sigh haffua, effter thet at samweten kunna icke giffua si gh til fridz genom någhra gerningar, uthan allenast genom Troona, när the stadheligha troo, at the haffua en nådigh GUDH för Christi skul, Såsom Paulus lärer til the Romare j thet 5 Cap: Medhan wij nu äre rettfärdigha wordne genom Troona, haffue wij fridh medh Gudhi genom Christum. Och skal hela thenna läran om Troona, bliffua brukat emoot then stridh och kamp, som förskrecktom samwet plågar wedherfaras, och uthan sådana samwetz kamp kan hon intet rett bliffua förstånden. Therföre döma the olårde och ogudhachtighe illa och orett om thenna saken, hwilke döma, at then Christeligha rettfärdigheten intet annat är, uthan een uthwärtes rettfärdigheet, sådana som för menniskian geller, och Hedniske wijse gillat haffua.

J förtijdhen äro samweten plågadhe medh then läran, som är om Gerningarna, och haffua ingen hördt uthaff thet helgha Euangelio: Therföre haffuer samwetet somligha driffuit uthi öknena, såsom Eremiter, somligha uthi Klöster, förhoppandes sigh genom Klösterleffnat kunna förtiena Gudz nådher, Somlighe haffua uptänckt andra gerningar, til at förtiena Gudz nådher, och tilfyllestgöra eller betala för syndena. Haffuer förthenskuld warit storligha aff nödhenne, predica och förklara thenna lärdom om Troona, in på Christum, på thet at them förskrecktom samwet icke måtte feelas hughswalelse, uthan the kunne weta sigh genom Troona, in på Christum bekomma Gudz nådher, syndernas förlåtelse och rettfärdigheten. Warder också folket förmant, at thet ordet TROON, icke märcker här allenast en slett kundskap, huru Historien haffuer sigh tildraghit om Christi dödh och förskyllan, sådana som ock ogudachtighe och diefflarna haffua, uthan märcker een wiss förtröstning, som troor icke allenast Christi pijnos Historia, uthan thet som haffuer sigh förorsakat aff förnämde Historia, Nemligha, thenna Artiklen, som är om syndernas förlåtelse, thet är, at wij genom Christum bekomma Gudz nådher, rettfärdigheten och syndernas förlåtelse.

Then som nu weet sigh igenom Christum haffua en nådigh Fadher, han känner sannerligha Gudh, weet honom haffua wårdnat om si gh, elskar och åkallar honom, Och ther til medh är icke uthan Gudh såsom Hedningarna. Ty diefllarna och the ogudhachtighe kunna icke troo thenna Artiklen om syndernas förlåtelse: Hwarföre hata the Gudh såsom en fienda, och icke tilbidia honom, ey heller förwenta the någhot gott aff honom. Effter thetta settet förmanar ock Augustinus then Christna Läsaren om thet ordet TROON, och lärer, at j then helgha Scrifft, skal thet ordet Troon icke bliffua uthtydt om någhon slett kundskap, sådana som the ogudhachtighe haffua, uthan för een förtröstning, som hughswalar och uprättar the bedröffuadha hiertan.

Widhare warder aff wåre Predicanter lärdt, at man moste göra godha gerninghar, icke för then skul, at wij skole förtrösta oss genom them förtiena Gudz nådher, uthan therföre, at thet är så Gudz wilia. Allenast genom Troona bekommer man syndernas förlåtelse, Gudz nådher och fridh uthi wårt samwet.

Och effter thet man genom Troona undfår then helgha Anda, therföre warder hiertat förnyiat, och bekommer itt annat modh, at thet godha gerningar aff sigh kan födha. Ty så sägher Ambrosius: Troon är een modher til een godh wilia och rettfärdigha gerningar. Ty menniskiors kraffter, föruthan then helghe Ande, äro fulle medh ogudachtigha begärelser, och äro swagare än at the förmå godha gerningar göra, hwilke j Gudz åsyn gella kunne. Ther til medh äro the under dieffuulens wåld, som driffuer menniskian til allahanda synder, til falska meningar och uppenbara laster. Såsom man seer medh the Hedniske wijse händt wara, hwilke sigh haffua bellitat ährligha och ostraffeligha leffua, och haffua doch sådant icke kunnat tilwågha komma, uthan äro medh monga uppenbara synder besmittadhe wordne. Sådana är menniskiones swagheet, när hon är uthan Troon och uthan then helgha Anda, och allena regeres aff mennisklighe kraffter.

Här uthaff kan man lätteligha förnimma, at thenna läran bör intet bliffua straffat, lijka som hon skulle godha gerningar förbiudha, uthan mykit meer bör hon berömas, therföre at hon underwijsar oss, huruledes wij godha gerningar göra kunnom, Ty uthan Troon kan menniskiones natur, ingelunda göra the godha gerningar, som uthi thet första och andra Budhorden befalte äro: Uthan Tron kan hon icke åkalla Gudh, intet gott förwenta aff Gudhi, icke wara toligh under korsset, uthan söker menniskio hielp, och förtröstar sigh på menniskiors bijstånd. Således regere nu uthi hiertat allehanda begärelser, och mennisklighe rådh, när Troon och een förtröstning til Gudh borta äro. Hwarföre ock Christus sägher hoos Johannem j thet 15 Capit: Uthan migh kunnen j alzintet göra. Och Gudz Församling siunger:

Uthan then helghe Andes krafft, Är intet uthi menniskiors macht, Alle ting haffua feel och lyte.


Förste och tiugunde Artikel. Om framlidhne Helghons dyrkning eller åkallan.

OM framlidhne Helghons dyrkning warder lärdt, at man Gudz helgon j åminnelse hålla skal, på thet wij skole effterfölia theras troo och godha gerningar, hwar och en uthi sitt stånd, Såsom en Konung må effterfölia Davidz exempel, til at föra krigh, och driffua Turken ifrå sitt Fädhernesland. Ty bådhe äro the Konungar. Men then helgha Scrifft lärer intet at wij skole tilbidia eller åkalla framlidhna Helghon, eller ock aff framlidne Helghom hielp sökia och begära. Ty hon steller oss en CHristum före, then som är Midlare, Nådhestolen, Öffuerste Prest, och then som manar gott för oss. Then samma skal bliffua åkallat, och han haffuer loffuat sigh willia höra wåra böner, och thenna Gudz dyrkan gillar och samtycker han aldeles, Nemligha, at han skal bliffua åkallat j all bedröffuelse. Såsom han sägher hoos Johannem j then första Epistlen j thet 2 Cap: Käre barn, thetta scriffuar iagh idher, på thet j icke synden, Men om någhor syndar, tå haffue wij en förswarare hoos Fadhren, som rettfärdigh är, Jesum Christum.

BESLWT.

THetta är j thet närmesta Summan på then Lära, som hoos oss förkunnat warder, aff hwilka man må se, at ther ibland intet är, hwilket icke öffuereens kommer medh then helgha Scrifft, och medh then Christeligha almänneligha Församling, Så ock medh then Romerska Kyrkionne, så mykit hon aff the gamla Scribenter kunnog är. Hwilket effter så är, döma the ochristeligha, hwilke begära, at wij ibland Kättare skole reknadhe bliffua. Men oenigheten och trättan är omen hoop Misbruk, som uthan all skäl och grund, äro j Gudz Församling listeligha inkomne, uthi hwilka om än någhon åtskilligheet woro, borde lijkwäl the Påweska Bisperne, så menniskelighe wara, at the, för then Troos bekännelse skuld, som wij nu giordt haffuom, mätte oss och wåra, lijdha och icke förfölia, effter thet at Canones eller then gamle Kyrkiolaghen icke så sträng är, at hon på all rum kräffuer lijka Kyrkiosedher, ey heller haffua Kyrkiostadgarna någhon ti jdh warit lijkauthi alle Församlingar. Och effter thet hoos oss, meste parten aff, the gamle Kyrkiostadgar bliffua flitigt beholdne: Therföre är thet falskeligha updichtat, at wij alle Ceremonier och alle gamle Kyrkieordningar uthi wåre Församlingar haffua bortlagdt. Men thet haffuer warit een almänneligh klaghan, at någhre misbruk skole hen gia hoos gemene Kyrkiostadgar: hwarföre effter thesse misbruk, medh gott samwet icke kunne gillas, äro the mestedeels förandradhe wordne.


Artiklar: Uthi hwilke upreknas the Påweska misbruk, som hoos oss förandradhe äro.

EFter thet wåre Församlingar, uthi ingan Troos Artikel eller Lärepunct, skilachtighe äro, ifrå then almänneligha Christeligha Församling: Allenast bortläggie the någhra misbruk, hwilke äro nye, och emoot then grund och mening, som Canones, eller then gamle Kyrkielaghen innehåller, aff olärde och onde lärare uptaghne: Therföre begäre wij, at Keyserligh Majest: nådheligha wille höra bådhe thet som förandrat är, så ock hwadh orsaker ther til warit haffuer, at man icke haffuer kunnat twinga gemena man hålla sådana misbruk emoot theras samweter.

Wij bidie ock, at Keys: Majest: icke wille sättia troo til them som förgifftigha lögner och bakdantan ibland folket utsprijdha, på thet the måghe uptända och upäggia menniskjorna, til at hata oss och them som medh oss äro. När the såledhes hadhe upreetat fromme och rettsinnighe mäns hugh och sinne, goffuo the först orsaak til thenna oenigheet, och winläggia sigh ännu genom samma konst föröka twedrächten. För ty Keys: Majest: warder uthan twiffuel j sanning förnimmandes then läran och the Ceremonier som hoos oss brukas, wara mykit lidheligare och bättre, än som arghe och ogudhachti ghe misunnare henne och them uthmåla. Ty sanningen kan aff itt löst rychte och owenners förtalande ingelunda förnimmas. Man kan thet lätteligha döma, ingen ting nyttighare wara til at widh macht hålla Ceremoniers myndigheet, och til at föröka wyrdigheet och gudhfruchtigheet hoos gemeena man, än at Ceremonierne uthi Församlingarna retteligha brukadhe warda.


Thet förste misbruket. At the haffua borttaghit then ena delen aff HERrans Nattward.

LEekmännom warder ock giffuit begge delarne j Herrans Nattward, För ty thet settet haffuer Herrans befalning hoos Mattheeum j thet 26 Cap: Dricker här aff alle. Ther Christus uppenbarligha befalar, at alle skole dricka. Och på thet ingen kan häruthinnan haffua några insaghor, at thet allenast lyder Prestomen til, förtälier Paulus j then förre Epistlen til the Corinther uthi thet 11 Cap: itt klart Exempel, aff hwilket skenbart är, at heela Gudz Församling haffuer brukat Herrans Nattward under beggia delarna. Och thetta sättet haffuer lenge warit j bruk uthi Gudz Församling, så at man icke weet på hwadh tijdh eller genom hwem sådant förandrat är. (Ändoch then Cardinalen Cusanus tilkänna giffuer på hwadh tidh förbenämde misbruk skulle haffua bliffuit gillat och samtyckt.) Cyprianus betyghar mongestädhes, at gemeene man äro bleffne deelachtige aff Herrans blodh: Thet samma witnar ock Hieronymus, hwilken sägher: Presterna tiene til HErrans Nattward, och uthdele gemeene man CHristi blodh. Och then Påwen Gelasius befalar, at man icke skal åtskilia HErrans Sacrament. Distin: 2 de consecratione cap: comperimus.

Men at nu annorlunda skeer, thet är ingen gammal sedwana. Nu är klart nogh at all sedwana, som är j bruk kommen, och j Församlingen indraghen emoot Gudz budh, bör ingalunda gillas, såsom Canones eller then gamle Kyrkielaghen betygha, distinct: 8 cap: veritate, cum seqventibus. Men thenna sedwanan är icke allenast emoot then helgha Scrifft, uthan ock emoot Canones eller then gamla Kyrkiolaghen och Gudz Församlings Exempel, j bruk kommen. Hwarföre, om någhre wilia heller annamma beggia delarna j Herrans Nattward, borde them icke warda twingadhe at the annorlunda måtte göra, medh theras samwetz beswäring. Och effter thet HErrans Nattwardz åtskilielse stemmer icke öffuereens medh Christi instichtelse, therföre pläghe ock Wij öffuergiffua Process gången, hwilken härtil j bruk warit haffuer.


Thet andre misbruket. At the haffua förbudit Prestomen Echtenskapet.

THet haffuer warit itt almänt klaghomål, om Presternes förarghelighe Exempel, som sigh icke j kyskheet hållit haffua Hwarföre ock then Påwen Pius sägs haffua thenna orden talat: Någhra orsaker haffue wäl warit, hwarföre Echteskapet är Prestomen förbudit: Men mykit större och wichtighare orsaker äro, hwarföre Echteskapet borde them igen effterlåtit warda, Som Platina scriffuer. Och effter thet wåre Prester för then skul wille undfly almänneligh förarghelse, haffua the taghit sigh hustrur, och lärdt, at them war lofflighit giffua sigh j Echteskap. Först therföre, at Paulus sägher 1 Corint: 7. Men til at undfly bolerij, haffue hwar ock en sina hustru, och hwar ock een sin man. Item thersammestädhs: Thet är bättre at giffua sigh j Echtenskap, än brinna. Til thet andra, sägher Christus Matth: 19. Hwarman tagher icke thetta ordet, uthan the hwilkom thet bliffuer giffuit. Medh hwilket han lärer, at alle menniskior icke äro beqwemme til at leffua obesmittat uthan Echtenskap. För ty Gudh haffuer skapat menniskian, at hon skal wara fruchtsam, föröka sigh, och upfylla jorden, som scriffuit är, Gen: 1. Så är thet ock icke uthi menniskiones macht eller wåld, uthan Gudz besynnerligh werck och gåffua, förandra Gudz skapelse och ordning. Therföre alle the som til kyskheet icke äro beqwemme, skole giffua sigh j Echteskap. För ty ingen menniskio lagh, intet löffte, förmå om intetgöra Gudz befalning, och Gudz ordning. För thenna orsaker skul lära the, at Prestomen är loffli ghit tagha sigh hustrur.

Här uthöffuer är klart nogh, at Presterne uthi then gamle Gudz församling haffua ock warit Echte män. Ty S: Paulus haffuer ock befalt, at man skal wälia til Biscop som eens hustrus man är, 1. Timoth: 3.

Och för fyrahundradhe åhr sedhan, äro Presterne uthi Tydskland medh wåld twingadhe ifrå Echtenskapet, hwilke ock så häfftigt ther emoot stodho, at Archiebiscopen j Mentz, som Påwens Edict och Mandat, almänt om samma saak förkunnadhe så när aff wredhe Prester, worden uthi uplopet ihielslaghen. Och sarmne saak bleff sedhan så otilbörligha och skamligha handlat, at icke allenäst Echteskap ther effter bleff Prestomen förbudhit, uthan ock the som Echte woro, bleffuo hwar ifrå annan skilde, emoot all, bådhe Gudz lagh och menniskeligh lagh, som icke allenast aff Påwerna, uthan ock aff loffwärde Concilijs och almänne Möter äro giorde och stadhgadhe.

Och effter thet menniskiones natur, emoot werldennes enda bliffuer swaghare, therföre är rett och tilbörlighit, lagha och försee, at icke Here laster sigh j Församlingen listeligha inträngia. Så haffuer ock Gudh sielff stichtat Echtenskapet, at thet skulle wara een läkedom emoot menniskiones swagheet. Sielffue Canones eller Kyrkio laghen, medhgiffuer ock, at man wäl må understundom uthi effterkommande tijdher för menniskeligh swagheet,sku1, lindra then gamla strängheten. Synes ock, at Lärare j Församlingarna medh tijdhen warda feelandes, om Echteskapet skal lengre bliffua förbudhit.

Men effter thet at Gudz uppenbara budh ther på är, och Gudz Församlings sedwane är allom kunnogh theslikest ock thet orene kyskhetennes löffte aff sigh födher mongehanda förarghelser, horerij och andra skamligha laster, som wore wärde at straffas aff en god och rettsinnigh Öffuerheet: Så är lijkwäl underlighit, at emoot ingen ting warder så stoor strängheet och grymheet öffuat, än som äwen emoot Presternas Echteskap. Gudh befalar, at man Echteskapet j ähra och wyrdning hålla skal: Werldzligh lagh j alle wälordnadhe och skickelighe Regementen, Ja ock hoos Hedningarna, är Echteskapet mykit ährat och wyrdat wordet. Men nu plåghas Presterne medh lijffstraff emoot then gamla Kyrkiolaghzens mening, för ingen annor orsaak, än för Echteskapet. Paulus kallar thet een Diefla lära, som förbiudher Echteskap, 1 Timoth: 4. Thet samma kan man lätteligha förnimma sant wara, medhan Echteskapzens förbudh medh så hårda straff och jämmerligha plåghor, förswaras.

Men lijka som ingen menniskelagh kan umstörta Gudz befalning: Altså kan icke heller någhot löffte Gudz budh om intet göra. Sammaledhes rådher ock Cyprianus, at the qwinnor som icke hålla kunne then uthloffuadha kyskheten, måghe giffua sigh j mans wåld. Hans ord lydha så, j then förste boken Epist: 11. Om qwinnor icke wilie framhärda, icke heller kunna, så är thet bättre at the giffua sigh j mans wåld, än at the skole falla uthi eelden, igenom sina wällustar, och såledhes förargha the sina brödher och systrar uthi ingen måtte. Ja sielffue Kyrkiolaghen tillåter thessom någhon lindering, som löfftet giordt haffua, för än the til moghen ålder komne äro, såsom härtildags mestedeels skee pläghar.


Thet tridie misbruket. At the haffua förwandlat HErrans Nattward til itt Messeoffer, och andra förfärligha misbruk.

GUdz Församling hoos oss warder falskeligha beklaghat, at hon Messan bortlägger. För ty Messan är jw j bruk hoos oss, och warder medh alsomstörsta wyrdning hållin. Theslikest behålles ock någhot så när alle brukeligha Ceremonier, allenast at ibland Latinske Songer warder somlighestädhes Songer på eghit tungomål brukadhe, hwilke tillagde äro, folket til at lära och underwijsa. Och för then skul bruker man sådana Ceremonier, at the oförståndighe ther aff någhot lära skole. Så är icke allenast aff S: Paulo, 1 Corint: 14 befalt, bruka thet tungomål j Församlingene som folket förstår, uthan ther är också stadgat j Keyser laghen. Folket bliffuer ock tilwahnt, at the ock tillijka gå til Herrans Nattward, om någhre ther ibland äro skickelighe: hwilket ock föröker Religionen, och wyrdningen emoot the almänneligha Ceremonier och stadhgar. Ty ingom bliffuer tillåtit komma til Sacramentet, medh mindre the tilförrenne äro Hiteligha förhörde. Folket warder ock förmant om Sacramentzens wärdigheet och nytto, nemligha, huru stoor och tröstrijk hughswalelse thet tilfoghar the förskrecktes samwet, at the kunne lära förtrösta på Gudh, och aff Gudhi alt gott förwenta och begära. Een sådan Gudz tienst år Gudhi behagheligh: itt sådant Sacramentzens bruk förökar then retta Gudhfruchtigheten, som geller j Gudz åsyn. Hwalföre synes, at Messorne, hoos wåra mootståndare icke förhandlas eller skee medh större wyrdning och gudhfruchtigheet, än the skee hoos oss.

Häruthöffuer är allom kunnogt, at monge fromme och rettsinnighe män, haffua j long tijdh almänt och jämmerligha klaghomål hafft theruthöffuer, at Messorne så otilbörligha äro wanåhradhe och misbrukadhe, j thet at the äro wende til fördeel och slem winning. För ty thet är icke mörkt, huru wijdt thetta misbruket sigh uthwidhgat haffuer uthi alla Kyrkior, och uthaff hurudana Personer Messorne holdne bliffua, allenast för löön, leghor och inkomst skul, och huru monge äro, som hålle Messa emoot gamle Kyrkiolaghs förbudh.

Men S: Paulus hotar swårligha them, som owärdeligha umgå medh HErrans Nattward, när han sägher, Cor: 11: Then som äter thetta brödh, och dricker HErrans kalk owärdeligha, then samma bliffuer skyldigh på Herrans lekamen och blodh. Therföre når Presterna hoos oss bleffuo förmante, om thenna synden, strax haffua the medh thenna heemligha Wråmessor återwent, allthenstund inge heemligha Wråmessor håldne äro, uthan för löön och fördeel skul.

Sådana misbruk haffua icke heller warit Bisperne okunnoghe, hwilke om the, them som sådant giordt haffua, j tijdh rättat hadhe, så wore nu mindre splijt och oenigheet. Tilförende haffua the igenom sitt försumligha öffuerseende tilstadt mongahanda laster insmygha j Gudz Församling: Men nu begynna the seentåt jämmerligha klagha öffuer Gudz Församlings bedröffuelser, allthenstund thetta bulret aff platt ingen annan orsaak eller tilfälle begynt är, uthan aff the förtalda misbruk, som så skenbara woro, at man ingalunda them längre lijda kunde. Om Messan och Herrans Nattward haffuer warit stoor oenigheet, Til äwentyrs Werlden warder för sådan longsam Herrans Nattwardz ohelghelse, wanähra och misbruk, härdeligha straffat, hwilket alt the samme j Församlingen lidhit och tilstadt haffue, som bådhe haffua kunnat och bordt thetta rätta. För ty uthi Gudz budh står scriffuit, Exod: 20. Then Gudz nampn misbrukar, skal icke ostraffat bliffua. Sannerligha ifrå Werldennes begynnelse, är ingen ting så mykit worden wendt til winning och fördeel, som Messan.

Ther til medh som ock then mening, som haffuer så förökat heemligha Wråmessor, at the äro otaligha wordne, nemligha, at Christus medh sitt lijdhande haffuer fyllestgiordt och betalt för Arffsynden, och sedhan förordnat Messan, uthi hwilka skulle skee offer, för daghligha synder, så wäl groffua, som the aff swagheet hende äro. Här uthaff haffuer sed han then almänna meningen flutit, at Messan är een gerning som uthplånar, bådhe the leffuandes ock så the dödhas synder, ex opere operato, thet är, för sitt omaak, j thet han seer eller hörer Messan. Här haffuer man begynt disputera, om een Messa sagd för mongom, skal så mykit uträtta, såsom een Messa för enom. Aff (hetta Disputazet haffua the otaligha monge Messor sitt ursprung.

Om thenna meningar haffua wåre Lärare tilkänna giffuit, at the äro emoot then helgha Scrifft, och förringa then ähra Christo bör för sijn pina och dödh. För ty Christi lijdhande war itt offer och fulkomligh betalning, icke allenast för Arffsynden, uthan ock för alla andra synder, Såsom j Epistlen til the Hebreer scriffuit är j thet 10 Cap: Wij ärom helghade wordne ena reso genom JEsu CHristi krops offer. Item thersammastädz: Medh itt offer haffuer han ewinnerligha fulkomnat them som helighe warda.

Item then helga Scrifft lärer, at wij warda retfärdighe j Gudz åsyn, igenom Troon på Christum, när wij troo, at synderna warda oss för Christi skul förlåtna. Men om Messan uthplånar the leffuandes och dödhas synder, för thet omak och arbete, man haffuer til at höra henne, så bekommer man rettfärdigheten therföre, at Messan hålles och höres, och icke igenom Troon, hwilket then helga Scrifft ingelunda lidha kan.

Men Christus befaler, at göra thet til sijn åminnelse, Luc: 22. Therföre är Messan instichtat, at Troon uthi them som HErrans Nattward annamma, skal ihughkomma, hwadh wälgerningar hon för Christi skul bekommer, och styrcker och hughswalar itt förskreckt samwet. För ty thet är ihughkomma Christum, betänckia och minnas alla hans wälgerningar, och troo at the oss wisserligha tilbiudhas och giffuas. Thet är ey heller nogh ihughkomma Christi förskyllans Historia, Ty Judarna och andra ogudachtighe, kunne ock wäl minnas och ihughkomma henne. Hwarföre skall Messan, för then skul hållas, at HERrans Nattward skal uthdelas ibland them som hughswalelse behöffua, Såsom Ambrosius sägher: Effter thet jagh altijdh syndar, therföre skal jagh altijdh til mig tagha läkedom emoot synden.

Och effter thet Messan är een sådana HErrans Nattwardz deelachtigheet, therföre hålles ock een almänneligh Messa hoos oss, hwar Helghedagh och andre daghar medh, om någhre wilia bruka HErrans Nattward, thär CHristi Lekamen och Blodh uthdelas them som thet begära. Och thetta settet är icke nyligha upfunnit uthi Gudz Församling, för ty the gamle som haffua warit för Gregorij tijdh, tala intet om thesse hemligha Wråmessor. Men om then almänneligha Messan tala the allstädhes mykit. Chrysostomus sägher, at Presten står alle daghar för Altaret, och somligha kallar han til HERrans Nattwardz deelachtigheet, och somligha driffuer han ther ifrå. Och uthaff then gamla Kyrkiolaghen är klart nogh, at en Prestman haffuer hållit Messa, uthaff hwilken the andre Prester och Diaconi eller Capellaner haffua undfångit HERrans Nattward. För ty så lydha the ord uthi Concilij Niceni Beslwt: Diaconi skola hwar effter annan, sedhan Presterne undfångit haffua, uthaff Biscopen eller Presten, annamma HErrans Nattward. Och Paulus til the Corint: Epist 1. Cap: 11 befalar, at then ena skal förbidha then andra, at thet må bliffua een almänneligh Deelachtigheet.

Therföre, medhan Messan hoos oss haffuer Gudz Församlings exempel, så wäl aff then helgha Scrifft, som aff the gamle Församlingennes Lärare, troo wij wisserligha, at ingen henne ogilla kan, helst medhan wij mestadeels behållom the Ceremonier, som lijke äro them som nu j bruk äro: Allenast hoos oss äro Messorna icke så monge, hwilket och wore nyttigt, at the för allsomstörsta och uppenbarligha misbruk skul, förminskades. Ty fordom är icke Messan hållin hwardagh, uthi the folkrijkaste Församlingar, Såsom Historia Tripartita witnar, lib. 9. cap: 38. Ther til medh, upläses then helgha Scrifft, uthi then Stadhen Alexandria, hwar Onsdagh och Friedagh, och the förnämligaste Lärare haffua henne uthtydt, och all ting förhandlat thär föruthan någhon Messo.


Thet fierde misbruket. At the lära synderna icke kunna förlåtas, medh mindre the warda alle upräknadhe.

BEkännelsen är icke heller j Gudz Församling aftlagd. Ty HERrans Nattward pläghar icke uthdelas, uthan allenast them som tilförende äro wäl förhörde och afllöste, och folket underwijses och läres på thet fliteligaste, at man skal troo Afflösningen san wara. Om hwilket j förtijdhen platt intet är talat. Folket warder ock lärdt, at Afflösningen bör mykit achtat och afhållin warda, för ty hon är Gudz ord, och warder effter Gudz befalning förkunnat. Himmelrijkzens Nycklars macht warder och beprijsat och förkunnat, huru stoor hughswalelse hon tilfoghar the förskrecktes samwet, och at Gudh eskar och kräffuar Troon, at wij troom Afflösningen, lijka som thet wore Gudz eghen röst, som til oss aff himmelen taladhe, och at then samma Troon bekommer och undfår syndernas förlåtelse. Fordomdags bleff Syndaboot och eghen betalning för synden, altförmykit beprijsat och affhållin: Men om Troona och Christi förskyllan, sampt then Rettfärdigheet som kommer aff troonne, wardt platt intet talat. Therföre skulle man icke til thet ringaste straffa wåra Församlingar, för thenna saken skul. För ty wåre mootståndare måtte ock wäl giffua oss thet effter, at then Läran om boot och bättring, är på thet flijteligaste, aff wåre Lärare driffuin, lärd och allom kungiord.

Men om Bekännelsen warder lärdt, at thet är icke aff nödhenne synderna upräkna, och at samweten icke skole beswäras, medh then umsorgh, at the skole uptälia alla synder och misgerningar. För ty thet är omögelighit them alla upräkna, Såsom then adertonde Davidz Psalm betyghar: Hoo kan sina misgerningar alla kenna. Item Jeremias Cap: 17, Menniskiones hierta är argt och oransakelighit. Om nu inga synder warda förlåtne, uthan allenast the som bliffua upräknadhe, så kunna samweten aldrigh giffua sigh til fridz. Ty thet äro monge synder som man hwarken förstå eller minnas kan. The gamle Scribenter giffua ock witnesbörd, at alle synders upräkning är icke aff nödhen. Ty i Kyrkiolaghen warda Chrysostomi ord indragne, som så sägher: Icke sägher jagh, at tu skal uppenbarligha uptäckia tigh, icke heller at tu skal klagha på tigh sielff hoos androm, Men iagh wil at tu skal wara Propheten lydigh, som så sägher, j then 37 Psalmen: Uppenbara HERranom tina wäghar. Therföre bekän tina synder inför Gudh, som är en sanfardigh Domare, medh tina bön: Tål icke tina synder med tungone, uthan kom them ihugh medh thet minne som är j titt samwet. Sammalunda bekänner och Glossa de Pænitentia, distinct: 5. cap: considerat: Nemligha, at Bekännelsen warder hoos oss behållin, bådhe för then alsomstörsta wålgerning wij genom Aftlösningen bekomma, så ock för andra nyttigheter skul, som samweten ther aff haffua kunne.


Thet femte misbruket. At the lära åtskilnat på maat och andre sådana menniskio stadgar, wara nyttigha til at förwerffua Gudz nådh och fyllestgöra för syndena.

THet haffuer warit een almänneligh mening, icke allenast hoos gemeene man, uthan ock hoos them som j Församlingen lärdt och predikat haffua, at åtskilnat på mat, och andra sådana menniskio stadhgar, äro nyttighe gerningar til at förwärffua nådh, och kunna fyllestgöra för synderna. Och at werlden såledhes troodt haffuer, är ther uthaff klart nogh: För ty alla daghar stichtadhes nyje Ceremonier, nyje Ordningar, nyje Helghedaghar, nyje Fastedaghar, och Lärerna uthi Församlingarna uthkraffdhe sådana gerningar aff sine åhörare: lijka såsom een nödigh Gudz dyrkan, til at förwärffua nådh, och såledhes förskreckte swårligha samweten, om någhot wore förgätit eller ogiordt. Uthaff thenna mening om menniskio stadhgar, är mykit ondt effterfölgdt j Gudz Församling.

Til thet första, är then läran om Gudz nådh och then rettfärdigheet som kommer igenom Troona, mykit förmörkat, hwilken är then förnämste deel av Euangelio, och bör alsommäst driffuin och predikat bliffua j Gudz Församling, på thet at Christi förskyllan måtte allom wäl kunnogh warda, och Troon som troor synderna förlåtas för Christi skul, kunne longt öffuer gerningarna räknat bliffua. Hwarföre S: Paulus alsomstörsta flijt gör sigh om thenna Artikel, han sätter Laghen och menniskio stadhgar affsidhes, på thet han kan låta see then Christeligha rettfärdjgheten, wara någhot annat än sådana uthwärtes gerningar, nemligha, at rettfärdigheten är Troon, som troor at synderna förlåtas uthan wår förtienst, för Christi skul. Men thenna Pauli lära, är nästan platt uthsleckt worden aff menniskio stadhgar, hwilke haffua thenna mening aff sigh födt, at man igenom åtskilnat på maat, och andra sådana stadhgar, ändeligha måtte förwerffua nådh och rettfärdigheet. Ty när the lärde om boot och bättring, taladhe the platt intet om Troon, uthan allenast förkunnadhe thessa gerningar, hwilke the meente kunna för synderna betala, och j sådana gerningar lärde the all boot och bättring stå, etc.

Til thet andra, thenna menniskio stadhgar, haffua förmörkat Gudz budhord. För ty man haffuer meera hållit aff menniskio stadgar, än aff Gudz budhord: Och man haffuer meent, at heele Christendoomen skulle stå ther uthi, at man hölt wissa Helghedaghar, wissa Stadhgar, Fastedaghar och Klädhebonat. Sådane stadhgars hållande, hadhe the ock giffuit itt hedherlighit nampn, at the wore thet Andeligha leffuernet, och thet fulkomligha leffuernet: Men ther emoot bliffua Gudz budh, hwilke förescriffua hwad hwar ock en uthi sitt stånd och kall göra skal, intet beprijsadhe: Såsom när en stfadher upfödde sin barn, när een modher födde barn, och skötte them, när en Konung eller Förste regeradhe Folk och Land, etc. Sådana werck räknadhes för werldzligha och ofulkomligha gerningar, och mykit ringare och werre än thesse stadhgar, hwilka skijna för menniskios öghon. Och thenna wilfarelsen haffuer mykit plåghat och qwält the gudhfruchtighas samwet, hwilke sörgde och ängsladhes, at the uthi itt ofulkomlighit stånd och leffuerne stadde wore. Såsom är uthi Echteskap, Öffuerhetz kall, eller uthi andre Werldzligha ämbeter. Och haffua förundrat sigh mykit på Munckarne och andre sådana, och wrångligha meent, at theras stadhgar och leffueme skulle wara Gudhi behaghelighare än andra menniskiors.

Til thet Tridie, haffua sådana menniskio stadhgar fördt samweten uthi Stoore och farlighe beswärningar, effter thet omöghelighit war, at hålla them alla. Doch war folket uthi then meningen kommit, at sådana stadhgar wore nödighe Gudz tienster. Gerson scriffuar, at monge haffua theruthöffuer förtwiflat, somlighe haffua förgiordt sigh sielffue. Ty the haffua förnummit sigh ingalunda kunna tilfyllest hålla stadhgarna, och j medhler tijdh ingen tröst och hughswalelse hördt om Gudz nådh och rettfärdigheeten, som kommer aff Troone.

Wij see wäl huru Summisteme och andre Lärare haffua samman sanckat stadhgar, och sökt lindringar, på thet the måtte lätta samweten: Men the uthrätta icke mykit j saken, uthan understundom beswäria och bekaja samweten. Ty Lärarna så wäl uthi högha Scholer, såsom uthi Församlingarna, haffua så mykit hafft bestella medh stadhgars samman sanckande, at them ingen tijdh eller tilfelle giffuas kunde, någhot röra om then helgha Scrifft, och upsökia någhon nyttigare lära, nemligha om Troon, om Kors och Bedröffuelse, om Hoppet, om Werldzlighe Kall och Ämbeters wärdigheet, om Samwetens tröst och hughswalelse, uthi häfftighe frestelser. Therföre haffuer Gerson och andre Lärare högeligha theröffuer klaghat, at the medh träta som om stadhgarna haffuer warit, så mykit äro förhindradhe bleffne, at the icke haffua tijdh hafft Hitelighare förhandlat then läran som bättre war.

Och Augustinus förbiudher, beswära samweten medh sådana stadhgar, och försichteligha underwijsar J anuarium, at han skal weta, oss sådana stadhgar uthan synd hålla och intet hålla kunna, såsom hans ord lydha. Hwarföre skal ingen tänckia, at wåra Lärare haffua antingen uthan orsaak rördt om thenna saken, eller ock aff någhot haat emoot Biscoperne, såsom någhre falskeligha meena, uthan thet haffuer warit storligha aff nödhen underwijsa Församblingarna, om the wilfarelser som kompne åro aff thet misförstånd, som man haffuer gemeent hafft om samma menniskio stadhgar. För ty Euangelium biuder oss fliteligha driffua then läran uthi Gudz Församling, som år om Gudz nådh och then rettfårdigheet som kommer aff Tronne, hwilka man icke förstå eller begrijpa kan, om menniskiome meena sigh kunna förtiena nådh genom sådana stadhgar, hwilka the sielffue dichtat och uptänckt haffue.

Therföre haffua wåra Predicanter så lårdt, at wij ingelunda kunne förtiena Gudz nådh, eller bliffua rettfårdighe therigenom, at wij flijteligha hållom menniskio stadhgar. Ty skal man icke tånckia, at sådana äro en nödigh Gudz dyrkan.

The indragha ock witnesbörd aff then helgha Scrifft: För ty Christus hoos Matthaeum i thet 15 Capitlet gör Apostlanas ursäkt, som icke höllo then brukeligha stadhgan, hwilken doch syntes icke lydha om en frij handel, och haffua någhon skylskap, medh then uthwärtes renselse, som j Laghen budhin war, och sägher: The tiene migh fåfengt, lärandes then lärdom, som år om menniskiors budh. Therföre begårer CHristus ingen fåfeng Gudz dyrkan. Och strax ther effter lägger han thetta til: Alt thet som ingår genom munnen, thet besmittar icke menniskian, uthan thet som uthgår aff munnen, thet besmittar menniskian.

Item Paulus til the Romare j thet 14 Capit: sägher: Gudz Rijke är icke maat eller dryck, uthan rettfärdigheet, och fridh och frögd j then helgha Anda. Item til the Coloss: Capit: 2. Ingen göre idher samwet öffuer maat eller dryck, eller öffuer bestämda l-lelghedaghar, eller Nymånadher, eller Sabbather, hwilket är skuggan aff thet som tilkommande war, men kroppen sielff är j CHristo. Item, Effter j nu dödhe ären medh CHristo, ifrå the werldzligha stadhgar, hwi låte j idher tå begrijpas medh bescreffne stadhgar? lijka som j ännu leffden j werldenne, the ther säya, tu skalt icke komma widh thet, icke smaka thet, icke handtera thet. Hwilket doch alt förgåtz j brukningenne, och är effter menniskiors budh och läro. Och j Apostla Gerningar j thet 15 Cap: sägher Petrus: Hwi fresten j tå Gudh, at j willien läggia thet ook på Läriungarnas hals, thet hwarken wåra Fädher eller wij bära kunne? Uthan genom HErrans JEsu CHristi nådh troo wij, at wij skole salighe warda, såsom ock the. Ther förbiudher S: Petrus, at man icke skal beswära samweten medh flere uthwärtes Ceremonier, ware sigh Mosi eller andras.

Och Paulus 1 Timoth: 4 kallar thet förbudhet om maten een Diefla lära, för ty thet emootsträffuer Euangelio, at instichta eller göra sådana gerningar, ther igenom man må förtiena Gudz nådh, eller så at een sanskylligh Christendom icke wara kunne, uthan een sådan Gudz dyrkan.

Här förekaste wåra mootståndare oss, at wåra Lärare förbiudhe kötzens twång och agha, hwilket then Kättaren Iovianus j förtijdhen lärdt haffuer. Men uthaff wåra Lärares scriffter kan man wäl annat befinna, för ty the haffua altijdh lärdt om korset, at them Christnom bör altijdh lijdha bedröffuelser. Thetta är een sanskylligh alffwarsam och oskrymtachtigh kötzens dödhelse, bliffua uthi margfalligha bedröffuelser öffuat och medh Christo korsfäst.

Ther til medh lära the, at hwar ock en Christen menniskia skal si gh medh uthwärtes agha eller lekamligh öffningar och arbete sålunda öffua och späkia, at hwarken öffuerflödigheet j leffuernet eller lättia äggiar henne til at synda: Men ingalunda therföre, at någhon skal igenom sådana öffningar förtiena eller förskylla Gudz nådh, eller fyllestgöra för synderna. Och sådan uthwärtes tucht och agha bör icke allenast på någhre fåå förordnade daghar eskadh och kraffd warda, uthan altijdh: Såsom Christus befaler, Luc: 21, säyandes: Men wachter idher, at idhor hierta icke förtungadhe warda medh swalgh och dryckenskap, och medh thetta leffuernes ,umsorgh, så at then daghen kommer idher förhastigt uppå, etc. Item, Matth: j thet 17 Cap: Men thetta slaget (nemligha oreena andar) går icke uth uthan medh bön och fasto. Och Paulus 1 Corint: 9 sägher: Jagh späker min krop, och twingar honom til hörsamheet: Ther han klarligha tilkänna giffuer, sigh icke för then skul twinga sin eghen krop, at han för then aghan skul syndernas förlåtelse skal förtiena: Uthan på thet at hans lekamen skal wara bereedd och skickeligh til andeligha saker, och til at göra sitt ämbete effter sitt kall.

Therföre warda icke Fastor fördömde och straffadhe: Uthan stadhgarne ther om, j thet the förescriffua wissa daghar, wissa slags maat medh samwetz qwal och fahra: lijka såsom sådana gerningar woro een nödigh Gudz dyrkan.

Doch lijkwål behålles hoos oss mestadeelen aff the stadhgar, som tienlighe äro ther til, at all ting måttte uthi Gudz Församling skickeligha tilgå: Som är wist sått til at upläsa then helgha Scrifft j Messan, och the synnerlighaste Helghedaghar. Men j medhler tidh warda menniskiorne förmante, at sådana stadgar icke göra oss rettfärdigha j Gudz åsyn, och at man icke skal räkna sådana saker för synd, om någhot, doch uthan förarghelse, försumat warder.

Thenna fri jheten uthi menniskio stadhgar haffuer .wäl warit the gamle Fädher kunnogh. För ty the Österländske Församlingar haffua på annan tijdh hållit Påscha än the j Room, och när the Romare för samma olijkheet uthi stadhgarna, beklagadhe them j Österlanden, therföre at the goffuo orsaak til affsyndring, Tå wordo the aff androm förmante, at thet är icke nödight, thet sådana Kyrkiosedher allestäds lijka äro. Och Irenaeus sägher: Åtskilnat på Fastedaghar syndrar icke Troones enigheet: Såsom ock then Påfwen Gregorius, distinct: 12 tilkänna giffuer, at sådana stadhgars olijkheet intet skadhar Gudz Församlings enigheet. Och in Hist: Trip: lib: 9 äro monge Exempel om åtskilligha stadhgar sammansankadhe, och sättias thenna orden ther hoos: Thet haffuer warit Apostlarnars mening icke stichta Hel ghedaghar, uthan lära om itt godt umgänge och Gudhfruchtigheet.


Thet siette misbruket. At Klösterleffuernet skulle wara fulkomlighetennes stånd, och lijka achtat medh Dopet, och Gudhi meer behaghelighit än Predicoämbetet, Öffuerheetz kall, eller någhot annat stånd aff Gudhi förordnat. Item, at man ther medh icke allenast kunne förtiena syndernas förlåtelse, Gudz nådh och then ewigha rettfärdighetena, uthan ock någhot meera förskylla, j thet man fulkomnar Gudz rådh, ock Gudz befalning, så och gör öffuerlöps gerningar.

HWadh om Klösterlöfften hoos oss lärdt warder, kunna the samma bättre befinna och förstå, som minnas hwadh skick uthi Klöstren warit haffuer, och huru mykit thär inne daghligha är giordt och bedriffuit emoot then gamla Kyrkiolaghen. J Augustini tijdh woro Klöster icke annat än höghe och frije Scholar: Men sedhan när then Christeligha aghan och ordningen bleff förkränckt, äro Klösterlöfften allestädhes tilllagda, På thet, ther medh, såsom medh itt uptänckt fängelse, skulle tucht och agha åter uprettas. Til sådana Klösterlöfften äro ock småningom monge andre menniskio stadhgar tilllagde. Och äro monge emoot then gamla Kyrkiolaghen medh thesse band beswäradhe och bundne, för än the til laghligh ålder komne äro. Monge äro ock aff owetenheet komne uthi thenna Klösterleffnat, hwilke ändoch the til ålders komne woro, haffua the lijkwäl icke kunnat rett döma om theras kraffter och förmöghenheet. Them som nu såledhes j Klösterlöfften inweffuadhe och besnärde bleffuo, haffua the trughat och twingat til at bliffua uthi samma leffuerne, oanseedt, at monge effter then gamla Kyrkiolaghen kunne ther ifrån frijadhe bliffua. Och är thetta meer hendt och fulfölgt j Nunnaklöster än j Munkaklöster, ändoch man meera haffuer bordt skona qwinkönet, therföre at thet swaghare är. Thenna strängheet haffuer j förtijdhen mongom fromom mishaghat, hwilke seedt haffua, at öffuermaghar, unga pijghor och piltar, allenast för lijffsens födho och uppehälle skul, äro emoot theras wilie Klöstergiffna wordne: Theslikest ock förnummit, huru olycksamligha thetta anslaghet mongom haffuer angångit, och hwadh förargelse sigh ther aff förorsakadhe, så ock uthi hurudana snaror thet samweten infördt och inweffuat haffuer. The haffua ock swårligha tyckt illa wara, at then gamle Kyrkiolagsens myndigheet uthi een sådana farligh saak aldeles skulle warda förgätin och förachtat.

Til thessa wilfarelser haffuer och kommit een sådana mening om Klösterlöfften, then ock j förtijdhen sielffue Munkom, som någhot förståndighare woro, mishaghat haffuer: Nemligha, at the haffua lärdt, thet Klösterlöfften lijka medh Dopet achtas skulle, och at medh Klösterleffuerne förtientes syndernas förlåtelse och rettfärdigheten för Gudhi. Ja the lärde ock thet ther hoös, at Klösterleffuemet icke allenast rettfärdighetena hoos Gudi förtiente, uthan ock någhot meer förskyllade, medhan thet icke allenast hölt Gudz budh, uthan ock fulkomnadhe the Euangeliska rådhen. Såledhes öffuertalte the menniskiorna, at Klösterleffnat mykit bättre och höghre skulle achtas än Dopet, och at Klösterleffnat meer förtiente än Öffuerheetz stånd och Predicanters ämbete, eller ock andra sådana kall, hwilke doch effter Gudz eghen befalning, uthan någhon sielffdichtat Gudztienst, theras kallelse göra och fulkomna. Intet aff thet nu sagdt är kan neekas, medhan man finner thet uthi theras egne Böker.

Men hwadh skedde meer uthi Klöstren? J förtijdhen woro Klöster Scholar, ther man haffuer läsit then helgha Scrifft, och andra Bookligha konster, som Gudz Församling nyttighe äro, och tädhan haffuer man taghit Predicanter och Biscopar.

Men nu är fast itt annat skick, och är intet aff nödhen sådant upräkna, medhan thet år allom kunnogt. J förtijdhen kommo the tilsamman j Klöster, på thet the någhot godt skulle lära: Men nu giffua the före, at thet är itt sådant leffuerne, hwilket stichtat och förordnat är til at förtiena Gudz nådh och rettfärdigheet, Ja, the beröma thet wara fulkomlighetennes stånd, och sättiat widt öffuer alla andra stånd aff Gudhi förordnadhe.

Thetta haffuer man therföre upräknat, och intet aff haat eller affuund widhlyfftigt driffuit, På thet man thes bättre må förnimma, hwadh som wåra Predicanters lära är om thenna saken.

Til thet första, warder hoos oss lärdt, at thet är allom effterlåtit giffua sigh j Echtenskap, som icke bequämligha äro, til at wara thet föruthan, för ty Klösterlöfften kunna icke förstöra eller omintet göra Gudz budh och ordning. Nu lyder Gudz budh altså, 1 Cor: 7, Til at undfly bolerij, haffue hwar ock en sina egna echta hustru, och hwar och een sin egen echta man. Och icke allenast Gudz budh, uthan ock Gudz skapelse och ordning twingar them til Echtenskap, som icke uthaff någon synnerligh Gudz gåffuo och befalning, äro ther ifrån frijkalladhe. Effter som Gudz eghen ord lydha, Gen: 2. Thet är icke godt at menniskian är allena, wij wilie göra honom ena hielp, then sigh til honom hålla må. Therföre synda the intet, som thenna Gudz befalning och ordning lydige äro.

Hwadh kan man här emoot sättia? En må beröma eller widhlyfftigt föregiffna så mykit han wil, om thet han för Klösterlöfftet skul plichtigh och skyldig är, lijkwäl kan han intet tilwägha komma, at Klösterlöftet skal omintet göra Gudz budh och befalning.

Then gamle Kyrkiolaghen lärer, at uthi alle löfften skal man undantagha thens Lagh som höghre är: Hwarföre gella thesse löfften mykit mindre emoot Gudz lagh och befalning.

Om then förplichtelse som fölier aff Klösterlöfften, hadhe inge orsaaker hwarföre hon kunne förandras, så hadhe the Romerska Påwerna icke ther uthi någhot inrymdt och tillåtit: För ty thet är ingen menniskia medhgiffuit at uplösa then förplichtelse som aldeles hörer til Gudz lagh. Men the Romerska Påwerne haffua wijsligha dömt, at man lindring uthi sådana förplichtelser må tillåta. Hwarföre läs man, at the offta uthi sådana löfften lindring giordt haffua. Såsom then Historien noghsampt kunnogh är om then Konungen aff Arragonien som bleff kallat och hämptadh uthur Klöstret, Och äro sådana Exempel skeedde uthi wår tijdh.

Thernäst, Hwi trängia wåra mootståndare så häfftigt på then förplichtelsen, som si gh aff löfftet förorsakar, och thesemellan intet tala om löfftsens eghen natur, nemligha, at thet skal wara om the ting som möghelighe äro, och at thet skal wara frijwilligt, sielffkraafft och medh betänckte moodhe giordt? Men huru een longwarigh kyskheet står uthi eens menniskios macht, är allom wäl kunnoght. Och hoo är then, som sielffkraffd och uthaff godt betänckiande haffuer Klösterlöffte giordt? För än unga pijghor och drängier komma til theras retta förstånd, bliffua the öffuertalde at göra Klösterlöfften, och undertijdhen ther til twingadhe. Therföre är icke rett och tilbörlighit, så hårdt om sådana förplichtelser disputera, medhan alle bekänna thet wara emoot löfftsens natur, som icke sielffkräfhandes och aff itt wälbetänckt moodh giordt warder.

Mestadeelen aff the gamle Kyrkiolagher, uplösa the Klösterlöfften, som äro giorde för än man kommer til femton åhr, ty för then åldren synes menniskian icke haffua så mykit förstånd, at hon om heela sitt leffuerne besluta kan. Een annor gammul Kyrkiolagh, som meer medhgiffuer menniskiones swagheet, lägger någhra åhr ther til, ty hon förbiudher at man någhot löffte göra skal, för än han kommer til sina aderton åhr. Men hwilken wij effteiföliom aff thessa gamla Kyrkiostadhgar, så haffuer mestaparten orsaak, hwarföre the må öffuergiffua Klösterleffnat, för ty the haffua mest alle giordt löfften, för än the til thenna åldren komne äro.

Til thet ytersta, Om än fast någhon lasta kunde, thet man Klösterlöfften ryggiar, så synes lijkwäl icke strax ther aff fölia, at Echtenskapet, som är giordt emellan sådana Personer, som löfften öffuergiffuit haffua, skal och bör för then skul uplösas. Ty Augustinus (hwilkens myndigheet icke ringa är) Quæst: 27. cap: 1. Nuptiarum, neekar at man sådana Echtenskap skal uplösa, Oanseedt at någhre haffua sedhan annorlunda meent och lärdt.

Men ändoch Gudz budh synes frija mestaparten ifrå Klösterlöfften, lijkwäl giffua wåre Lärare en annan orsaak före, hwarföre Klösterlöfften äro ogillandes. För ty all Gudz tienst aff menniskior uthan Gudz budh och befalning stichtat och uthwald til at förtiena rettfärdighetena och Gudz nådher, är ogudhachtigh: Såsom Christus sägher Matth: 15. The tiena migh fåfengt medh menniskiors budh. Och Paulus lärer allestädhes, at man rettfärdighetena, icke uthi wåra stadhgar och Gudztienster, som äre aff menniskior dichtadhe och uptänkte, skal sökia, uthan man bekommer henne genom Troona, j thet wij tro oss annammas til nådher för Christi skul.

Men nu är klart, at Munkarna haffua lärdt, at then Gudztienst som är aff menniskiom dichtadt och uptänckt, kan tilfyllestgöra och betala för synderna och förtiena Gudz nådhe och rettfärdighetena. Hwad är thetta annat, än at wilia förminska Christi ähra, och förmörka och neeka then rettfärdigheet, som kommer aff Troonne? Hwarföre fölier här aff, at Klösterlöfften som nu j bruk warit haffua, äro een sådana Gudz tienst, som ogudhachtigh och orätt är, therföre äro the ock til ogillandes. För ty itt ogudhachti gt löffte som skeer emoot Gudz budh, är ogildt och krafftlöst. Ty intet löffte bör wara någhot band til synden, såsom then gamla Kyrkiolaghen sägher.

Paulus lärer, Galat: 5. Cap: J haffuen mist Christum, och ären ifrån nådenne falne, som wilien genom Laghen rettfärdigha warda. Therföre ock the som genom Klösterlöfften wilie rettfärdigha warda, haffua mist Christum, och äro ifrån Gudz nådhe falne. För ty åwen the samma, som tilmäta Klösterlöfften, at man för theras skul bekommer rettfärdighetena för Gudh, the tilmäta ock thet sinom gerningom, som Christi ähro egentligha tilhörer. Thet kan icke heller neekas, at Munkarna haffua jw lärdt, sig genom Klösterlöfften och andra sådana sina stadhgar bliffua rettfärdigha, och förtiena syndernas förlåtelse, Ja, the haffua updichtat groffuare wilfarelser, j thet the säya sigh kunna medhdeela androm sina gerningar. Om man nu thetta them til förtreet wille skärpa och drijffua, huru mykit kunne man finna och sammanhämpta, ther sielffue Munkarna nu skämmas widh? Ther til medh haffua the öffuertalat folcket, at sådan updichtat Gudztienst, år then Christli ga fulkomlighetennes stånd: Sådant är jw tilmäta sina egna gerningar rettfärdighetena? Thet är icke een ringa förarghelse j Gudz Församling förkunna folckena någhon wiss Gudztienst, som är dichtat aff menniskiom uthan Gudz befalning, och lära at sådan Gudz tienst gör menniskiona rettfårdigh? Ty then rettfärdigheet som kommer aff Troonne, then man alramäst j Gudz Församling lära skal, bliffuer therigenom förmörkat, när man thenna selsamma, och lijka som en Ängla Gudztienst menniskiomen för öghonen ställer, som är at man loffuar sigh wilia leffua j armoodh och fattigdom, uthi ödmiukt och uthan Echtenskap. Theruthöffuer warder ock Gudz budh och then rätta Gudztiensten förmörkat, när menniskiorna höra, at allena Munkarna äro stadde uthi fulkomlighetennes kall och stånd, För ty then Christeligha fulkomligheten är alffuarligha fruchta Gudh, och doch fatta een alffuarsam troo, och stadheligha förtrösta, at wij för Christi skul haffua en nådigh och blidhan Gudh, och begära aff Gudhi, och wisseligha förwenta hielp och bijstånd uthi alla saaker, som hwar och en bör effter sitt kall uthretta. Thesförinnan j uthwärtes måtto Hijtigt göra godha gerningar, och achta sitt stånd och ämbete. Uthi thenna sakerna är then retta fulkomligheeten, och then sanskylligha Gudztiensten, och icke ther uthi at man håller sigh ifrån Echtenskap, leffuer j armood eller brukar oreena och ringa klädher.

Men folket fattar monga skadeligha meningar, uthaff thet man Klösterleffuernet falskeligha berömmer: När the höra at man öffuermåtton berömmer thet leffuernet som är uthan Echtenskap, begynna the leffua j sitt Echtenskap medh itt beswärlighit samwet: När the ock höra at tiggiare allenast äro stadde j fulkomlighetennes stånd, behålla the sina äghodelar, och bruka så Köpenskap medh itt beswärlighit samwet: Theslikest när the höra at thet är Euangelij rådh, at man icke skal hemnas, begynna somligha icke haffua försyn til at hempna sigh sielffua, medhan the höra thet allenast wara itt rådh, och icke någhon befalning: Somligha döma all Öffuerheetz stånd och all werldzligha kall och ämbeten wara them Christnom ohöffueligha och otienligha.

Man läs Exempel, at menniskiorna haffua öffuergiffuit sitt Echtenskap, så ock öffuergiffuit sitt werldzligha kall och ämbete, och giffuit sigh j Klöster. Thet haffua the kallat fly ifrån werldena, och sökt itt sådant leffuerne, som Gudhi meer behaghelighit war, och haffua icke kunnat see och förstå, at man bör tiena Gudhi uthi the budh som han haffuer sielff giffuit, och icke uthi the stadhgar som aff menniskiorna dichtadhe och uptänckte äro. Thet är itt gott och fulkomlighit stånd och kall uthi thetta lijffuet, som haffuer Gudz budh och befalning. Om sådana saaker är mykit aff nödhen förmana folket. Och j förtijdhen haffuer Gerson straffat Munkarnas wilfarelse om fulkomlighetena, och witnar, at uthi sin tijdh war thet itt nytt upfunnit Ordspråk: At Munka leffuernet skulle wara fulkomlighetennes stånd.

Så månge ogudhachtighe meningar och wilfarelser lodha och hängia widh Klösterlöfften: nemligha, at the göra oss rettfärdigha, at the äro then Christeligha fulkomligheten, at man ther medh fulkomnar Gudz rådh och befalning, ock at the haffua öffuerlöps gerningar. Thetta altsammans, effter thet falskt och fåfengt är, gör thet Klösterlöfften ogilla och omyndigha.


Thet siunde misbruket. At Biscoperne haffua sammanblandat Predikoämbet och thet werldzligha Regementet, och taghit sigh före uthskiffta Konungerijken på Jordenne, och affsättia Keysare och Konungar ifrå theras Regementer. Item, haffua the ock lärdt, at Christus haffuer befalet sinom Apostlom och Bispom uptänckia och stichta j Gudz Församling nyie Ceremonier och stadhgar, om besynnerligh Maat, Helghedaghar, Bönetijdher, Fastedaghar, och annor sådan ting: och säya them icke allenast wara aff nödhenne til saligheten, och förtiena syndernas förlåtelse, Gudz nådh och rettfärdigheten, uthan och wara een dödheligh synd, om man them öffuerträdher, och ther aff beslutit, at j Gudz Församling bör wara een Gudztienst li jkformigh medh then Leuitiska Gudztiensten.

OM Bispernas kall och ämbetes krafft, är j förtijdhen mykit wordet disputeradt: Och någhre haffua oskickeligha sammanblandat Predicoämbetet och thet werdzligha Regementet. Thenna falska förmängelse haffuer warit een stoor orsaak til monge, häfftighe krijgh och förderffueligha uproor och twedrächt. Ther Påwerna som lijtat haffua på Gudz Församlings nyklars macht, icke allenast haffua nyie Gudztienster uptänckt och instichtadt, medh någhre fhals förbehåldning: och samweten medh tyranniske Bansätningar beswäradt: uthan the ock toghe sigh medh flijt före uthdeela Kongerijken på Jordenne, och affsättia Keysare och Konungar ifrå theras Regementer. Thesse Påwers odygder haffua monge gudhfruchtighe och lärde Män j Gudz Församling longt för thenna tijdhen ogillat och straffat. Therföre äro wåra Lärare alsomhögnödeligast förorsakadhe, tilkänna giffua och kungöra then åtskilnat som är emellan Predicoämbetet och thet werldzliga Regementet, til at hughswala och trösta samweten, och haffua lärdt at man begge deelarna, för Gudz befalning skul, wyrdeligha achta, och j ähra hålla skal, såsom Gudz högste gåffuor på Jordenne.

Men om Predikoämbetet eller Biscoparnars rätte kall, läre wåra Predikanter effter Euangelij grund altså: At thet är een fulmacht eller Gudz befalning til at predika Euangelium, förlåta eller ock behålla synderna, och til at uthskiffta Sacramenten. För ty medh sådana befalning haffuer wår HERRE CHRIstus uthsendt Apostlarna, Johan: 20. Såsom min Fadher haffuer migh sendt, så sender iagh ock idher. Tagher then helgha Anda, hwilkom j synderna förlåten, them äro the förlåtna, och hwilkomj synderna behållen, them äro the behåldna. Marc: 16. Går uth och prediker Euangelium allom creaturom, etc.

Thetta Biscops kals och ämbetes macht, brukar man allenast til at lära och predika Gudz ord, så ock til at uthdela Sacramenten ibland monga eller ibland få, effter som kallet kräffuer. Ty ther medh giffuas icke timeligha, uthan ewigha håffuor, nemligha, then ewigha Rettfardigheten, then helgha Anda och thet ewigha Lijffuet. Thessa håffuor kan man icke annorlunda bekomma, än igenom Predikoämbetet, som står j Ordzens predikan och Sacramentzens uthdeelning. Såsom Paulus sägher, Rom: 1. Euangelium är een Gudz krafft, allom them som troo, til saligheet, etc.

Therföre, medhan Predicoämbetens krafft medhdeelar oss ewigha håffuor, och warder allenast genom Ordzens tienst brukat och öffuat, förhindrar thet intet thet werldzligha Regementet, lijsa såsom Konst til at siunga icke heller hindrar thet werldzliga Regementet. För ty thet werldzligha Regementet umgår medh andra saaker, än som thet helgha Euangelium. Werldzlig Öffuerheet beskyddar icke wåra siälar, uthan wåra kroppar och andra lekamligha ting emoot uthwärtes wåld och uppenbara orätt, och straffar menniskioma medh swärd och lekamelighit straff, på thet hon må behålla werldzligh rettfärdigheet och fridh.

Therföre skal man thenna tw Regementen, thet Andeligha och thet Werldzligha icke sammanmängia. Ty thet andeligha Regementet haffuer sina synnerligha befalning til at predika Euangelium och uthskiffta Sacramenten. Thet skal icke inträdha uthi itt annat kall, icke uthskiffta Konungarijker på Jordenne, icke om intet göra werldzligh Lagh, icke affskaffa then tilbörligha hörsamheten man Öffuerhetena plichtigh är, icke förhindra at Lagh och rätt sin framgång haffua om werldzligha ordningar, eller handel och wandel, icke föreställa Öffuerhetenne någhon Lagh, effter hwad sätt hon Regementet lagha och skicka skal. Såsom Christus sielff sägher, Johan: 19, Mitt Rijke är icke aff thenna werldenne. Item, Lu: 12, Hoo haffuer skickat migh til en Domare eller Skifftare öffuer idher. Och Paulus sägher, til the Philip: uthi thet 3 Cap: Wårt borgerskap är j himmelen, etc. Och j then andra Epistel til the Corint: cap: 10, Wår Krijgzwapn äro icke kötzligha, uthan mächtigha för Gudhi, at nidherslå Fäste, medh hwilka wij kulslå the anslagh och all högheet som sigh uphäffuer emoot Gudz kunskap, och till fånga tagha alla förnufft under Christi lydhno, etc. Såledhes åtskjlia wåre Lärare thenna tw Regementzens ämbeten, och befala at man them bådha ährligha och wyrdeligha achta skal, och bekänna them bådhe wara Gudz gåffua och besynnerligh wälgerning.

Om Bisperne haffua någhon macht til at bruka thet werldzligha swärdet, så haffua the then machten icke aff Gudz ordz befalning, uthan haffua henne effter werldzligh rätt, aff Keysare och Konungar til skencks bekommit, til at regera och förswara theras timligha håffuor j uthwärtes måtto, Och är doch platt itt annat kall än Predikoämbetet.

Hwarföre, när man fråghar om Biscoparnas rättigheet och fulmacht, tå skal man åtskilia thet werldzligha Regementet ifrån thet andeligha. Men aff Gudz ord, eller (som the tala) effter Guddomligh rätt, så haffua Biscoparna ingen rättigheet eller macht, såsom Biscopar, thet är, såsom the, hwilkom befalt är Ordzens och Sacramentzens tienst, uthan at förlåta synderna. Item, lära och weta then rätta läran, och förkasta all lära som icke öffuereens kommer medh Euangelio, och uthsluta uthur then Christeligha Församlings gemeenskap the ogudachtigha, hwilkas ogudachtigheet är uppenbar, uthan werldzligh macht och wälde, allenast medh Gudz Ord. Och i så måtto är Gudz Församling aldeles plichtigh, effter Guddomligh rätt, bewijsa Biscopomen hörsamheet och lydhna, Såsom Christus sielff befalat haffuer hoos Lucam j thet 10 Cap: Then idher hörer han hörer migh, etc.

Men när Biscoparne lära eller stadhga någhot som är emoot Euangelium, tå haffua Församlingarna Gudz befalning, som förbiudher bewijsa them någhon lydhna och hörsamheet. Ty Matth: 7, sägher Christus: Wachter idher för the falska Propheter, som komma til idher j fåraklädher. Och Paulus Gal: 1, Om ock wij eller en Ängel aff himmelen annorlunda predicadhe Euangelium för idher, än som wij idher predicat haffuom, han ware förbannat. Item 2 Corint: 13, Wij kunnom intet emoot sanningena, uthan medh sanningenne. Item, HERren haffuer giffuit migh macht til förbättring och icke til förderff. Sammalunda befaler ock then gamle Kyrkiolaghen 2 quæst: 7 cap: Sacerdotes, cap: Oves. Och Augustinus emoot Petiliani breeff sägher: At man icke medh the Biscopar, som then retta läran fölia wilia, hålla skal, om the någhorstädz til äwentyrs feela, eller emoot then Guddomligha helgha Scrifft någhon mening fattat haffua.

Men ther Biscoparna ellies haffua någhon macht, eller myndigheet, til at ransaka om någhra wissa saaker, såsom är, om Echtenskaps handlingar, och Tienden, etc. haffua the then effter werldzligh Rätt. Uthi hwilke saaker, om Biscoparna äro försumligha, tå bör Försterna förskaffa sinom undersåtom rätt uthi sådana fall, fast the thet än nödhigt göra, på thet the fridh behålla kunne.

Widhare disputeras ock, om Bisperna eller Kyrkioheerdarna haffua macht til at stichta nyia Ceremonier uthi Gudz Församling, och göra nyia stadhgar om besynnerligh maat, Helghedaghar, och Presternas åtskillighe kall och ordningar. The som tilägna Biscopom thenna machten, införa thenna Christi ord, Johan: 16, Jagh haffuer än mykit säya idher, men j kunnen thet icke nu bära, Men när han kommer som är sanningennes Ande, han skal ledha idher j alla sanning. The införa ock Apostlarnas exempel uthi Apostla Gerningarna, j thet 15 Cap: Ther the haffua förbudit äta blodh, och thet som war förqwaffdt. The införa thet man Sabbathen uthi Söndaghen förwandlat haffuer, emoot Tiyo Gudz Budh, såsom them synes. Och intet exempel warder så mykit driffuit och högt ,berömt, såsom Sabbatzens förwandling. The giffua ock trätosamligha före, Församlingennes macht ganska stoor wara, effter thet hon haffuer någhot förandrat uthi Tiyo Gudz Budhord.

Men om thetta Spörsmål, läre wåra Lärare såledhes: nemligha, at Biscoparna icke haffua macht någhot stadga, som är emoot Gudz Ord, såsom tilförrenna bewijst är. Thet samma lärer ock then gamla Kyrkiolagen, Dist: 9. Nu är thz jw emoot then helgha Scrifft, göra stadhgar, eller påkrälia at the hållas måge, på thet at wij skolom fyllestgöra för synderna, eller förtiena Gudz nådh och rettfärdighetena, om wij them achtom och hållom. Ty then ähra som CHristo för sin förskyllan bör, warder försmädhat, när wij taghom oss före medh sådana stadhgars hållande förtiena rettfärdighetena för Gudhi. Men thet är uppenbart, at menniskio stadhgar äro för sådana falsk mening skul, otaligha monga wordne j Församlingenne, och then läran som är om Troona, och then Rettfärdigheet som aff Troonne kommer, är thes förinnan undertryckt bliffuin. För ty medh tijden äro flere Helghedaghar stichtadhe, Here Fastedaghar påbudhne, nyie Ceremonier stadhgade, nyie sätt til at hedhra Helghonen upfundne, Ty the som orsaaken och authores wore til sådana ting, meente sigh igenom sådana gerningar kunna förtiena Gudz nådh. Såledhes äro j förtijdhen the gamle stadhgar om boot och bättring fast monga wordne, hwilkas footspor wij ännu seem uthi then syndaplicht the fordom giorde.

Ther til medh, göra thenna stadhgars updichtare, twert emoot Guds budh och befalning, j thet the säya wara dödheligh synd, när man stadgarna om maaten, om dagharna, och annor sådana ting icke håller, och beswära Församlingen medh Laghsens träldom, lijka som thet borde ibland the Christna, til at förtiena Gudz nådh och rettfärdigheet, wara een Gudztienst, som medh then Leuitiska Gudztiensten lijkformigh woro, och at Gudh haffuer befalat Apostlom och Biscopom henne uprätta och stadhga. Ty så lydha någhras Scriffuelser. Och någhre Påwer synes endeels bedragne wara genom Mose Lags exempel. Här uthaff äro the stoora samwetz beswäringar komne, at thet skal wara dödheligh synd, om helghedaghar arbeta medh sina händer, fast man ingen ther medh förarghar: At thet skal wara dödheligh synd, försuma sina siw läsetijdher: At wiss slags maat oreenar menniskiones samwet: At fastor äro sådana wärck som blidka Gudh: At synden uthi casu observato, thet är uthi itt förbehållitlfall icke kan warda förlåten, medh mindre samma förbehållares myndigheet tillkommer, Oanseedt at sielffue gamle Kyrkjolaghen icke talar om skuldenes förbehålning, uthan om then förbehålning, som lydher til Kyrkiones straff.

Hwadan haffua tå Bisperne thenna machten, at the måghe uppå Gudz Församling läggia sådana stadhgar, til at besnäria samweten? Och effter thet Petrus uthi Apostla Gerningarna, uthi thet 15 Cap: förbiudher åläggia någhot ook på Lärjungarnas hals: Och Paulus 2 Corinth: 13 sägher: At Herren haffuer giffuit oss macht til förbättring och icke til förderff: Hwarföre föröka tå thesse synderna, genom sådana stadhgar?

Men nu haffuer man klaar bewijs aff then helgha Schrifft, hwilke förbinda, at man sådana stadhgar stichta skal, til at ther medh förtiena Gudz nådh, eller lijka som the skulle wara aff nödhenne til menniskiornes saligheet. Ty så sägher Paulus til the Colloss: j thet 2 Cap: Så låter nu ingen göra idher samwet öffuer maat eller dryck, eller öffuer bestämda Helghedaghar, Nymånadher eller Sabbather, hwilket är skugggan aff thet som tilkommande war, Men kroppen sielff är j Christo. Item: Medhan j nu dödhe ären medh Christo, ifrå the werldzligha stadhgar, hwi låten j idher tå begripas medh bescriffna stadhgar, lijka som j ännu leffden j werldenne? The ther säya, Tu skalt icke komma widh thet, icke smaka thet, icke handtera thet, hwilket doch alt förgås j brukningenne, och äl effter menniskiors budh och lärdom, hwilke wäl haffua itt sken til wijsdom. Item, Paulus til Titum j thet 1 Cap: förbiudher uppenbarligha, achta på Judeska Fabler och menniskiors budh, som sigh ifrå sanningenne dragha. Och Christus Matth: 15 sägher om them som folket driffua til menniskio stadhgar: Läter wara them, the äro blinde och blindas ledhare. Och ogillar aldeles sådana Gudztienster, Säyandes: All planterning, som min himmelske Fadher icke planterat haffuer, skal upryckias medh röter.

Om nu Bisperne haffua macht, til at betunga Gudz Församling medh otaligha monga stadhgar, och besnäria menniskiornas samwet, hwi förbiudher tå then helgha Scrifft så offta, at man menniskio stadhgar, hwarken stichta eller höra skal? Hwi kallarhon them een dieila lära? Monne then helghe Ande alt sådant tilförrende fåfengt warnat haffua. Therföre fölier här aff, at sådana ordningar, hwilke lijka som nödighe Gudztienster stichtadhe äro, eller j then meningen, at man Gudz nådh ther medh förtiena skal, sträffua emoot thet helgha Euangelium, och at inge Bisper år lofllighit eller medhgiffuit sådana Gudztienster stichta, eller them aff Gudz Församling kräha, För ty thet är aff nödhen, behålla then Läran j Gudz Församling, som lydher om then Christeligha frijheten, nemligha, at Laghsens träldom icke görs behof til menniskiones rettfärdigheet.

Såsom Paulus scriffuar Galat: 5, Så bliffuer nu ståndandes uthi then frijheet, medh hwilka Christus oss frijat haffuer, och låter idher icke åter på nytt fångas under träldomsens ook. Ty then förnämligaste Artikel uthi Euangelio moste ju hållas widh macht, At wij bekommom Gudz nådh genom Troona på Christum, uthan wår förtienst, och icke förtiena genom the stadhgar som menniskior insatt haffua.

Hwadh skal man tå döma om Söndagharna, och andra sådana Kyrkieordningar? Ther på giffua wåre thenna Swaren, at Bispom eller Predicantom är lofllighit och effterlåtit göra Stadhgar och Ordningar, på thet j Gudz Församling all ting måtte skickeligha tilgå, Men icke therföre, at wij genom sådana stadhgar skolom förtiena Gudz nådher, eller betala och tilfyllest göra för synderna, eller ock beswära samweten, j thet the skole troo them wara een nödigh Gudztienst, och mena sigh synda, om the them uthan någhon förarghelse öffuerträdde. Således biudher ock Paulus, 1 Corint: 11: At qwinnorna skola j Församlingen hölia sitt hoffuudh: Item, at Predicanterna icke alle tillijka, uthan ordentligha hwar effter annan tala skole.

Sådana stadhgar bör Gudz Församling för kärleken skul, så ock för roligheten, så fierran hålla, at then ene icke förarghar then andra, på thet all ting må skickeligha och uthan buller skee uthi Gudz Församling. Men doch så, at man ther medh ingalunda beswärar samweten, j thet at the skola troo thessa stadhgar wara aff nödhen til salighetena, och at the skola mena sigh synda, när the öffuerträdha them, men så, at the ther medh ingen förargha. Såsom ingen må säya, at een qwinna syndar, som uthgåår medh bart och ohölt hoffuudh, först at hon ingen menniskia ther medh förarghar.

Såledhes skal man och hålla Söndagh, Påschadagh, Pingesdagh och andra sådana Helghedaghar och Stadhgar, Ty the som säya at Gudz Församling aff sin eghen myndigheet, haffuer afflagdt Sabbathen, och j stadhen igen stichtat och förordnat Söndaghen, såsom een nödigh Ceremonia och Gudztienst, the samma fara mykit wille. Förty then helghe Scrifft haffuer afflagdt Sabbathen, och lärer at alle Mosaiske Ceremonier, wäl måghe bortläggias, sedhan thet helgha Euangelium är uppenbart wordet. Och lijkwäl medhan thet war aff nödhenne, förordna en wissan dagh, på hwilken folket kunne weta Sigh skola församlas: är thet klart, at Gudz Församling haffuer ther til förordnat Söndaghen, hwilken ock för then orsaken skul, synes meer haffua behagat, på thet at folket skulle haffua itt Exempel om then Christeligha frijheten, och lära weta, at hwarken Sabbathens eller någhon annor dagz begängelse, är aff nödhen til salighetene.

Man finner monga selsamma Disputerningar om Laghsens förwandling, om Nyia Testamentzens Ceremonier, om Sabbathens förandring, hwilka allasamman haffua sitt ursprung aff thenna falska meningen, Nemligha, at j Gudz Församling bör wara een Gudztienst, lijkformigh medh then Leuitiska Gudztiensten, Och at Christus haffuer befalat sinom Apostlom och Biscopom uptänkia nyia Ceremonier, som äro aff nödhenne til saligheten. Thenna wilfarelser insmögde sigh uthi Gudz Församling, när Lärarena om then rettfärdigheet som aff Troonne kommer, icke klarligha lärdt haffua. Somligha disputera, at man håller Söndaghen heligh, icke at thet är Gudz befalning, uthan lijka som thet wore Gudz befalning: The förescriffua ock, huru fierran man om Helgedaghama må arbeta. Hwadh äro sådana disputerningar annat än samwetz snaror? Ty ändoch the beflita sigh lindra sådana stadhgar, lijkwäl kan aldrigh någhon lindring förnimmas, så länge then meningen wahrar, at stadhgarna skole wara aff nödhen, hwilken mening aldeles wahrar, när man intet weet aff then rettfa'rdigheet som kommer aff Troonne, och aff then Christeligha Frijheeten.

Apostlarna haffua befalat j Apostla Gerningarna, Cap: 15, at man skulle hålla sig ifrå blodh. Men hwem håller thet nu? Lijkwäl synda the ther medh intet, som thet icke hålla, Ty sielffue Apostlarna, haffua icke welat beswära samweten medh sådana träldom, uthan haffua thet til en tijdh förbudhit, på thet ingen ther aff skulle förarghas. Ty uthi thet Beslwt som the giorde, bör man achta, hwadh som Euangelij oryggelighe wlilie är. Näpligha bliffuer nu någhon Punct aff then gamble Kyrkiolaghen tilfyllest hållen, och monge aff then gamle Kyrkiolagzens puncter, bliffue daghligha bortlagda, Ja, ock hoos them, som på thet Hiteligaste stadhgarna förswara. Ingen kan ock samweten tilfridz ställa, medh mindre thenna lindringen achtas, at wij wetom sådana stadhgar skole hållas j then meningen, at the icke äro aff nödhenne, och at thet icke beswärar samweten, om sådana stadhgar afllagde warda.

Bisperna kunde ock behålla een laghligh hörsamheet, fast the än icke ther på trängde, at man the stadhgar hålla skulle, som uthan synd icke kunne hållas. Men nu förbiudha the Prestomen Echtenskapet, Och annamma ingen uthi sin Församling, uthan han tilförenne haffuer försworit sigh icke wilia predika then reena Euangeliska lärona. Wåra Församlingar begära icke, at Bisperna medh theras ähros och myndigheetz förminskelse, skole fridh och enigheet åter uprätta, ändoch thet borde godhom Heerdom och Lärarom sådant göra: Uthan the begära allenast, at the måtte bliffua förlossadhe aff thenna otilbörligha bördan, hwilken nyligha är upfunnin, och emoot then almänneligha Gudz Församlingz sedwänia antaghen. J begynnelsen haffua någhre stadhgar til äwentyrs hafft lidheligha orsaker, hwilke icke komma öffuereens medh the effterkommande tijdher. Thet är ock uppenbart, at någhre stadhgar, äro aff owetenheet antaghne. Hwarföre hörer Bispernes fromheet til, nu lindra thessa stadhgar, effter thet at sådan förandring intet skadhar Gudz Församlingz enigheet. Ty monge menniskiestadhgar, äro aff sielffua tijdhen förandradhe, såsom then gamble Kyrkiolaghen witnar. Men om man ingalunda kan förmå, at the stadhgar måghe warda uthelåtna, hwilka man icke uthan synd hålla kan, moste wij tå effterfölia Apostlarnars regla, som befaler, Act: 5: At man meera skal lydha Gudhi än menniskiom.

Petrus j then förra Epistel, i thet 5 Cap: förbiudher Biscopom öffua Herradöme och werldzlighit wälde j Församlingenne. Men nu warder icke thet yrkiat och driffuit, at Bispom theras Herredöme skal bliffua ifrån taghit, uthan thetta allena bliffuer begärat, at the wele lijdha Euangelium må bliffua reent predicat och förkunnat, och at the wele lösgiffua någhra fåå stadhgar, hwilke uthan synd icke hållas kunna. Men om the sådant ingelunda effterlåta wele, måghe the sielffue betänckia, huru the Gudhi therföre rekenskap göra kunne, at the medh sin hårdnackadheet, orsaak til affsyndring giffuit haffua.


Beslwt.

THesse äro the förnämste Artiklar, om hwilka synes wara oenigheet. Ty ändoch man om flera misbrwk haffuer kunnat tala: Lijkwäl til at undwijka widhlyfftigheet, haffuom wij allena, the förnämligaste författat, aff hwilka man om the andra, lätteligha kan döma.

Thet haffuer warit stoor klaghemål öffuer Afflatz bref, Pilegrims resor, och Banlysnings misbrwk: Församlingarna äro uthi mongahanda måtto apadhe och plågadhe wordne aff them, som på Bispernas wäghna them förestodho. Haffua ock warit oändelighe trättor emellan Kyrkioherdarna och Munkarna, om then rätt the haffua til at förestå Församlingena, om Scrifftermålen, om Begraffningar, om Lijkpredikor, och andra sådana otaligha saker, om hwilka wij intet haffue talat, på thet at hwar ock en, thet som förnämligast är j thenna saken, och nu är korteligha framsatt, må thes bättre förnimma: J cke är heller här någhot sagdt eller scriffuit någhrom til försmädhelse, allenast haffuer man upräknat the stycker, om hwilke hwar aff nödhenne tala, på thet hwar ock en må förstå, at hoos oss intet, hwarken j Läran eller Ceremonier, är antaghit, som är emot then helgha Schrifft, eller emoot then almänneligha Gudz Församling. Ty thetta är uppenbart, at wij på thet Hiteligaste haffuom giffuit acht uppå, at ingen ny eller ogudachtigh lära, uthi wåra Församlingar, kunne inträngd warda, etc.

Thessa förescreffna Artiklar, haffue wij effter Keyserlighe Maiest: uthgiffna befalning, welat uthgå låta, på thet wår Troos Bekännelse, och Summan på then Läro, som hoos oss predicat warder, må allom kunnigh wara. Men om någhor j thenna Bekännelse, twiffuelsmål haffua kan, äre wij redhebogne, aff then helgha Schrifft widhlyfftighare underwijsning göra.


E: K: M:

troghne och underdånighe,

Johannes Hertigh til Saxen, Churfurste.

Georgius Marchgreffue til Brandenburg.

Ernestus Hertigh til Luneburg.

Philippus Landgreffue til Hessen.

Johannes Fredericus Hertigh til Saxen.

Franciscus Hertigh til Luneburg.

Wolffgangus Furste til Anhalt.

Borgmestare och Rådh sampt Öffuerheet j Norenberg.

Borgmestare och Rådh j Reutlingen.


ALtså är nw, genom Gudz nådige til- hielp, föreskriffne almännelighe Concilij Beslwt, sampt medh then rätta Augzburgeska Bekännelsen, wår Christtroghna Swenska Försambling til godho på Prent uthgången: Men at samma thes helgha Euangelij saliggörande Lära och Religions Form, må Christeligha och longwaright widh macht hållas, och oförkränckt, bådhe hoos oss och wårom effterkommandom bewaras och behållas: Skal ingom tilstadt wara, kätterska Böker eller och Smädeschriffter j Rijket at föra och uthsprijda: änsijdher eenighetennes Beslwt öffuerträdha heller förtala, och oenigheet och obestånd ther medh åstadh komma: ey heller någhrom loflighit, disputerlige Spörsmål j Tronnes Läro upwäckia och drijffua, föruthan j gemene Möter och Academiæ Consistorio, thär the laghligha förhöras, och medh Gudhz ord rättas och dömas skole. Theslikes och, til at affwäria, hwad som förarghelighit, antingen uthi Lära eller leffuerne finnes, eller sigh inträngia kan, skal een almänneligh myndigh Visitation, uthöffuer heela Rijket aff Ärchiebiscopen sampt Biscopen uthi Stichtet, hållen warda, när saken så tyckies kräffia, och lägenheeten medhgiffuer, ther til och Landzens Gubernator och Lagman, sampt medh Befalningzmannom, them skal bijståndigh wara, uppå thet, at alle the, som j någhon sådana saak retteligha bör tiltalas, måge til lydhno och hörsamheet holdne warda. Såsom och uthi saligh och höghlofligh ihugkommelse, Konung Göstaffz Regementz tijdh, sådan almänneligh Visitation, effter Schrifftennes exempel och Församblingennes gemeene bruuk, är wordet hållen.


Then reena Euangeliska Läros och Religions
almänneligha Underskriffning uthi heela Sweriges Rijke.


Först uthaff the Höghborne Förster och ädhle wälborne Herrer Rijksens Rådh, sampt Biscopar, Ridderskap och Adhel, så och Presterskapet, Borgherskapet och andre Ständer, försiglat och på thet höghsta bekräfftighat.


Carl medh Gudz nådhe,
Sweriges Rijkes Arfförste, Hertigh til Södhermanland, Näricke och Wärmeland, etc.


Gustaff medh Gudz nådhe,
Hertigh til Saxen, Engeren och Westphalen.


Sweriges Rijkes Rådh.

Nicolaus Gyllenstierna Sweriges Rijkes Drotzet, Frijherre til Fuglewijk och Lundholm.

Erich Gustafzson Frijherre til Oresteen och Cronebeck.

Hogenskild Bielke Frijherre til Läcköö.

Gustaff Banner til Diursholm, Ridder.

Erich Sparre Cantzeler, Herre til Sundby.

Claus Bielke, Herre til Wijk, etc.

Axel Steensson Greffue til Raasborgh, Frijherre til Gräfznääs, etc.

Steen Banner til Hendelöö, Ridder.

Ture Bielke til Åkeröö.

Erich Abrahamsson til Ekebergh, etc.

Bencht Ribbing til Främiestadh.

Gustaff Gabrielsson til Fijholm.

Gustaff Biörnsson til Follenääs.

Jören Bosse til Hellekijs.


Biscopar.
Abrahamus Andreæ Ärchiebiscop j Upsala.
Petrus Benedicti j Linköping.
Iacobus Iohannis j Schara.
Petrus Ionæ j Strengnääs.
Olaus Stephani j Westeråhrs.
Nicolaus Stephani j Wäghzsiöö.
Ericus Erici j Åboo.


Ridderskap och Adel.

Uthi Upsala Sticht.

Abraham Brae, Grefwe och Ärfwinge til Wijsingzborgh, Frijherre til Rydhboholm.

Erich Gabrielsson til Ärestadh.

Andreas Keit Frijherre til Dingtwall och til Forsholm Riddare.

Erich Bielke Turesson til Salestadh.

Erland Biömsson til Skattmansöö.

Swante Bielke Turesson.

Erland Johansson til Fijtuna.

Nils Bielke Turesson.

Matths Larsson til Årbyy.

Lars Åkesson til Uddboöö.

Töne Erichzson til Skedboholm.

Johan Carlsson til Ora.

Jören Ulfzson til Nornääs.

Arwidh Posse til Frötuna.

Claes Kyle til Elfuegäle.

Christiern Carlsson til Såglinge.

Johan Benchtsson til Arnöbergh.

Erich Pedersson til Hambra.

Jacob Näfwe til Oknöö.

Johan Bagge til Sixstadh.

Christopher Wernestädh til Utåål.

Jacob Bagge til Boo.

Johan Xandersson til Finnerånger.

Knut Benchtzson til Biörk.

Måns Benchtzson til Hornöö.

Polycarpus Kopp til Skirwestadh.

Åke Carlsson til Kaasbyy.

Peder Larsson til Skälbyy.

Henrich Olufsson til Brunsholm.

Arn Benchtsson til Elfuesiöö.

Ingemund Pedersson til Olstadh.

Michel Jönsson til Nääsbyy.

Christiern Henrichsson til Kraghstadh.

Måns Larsson til Norgarna.

Thomas Beurraeus til Wellinge.

Arwidh Henrichsson til Eedhbyy.

Alff Erichsson til Noorsa.

Johan Sasse til Ackarebyy.

Ture Månsson til Molnbyy.

Iwar Clementzson til Smidiestadh.

Måns Clementzson til Haga.

Birger Pedersson til Olstadh.

Lasse Erichzson til Säbyy:

Johan Pedersson til Sabbelgård.


Uthi Linköpungz Sticht.

J Ostergöthland.

Axel Bielke til Häredhzsäter.

Nils Nilsson til Säby.

Johan Gabrielsson til Lindöö.

Swen Månzson til Westerbyy.

Erich Jönsson til Löfstadh.

Jöns Ulfzson til Fyllingerum.

Ture Rosengreen til Grensholm.

Swen Lillie til Hoffgreen.

Claes Slatte til Slattefors.

Anders Erichzson til Skatna.

Palne Erichzson til Rafuenääs.

Peder Bagge til Södherby.

Chiistiern Lillie.

Tyke Larsson til Wijbyy.

Oluf Olufzson til Bottnawijk.

Christopher Skeding til Skedwij.

Bencht Jörensson til Wigbyy.

Tyris Haraldzson til Ledingalunda.

Anders Pedersson til Spongarum.

Oluf Erichzson til Haleby.

Truls Palnesson til Rafuenääs.

Jöns Göstafzson.


J Småland.

Peder Ribbing til Ulfznääs.

Hans Erichzson til Broxwijk.

Christopher Anderson til Stöfflöö.

Alwidh Drake til Haghelsrum.

Claes Jonsson til Barkestorp.

Hans Strange til Kellenääs.

Hans Bröms til Ottinge.

Nils Bröms.

Arwidh Bröms.

Oluff Sonesson til Amääs.


Uthi Schara Sticht.

Göstaf Brae Grefwe och Ärfwinge til Wijsingzborgh, Frijherre til Rydhboholm och Sundholm.

Tord Bonde til Steensholm.

Jören Erichzson til Öyerijdh.

Hans Åkesson til Biurum.

Claes Andersson til Frödhzlunda.

Sewedh Ribbing til Fästeredh.

Johan Anderzson til Stola.

Anders Olufzson til Uddetorp.

Erich Ribbing.

Jören Posse til Gammalztorp.

Boo Ribbing til Swansöö.

Erich Åkesson til Fornetorp.

Åke Åkesson til Påtorp.

Anders Lindormzson til Säby.

Torsten Lindormzson til Foresteena

Axel Posse Nilsson til Säby.

Erich Hård til Hiellöö.

Arwidh Swan til Kulletorp.

Erich Stake til Hönssäter.

Claes Arwidhzson til Påarp.

Anders Gudhmundzson til Hedhåker.

Nils Stake til Ängelsnääs.

Lindorm Posse til Såtenääs.

Lindorm Ribbing til Elmestadh.

Nils Claesson til Frödhzlunda.

Anders Claesson ibidem.

Jören Torstensson til Nygård.

Bencht Knutzson til Attorp.

Oloff Christophersson.

Oluf Boosson.

Lindorm Benchtzson.

Knut Kijl til Appelnääs.

Nils Kijl ibidem.


Uthi Strengnääs Sticht.

Carl Sture Grefwe och Arfwinge til Stägheholm och Westeiwijk, Frijherre til Hörningzholm och Tållegarn.

Axel Rynning til Utterwijk.

Erich Rynning til Gymmerstadh.

Knut Knutzson Lillie til Oknöö Ridder.

Lybert Chower til Ökna.

Hans von Matzbach til Okna.

Jören Claesson til Bijby.

Peder Ryning til Laghnöö.

Axel Åkesson til Algöö.

Axel Johansson til Gökzholm.

Tönne Jörensson til Hööksgård.

Maurus Jörensson til Diula.

Jost Curtzel til Rijsbergha.

Hans Johansson til Boo.

Carl Gyllenstierna til Nynääs.

Lasse Westgöthe til Skedhwij.

Jören Ladow til Lööfnääs.

Anders Nilsson til Säby.

Erich Körning til Norby.

Jacob Kouskild til Wadh.

Daniel Hansson til Runsöö.

Jören Blank til Ackarby.

Hans Stuard til Hendelunda.

Måns Kruse til Lundby.

Jacob Borghzdorp til Äåsby.

Martinus Kerner til Follökna.

Påwel Elofzson til Hwalstadh.

Bencht Stighzson til Dunker.

Carl Pedersson til Hageby.

Christopher Hane.

Påwel Ladow.

David Danielsson.

Henrich uon Cholen.

Nils Germundzson.

Lasse Olufsson.

Samuel Nilsson.

Biörn Benchtzson.

Carl Rulle.

Birger Jönsson.

Tufue Biörnsson.

Bencht Birgersson.


Uthi Westeråhrs Sticht.

Maurus Stensson Grefwe och Ärfwinge til Raasborgh, Frijherre til Kägleholm, etc.

Magnus Brae Grefwe och Ärfwinge til Wijsingzborgh, Frijherre til Rörboholm.

Peder Hansson til Wahlstadh.

Nils Posse til Engsöö.

Nils Larsson til Frödzåker.

Oluff Nilsson til Hinsebergh.

Jöns Danielsson.

Birger Erichzson.


Uthi Wäghzsiö Sticht.

Carl Göstafzson til Tofftaholm.

Johan Sparre til Bärghquarn.

Johan Gyllenstiema Frijherre til Lundholm och Arfwinge til Fughlewijk.

Oloff Hård til Sägherstadh.

Måns Erichzson til Kälunda.

Peder Månzson til Höredha.

Jören Månzson til Eskilstorp.

Peder Jonsson til Westergård.

Arwidh Månsson til Gärdenääs.

Jöns Arwidhsson til Lestadh.

Oloff Arwidhsson til Dannääs.

Ulff Pedersson til Flijshult.

Peder Nilsson til Kullebodha.

Oluff Jörensson til Håkonstorp.

Anders Swensson til Eknaholm.

Isaaak Olufzson til Hangar.

Peder Arwidhzson til Oyehult.

Håkon Knutzson til Biörkienääs.

Isaac Jönsson til Askeholm.

Clement Stolpe.

Peder Stolpe then äldre.

Peder Stolpe then yngre.

Knut Elichzson.

Nils Wäsboo.

Lars Jacobsson.

Jöns Mårtensson.

Peder Olufsson.


Uthi Aboo Sticht.

Christiern Claesson Frijherre Åminne.

Carl Henrichzson til Cankas.

Jören Boye til Gennääs.

Jacob Claesson til Mustala.

Knut Jönsson til Lauko.

Axel Kurk til Annola.

Jören Henrichzson til Worentaka.

Arwidh Erichzson til Lindöö.

Mårten Boye til Gennerby.

Unge Claes Flemming til Nykaskis.

Gödhik Finke til Sonnääs.

Arwidh Henrichzson til Hapanimi.

Lars Flemming til Willnääs.

Anders Boye til Tyköö.

Henrich Tott til Siundebyy.

Arwidh Henrichzson til Wesunda.

Bertil Iwarsson til Jerpelå.

Steen Finke til Bepott.

Christiern Claesson til Sporila.

Oluff Finke til Parikala.

Erich Johansson til Barnow.

Arwidh Tönnesson til Tiusterby.

Axel Erichsson til Grabbacka.

Måns Iwarsson til Korsnääs.

Axel Iwarsson til Runegård.

Carl Iwarsson til Kerkenääs.

Johan Mårtenzson til Rettreen.

Nils Olufzson til Meldola.

Lars Pålsson til Pijlos.

Iwar Göstafzson til Skarkelax.

Henrich Abel til Gesterby.

Henrich Jacobzson til Murila.

Peder Frijs til Tahawiåå.


Uthaff Kongzligit Hoff.

Uthi Kantzelijet.

Oluff Swerkersson.

Sigfridh Henrichzson.

Ambrosius Palmbaum.

Claes Philipzson.

Diderich Pedersson.

Matthzeus Schubert.

Erich Erichzson.

Peder Månzson.

Peder Nilsson.

Simon Ambrosij.

Peder Erichzson Utter.

Reinholtz Schultz.

Gisle Jacobzson.

Erich Th: Medolerus.

Hans Uelderman.

Johan Th: Buræus.

Matz Gregersson.

Nils Knutzson.

Joseph Jörensson.

Oluff Erichsson.

Johannes Vimzæus.

Måns Nilsson Södherman.


Uthi Cammaren.

Knut Pedersson.

Lars Jönsson.

Jon Larsson.

Jon Jonsson.

Jacob Larsson Stoch:

Knut Nilsson.

Hans Olufzson.

Anders Pedersson.

Peder Pedersson.

Jören Hansson.

Anders Swensson.

Thesse för:ne haffua underskriffuidt på heela RekneCammarens wäghna.


Ämbetz Skriffuare.

Eskil Jönsson Rentemestare.

Matz Andersson Myntetilsijare.

Asser Pedersson Mynteskrijffuare.

Erich Gregersson Silftyghzförest:

Matz Benchtzson Kökemestare.

Matz Månsson Proviantsförestånd:

Swen Pedersson ford: Slotzskrijf:

Frans Oluffzson Slotzskriffuare.

Matz Nilsson Handlingzskrijffuare.

Hans Larsson Archelijskrijffuare.

Anders Siggesson Bygningzskrijf:

Jören Andersson Hoffskrijffuare.

Göstaff Swensson Gårdskriffuare.

Erich Hansson Mynteskriffuare.

Johan Pedersson Klädheskrijffuare.

Nils Benchtzson Kryddeskrijffuare.

Antonius Matz.

Lars Mårtensson Gårdner.

Mårten Jönsson j Upsala.

Simon Berchelt } Apotekare.

Berent Berchelt } Apotekare.

Stephanus Lemnius } Apotekare.

Donatus Teutzschman } Apotekare.

Erich Ingelsson Understalmestare.

Jon Olufzson Drabanthöffuidzman.

Erich Larsson ford: Drabanthöff:

Anders Gunnarsson.

Salomon Pedersson Drabantskrijffuare.


Uthaff F: N: Hoff.

Nils Jönsson.

Swen Elofzson.

Henrich Henrichzson.

Michel Olufzson.

Måns Swensson.

Oluff Claesson.

Lars Christiernsson.

Melchior Beer.

Poppo von Isbrugg.

Peder Benchtzson.

Bertil Hansson.

Söfring Jönsson.

Håkon Larsson Rentemestare

Nils Larsson.

Anders Nilsson på Grijphzholm.

Lars Andersson på Orebroo.

Bencht Nilsson j Mariestadh.


Laghläsare och Fougder.

Bencht Håkonsson.

Nils Larsson Biugg.

Hans Bilefäldt.

Jon Nilsson.

Håkon Nilsson.

Lasse Hansson.

Lasse Simonsson.

Peder Gunnarsson.

Jören Larsson.

Jöns Claesson j Gestrijkeland.

Anders Erichzson j Hälsingeland.

Peder Andersson j Medhelpadh.

Ewerdt Henrichzson j Ångermanl:

Swen Pedersson j Norbotn.

Abraham Melchiorsson.

Oluff Pedersson.

Osten Nilsson.

Peder Gregersson.

Oluff Burman.

Lasse Jonsson j Södherköping.

Nils Gregersson.

Lasse Olufzson.

Peder Jönsson W.

Hans Erichzson.

Anders Månsson.

Christopher Bagge.

Måns Pedersson.

Jon Larsson.

Michel Sigfridhzson.

Lasse Rasmusson.

Jöns Boosson.


Krijghzbefalningzmän.

Keel Larsson Skeppare.

Mårten Larsson j Gäfle.

Staffan Michelsson.

Ingel Andersson.

Erich Humble.

Måns Gudhmundzson.

Oluff Pedersson Botnekarl.

Erich Benchtzson.

Erich Larsson.

Lars Jörensson.

Swen Olufzson.

Michel Hansson Skipzhöffuidzman.

Jon Pålsson.

Fulmo Hansson.

Nils Sonesson.

Nils Pedersson.

Erich Andersson.

Jon Amundzson.

Lasse Marcusson.

Peder Andersson.

Lasse Pedersson.

Sigul Humble.

Hans von Wirtemberg.

Nils Olufzson Fendrich.

Oluff Pedersson.

Lasse Benchtzson.

Erich Nilsson.

Jören Larsson.


Presterskapet.

Uthaff Upsala Sticht.

Capitulares uthi Upsala.

Nicolaus Olai Præpositus.

Ericus Iacobi Collegij Rector.

Petrus Chenicij Pænitentiar:

Iacobus Erici Decanus.

loachimus Olai Pastor.

Iohannes Petri Professor.

Laurentius Pauli Professor.

Aaron Eberti Scholæ Rector.

Ericus Nicolai Oeconomus.


Capitulares uthi Stockholm.

Olaus Petri Senex benemer:

Ericus Olai Schep: Pastor.

Engelbertus Engelberti vicepænitentiarius.

Amundus Beronis Mon: Past:

Casparus Concion: German:

Michaël Concion: German:

Haquinus Olai Sub: sep: Past:

Canutus Martini Conc: Finn:

Iohannes Laur: Sub: aust: Past.


Kyrkeherdarna j Upland.

Iohannes Stephani Præpositus & Pastor Enecopensis.

Iohannes Olai ibidem Scholæ R.

Iohannes in Tillinge.

Andreas in Sparsätra.

Brynolphus Olai in Nääs.

Ericus Andreæ in Thedha.

Petrus Benedicti Præpositus & Pastor in Wrekholm

Laurentius in Wallby.

Halvardus in Lillekyrkia.

Ionas in Willbergha.

Iohannes in Hackstadh.

Iohannes Erici in Litzleena.

Sveno in Husbytolft.

Laurentius in Arnöbergh.

Michaël in Biskopzkulla Pastor &Præpositus.

Sveno Petri in Girestadh.

Ericus Erici in Fitia.

Olaus Petri in Holm.

Enoch in Longetora.

Olaus Falck in Nysätra

Iohannes Erici Præpositus & Pastor in Torstuna.

Andreas Caroli in Norby.

Petrus Ionæ in Hwittinge.

Iohannes in Tärna.

Ionas in Frösthult

Ericus in Skarpelööfstadh.

Ericus Præpositus & Pastor in Hagheby.

Olaus Beronis in Ballingstadh.

Paulus in Åker.

Ionas in Tybbela.

Laurentius in Jernlåås.

Matthias Andreæ Præpositus & Pastor in Wåla.

Olaus in Nora

Laurentius in Hara.

Iohannes in Huddinge.

Steno Matthiæ Præpositus & Pastor in Skuttunge.

Enevaldus in Åkerby.

Martinus in Byrie.

Petrus in Wenge.

Iohannes in Nääs.

Laurentius Præpositus & Pastor in Tierp.

Nicolaus Iohannis in Wåndela.

Petrus in Lööfstadh.

Petrus Pauli in Wedhzland.

Gudmundus in Teghelsmora.

Ericus in Film.

Magnus in Dannemora.

Petrus in Hollnääs.

Canutus Præpositus & Pastor in Lehna.

Paulus Matthiæ in Ärendtuna.

Iohannes Petri in Tehnstadh.

Iohannes in Börklinge.

Nicolaus Ionæ in Wigstadh.

Olaus Miccaelis Præpositus & Pastor in Börstela.

Christophorus in Adhelunda.

Michael in Hökhuffuudh.

Petrus Ravaldi in Waalöö.

Andreas in Öregrund Stadh.

Andreas in Hargh.

Ericus in Eekeby.

Salomon Erici in Tuna.

Petrus Erici Præpositus & Pastor in Almunge.

Antonius in Knuteby.

Laurentius in Uninge.

Ionas in Eedhboo.

Sveno Olai in Hefweröö.

Iohannes Nicolai Præpositus & Pastor in Eestuna.

Iacobus in Lohäredh.

Petrus Olai in Södherby.

Olaus in Wäddöö.

Iohannes Iohannis in Broo.

Matthias in Wåtöö.

Magnus Petri Præpositus & Pastor in Frötuna.

Olaus in Länna.

Petrus Nicolai in Fasstadh.

Olaus in Riala

Ericus in Husby Skädhrijdh.

Nicolaus in Rijmboo.

Laurentius Olai Præpositus & Pastor in Tåby.

Israel Erici in Åker.

Ericus Nicolai in Rijdh.

Ericus in Wärmdöö.

Laurentius Præpositus & Pastor in Walletuna.

Iacobus Iohannis in Eedh.

Iohannes in Frestadh.

Iohannes Ionæ in Spånga.

Nicolaus Iohannis in Bromma

Paulus Erici Præpositus & Pastor in Östmoo.

Haquinus Andreæ in Österhanning.

Petrus in Westerhanning.

Laurentius in Grodhinge.

Ionas in Sorunda.

Olaus in Botwidzkyrkia.

Ericus in Huddinge.

Petrus Olai Præpositus & Pastor in Färentuna.

Andreas Petri in Sånga.

Iohannes Martini in Loföön.

Daniel in Åkeröön.

Anundus in Mundzöön.

Olaus in Alzöön.

Iohannes Præpositus & Pastor in Håtuna.

Nicolaus in Broo.

Petrus in Grän.

Andreas in Rijdh.

Olaus in Äggeby.

Petrus in Kalmar.

Olaus Ionæ Præpositus & Pastor in Waadhsunda.

Olaus uthi Siggtuna Stadh.

Iohannes Erici in Skogh.

Henricus Caroli in Alzeke.

Nicolaus Laurentij in Odhensala.

Magnus Petri Præpositus & Pastor in Skånela.

Petrus Tomæ in Skäfttuna.

Ionas in Frösunda.

Ionas in Ösby.

Petrus in Wadha.

Nicolaus Ionæ in Markim.

Ericus in Widhboo.

Sveno in Närtuna.

Laurentius Thomæ Præpositus & Pastor in Dannemarck.

Petrus Iohannis in Lagga.

Laurentius in Waxala.

Magnus in Gamble Upsala.

Ionas in Rasboo.


Kyrkeherdarna uthi Norlanden.

Gästrikeland.

Olaus Andreæ Præpositus & Pastor uthi Gäfle Stadh.

Ericus Nicolai ibidem Scholæ R.

Magnus Oesthonis in Waalboo.

Ericus Andreæ in Offuansiö.

Ericus Petri in Heedhsunda.

Ericus Suenonis in Torsåker.

Sueno Iohannis in Ugleboo.

Iohannes Ioach: in Hambrång.

Nicolaus Andreæ in Årsunda.

Petrus Esberni in Ferneboo.


Helsingeland.

Olaus Magni Præpositus & Pastor in Liusdaal.

Daniel Petri in Järfzöö.

Nicolaus Martini in Arberådh.

Marcus Nicolai in Bullernäs.

Olaus Petri in Alfta.

Ericus in Säderstadh.

Michael Ionæ in Moogh.

Ionas in Södherala.

Petrus in Hofuedaal.

Abrahamus in Skogzkyrkia.

Ionas Olai in Norrala.

Nicolaus Olai Præpositus & Pastor uthi Hudhwijkzwald Stadh.

Petrus Laurentij in Tuna.

Andreas Beronis in Ehnånger.

Andreas Magni in Forsa.

Olaus Andreæ in Norrboo.

Ericus Magni in Bärsöö.

Olaus Erici in Hermånger.

Petrus Matthiæ in Rogstadh.

Ionas Petri in Deelsboo.


Medelpadh.

Petrus Olai Præpositus & Pastor in Niurande.

Carolus in Tuna.

Laurentius in Skönn.

Petrus Olai in Sälånger.

Andreas in Judaal.

Olaus Olai in Liustorp.

Martinus Laurentii in Torp.


Ångermanland.

Henricus Engelberti in Nordingerådh Præpositus & Pastor.

Iohannes Laurentij in Seberådh.

Laurentius Pastor in Hernösand Stadh.

Iohannes Ionæ in Gudmunderådh.

Petrus Ostani in Torsåker.

Petrus Ionæ in Bootha.

Nicolaus Ionæ in Säletha.

Iohannes Laurentij in Noora.

Olaus Stenonis in Reshäll.

Iohannes Clavidi in Ramshäll.

Ionas Olai in Nätra Præpositus & Pastor.

Engelbertus Laurentij in Siälewaadh.

Olaus Sigfridi in Arnääs.

Petrus Nicolai in Grundsunda.

Nicolai Pauli in Normaling.

Olaus Martini in Sädensiö.

Nicolaus Olai in Anundsiö.


Westerbottnen.

Petrus Oesthonis Præpositus & Pastor in Lööfånger.

Nicolaus in Bygdåå.

Gerardus in Skällefftå.

Andreas Petri Præpositus & Pastor in Lulåå.

Andreas Nicolai in Pijtåå.

Biergerus Erici in Kalijs.

Eschillus in Tomöö.


Capellaner uthi Upsala Sticht.

Widh Domkyrkian.

Andreas Concion: pauperum.

Olaus Andrew.

Ericus Erici in Bondekyrkia.

Torstanus.

Abrahamus Brynolphi.

Gabriel Erici.


J Stockholm.

Iohannes lohannis Conc: pauper:

Michael Laurentij.

Steno Holgeri.

Olaus.

Nicolaus Phardonis.

Henricus.


Hoff och Fäldh Predicanter.

Olaus Olai S: P: A: Concion:

Ericus Erici Helsingius.

Laurentius Benedicti Småland:

Simon S: R: G: Concionator.

Iohannes S: R: G: Concionator.

Nicolaus Ionæ Halss.

Andreas lohannis Both:

Ericus Thomæ.

Olaus Erici Vplandensis.

Georgius Erici Geting.

Iohannes Petri Gestricius.

Iohannes Olai.

lohannes Laurentij Vpsal:

lohannes Erici Angerman:

Olaus Haquini.

Nicolaus Petri Angerman:

Andreas Nicolai Smaland:

Ericus Ionæ Angerman.

Ericus Olai Vpsaliensis.

Andreas Andreæ Vpsaliensis.

Petrus Andrea: Gevaliensis.

Ivarus Matthiæ Gestricius.

Olaus Iohannis Gestricius

Iohannes Petri Gestricius.


Capellaner j Upland.

Ericus uthi Eneköpung Stadh.

Ericus Eschilli Conc: pauperum.

Olaus Gregorij.

Laurentius Nicolai in Sparrsätra.

Ericus Iohannis in Tillinge.

Daniel Benedicti in Weekholm.

Johannes Petri in Hackstadh.

Andreas Ternensis.

Nicolaus Magni in Lillekyrkia.

Ericus Olai in Biscopzkulla.

Olaus Andreæ in Girestadh.

Ericus Nicolai in Nysätra.

Olaus Ionæ in Longetora.

Olaus Benedicti in Fitja.

Laurentius Magni in Torstuna.

Iohannes Petri in Frösthult.

Iohannes Olai in Simptuna.

Andreas Ionæ ibidem.

lohannes Laurentij in Norby.

Paulus Olai in Skarpelööfstadh.

Sveno Erici in Haghaby.

Olaus Nicolai in Åker.

Ionas Halvardi in Tybbela.

Matthias Laurentij in Wåla.

Petrus Andreæ in Hara.

lohannes Ionæ in Bälinge.

Ionas Vnonis ibidem.

lohannes Martini in Åkerby.

Gabriel Olai in Wenge.

Laurentius Iohannis in Byrie.

Petrus Andreæ in Tierp.

Andreas Pauli ibidem.

Petrus Iohannis in Wendela

Olaus Petri in Lööfstadh.

Laurentius Bened: in Wedhzland.

Andreas Ionæ in Tehnstadh.

Petrus Laurentij in Börstela.

Olaus Erici in Hökhuffuudh.

Nicolaus Pauli in Adhelunda.

Petrus Guricij in Eekeby.

Petrus Elai in Tuna.

Laurentius Matthiæ in Almunge.

Olaus Andreæ in Knuteby.

Petrus Ionæ in Edhboo.

Gunmundus Laur: in Wäddöö.

Andreas Georgij in Lohäredh.

Petrus Benedicti in Frötuna.

Petrus Olai in Länna.

Ionas Nicolai in Rijmbo.

Iohan: Hen: in Husby Skådhrijdh.

Petrus Erici in Tåby.

Iohannes Nicolai in Wärmdöö.

Olaus Salomonis in Walletuna.

Iohannes Iocobi in Eedh.

Andreas Iohannis in Spånga.

Martinus Petri in Österhanning.

Nocolaus Vermlan: in Botvidz K:

Iohannes Nicolai in Färentuna.

Iohannes Erici in Sånga.

Nicolaus in Håtuna.

Iohannes Erici in Grän.

Andreas Petri in Rijdh.

Abrahamus in Broo.

Ericus Ionæ in Aggeby.

Ericus Iohannis in Calmar.

Petrus Andreæ in Waadhsunda.

Olaus Olai in Alzeke.

Iohannes Laurentij in Odhensala.

Petrus Benedicti in Skånela.

Ericus Stephani in Skäfttuna.

Clemens Olai Bothniensis.

Michael Nicolai in Frösunda.

Martinus Hemmingij in Närtuna.

Georgius Nicolai in Widhboo.

Simon Iemtius in Lagga.

Magnus Erici in Dannemarck.

Olaus Iohannis in Fundboo.


Capellaner uthi Noordlanden.

Gästrikeland.

Ericus Iohannis uthi Gäfle S:

Lauentius Andreæ Gestricius.

Nicolaus Andreæ Gestricius.

Oestanus Magni in Waalboo.

Gabriel Erici in Torsåker.

Iohannes Erici in Offuansiö.


Helsingeland.

Ionas Petri in Liusdaal.

Laurentius Iohannis in Järfzöö.

Andreas Laurentij in Bullernäs.

Laurentius Bussius in Alfta.

Petrus Erici in Sädherstadh.

Simon Olai in Moogh.

Olaus Ionæ in Norrala.

Petrus in Hudwijkzwaldh S.

Andreas in Ehnånger.

Daniel Gunnari in Tuna.

Petrus Olai in Deelsboo.

Andreas Andreæ in Norrboo.

Petrus Iohannis in Roghstadh.

Vilhelmus Erici in Berghsiö.

Magnus Nicolai in Forsa.


Medelpadh.

Iohannes Caroli in Tuna.

Petrus Laurentij in Skönn.

Olaus Petri in Liustorp.

Laurentius Olai ibidem.

Michael Laurentij in Torp.


Ångermanland.

Sanderus Erici in Nordingerådh.

Sivardus ibidem.

Martinus Olai in Hernösand Stadh.

Benedictus Magni in Noora.

Matthias Helgonis in Seerådh.

Nicolaus Laur: in Gudmunderådh

Olaus Nicolai in Torsåker.

Nicolaus Petri in Botha.

Petrus Erici in Såletha.

Olaus Clementis in Ramshäll.

Ericus Ionæ in Nättra.

Zacharias Ionæ in Själewaadh.

Olaus in Normaling.

Nicolaus in Anundsiö.


Westerbottnen.

Ionas Oestonis in Umåå.

Ingemarus Olai ibidem.

Ericus Andrece in Lööfånger.

Iohannes Torberni in Bygdåå.

Michaël Laurentij in Sällefftå.

Nicolaus Ionæ ibidem.

Nicolaus Andreæ in Pijtåå.

Martinus Nicolai ibidem.

Ionas Gulonis in Lulåå.

Christophorus Nicolai ibidem.

Sigvardus Sigvardi in Kalijs.

Laurentius in Tornöö.

Georgius ibidem.


Aff Lijnköpungz Sticht

j Städherna.

Olaus Petri } Capitulares Lincopenses

Nicolaus Petri } Capitulares Lincopenses

Iohannes Canuti } Capitulares Lincopenses

Petrus Svenonis } Capitulares Lincopenses

Magnus Ionæ } Capitulares Lincopenses

Iohannes Nicolai Pastor Suderco:

Ambrosius Bertholdi R. Scholæ Sudercopensis.

Clemens Lauren: P. Vadstenen:

Christoph: Laur: R: Schol: ibidem.

Ericus Olai Pastor Norcopensis.

Georgius Lauren: R. Scholæ Nor.

Ericus Andreæ P. Calmarnensis.

Laurentius Andreæ R. Scho: Cal:

Magnus Ionæ Ienecopensis Past:

Ionas Petri Skeningensis Pastor.

Zacharias Nicolai Ekesioensis P.

Laurentius Vestervikensis Pastor.


Aff Bankakindz Häredh.

Nicolaus Præpositus in Wålsbergh.

Sveno in Landarijdh.

Torbernus in Swinestadh.

Gregorius in Askaby.

Michael in Öratompta.

Nicolaus in Gredhboo.

Ionas in Åtwedh.

Andreas in Biörsätra.

Sveno in Gielsrum.


Aff Åkerbo Häredh.

Sveno in Tornewalla Præpositus.

Sveno in Rijstadh.

Elaus in Hargh.

Andreas in Skrukaby.


Aff Skärkindz Häredh.

Canutus in Skärkind Præpositus.

Torstanus in Gålby.

Laurentius in Rijdh.

Nicolaus in Lillakyrkia


Aff Mimingz, Bråbo och Bierkakindz Häredher.

Nicolaus in Daghzberga Præposit:

Andreas in Kijmstadh.

Petrus in Kullerstadh.

Nicolaus in Lööt.

Nicolaus in Eeneby.

Laurentius in Qwillinge.

Petrus in Bergh.

Ionas in Styrestadh.

Petrus in Tingstadh.

Bononius in Furingstadh.


Aff Lösingz och Östkindz Häredher.

Haquinus in Åå Præpositus.

Ericus in Tåby.

Andreas Ionæ in Kudby.

Ionas in Steen.

Andreas Nicolai in Östrahusby.

Laurentius in Hershammar.

Iohannes in Nykyrkia.


Aff Hammarkindz Häredh.

Andreas in Skinbergha Præposit:

Canutus in Ringarum.

Magnus in Moogata.

Nicolaus in Skälwijk

Petrus in Gryt.

Canutus in sancta Drothem.


Aff Hanakindz Häredh.

Bothvidus in Skedha.

Henricus in Wist.

Nicolaus in Skedha.

Olaus in Slaka.

Mathias in Kierna.


Aff Gullberghz Häredh.

Birgerus in Wreta Præpositus.

Andreas in Liung.

Georgius in Berkebergha.


Aff Boberghz Häredh.

Nicolaus in Klokarike Præposit:

Iohannes in Skipsåås.

Sigfridus in Fornåsa.

Ionas in Äggbybärna.

Andreas in Krijgzbergha.


Aff Berghzlaghen.

Arvid in Hellestadh Præpositus.

Matthias in Tiälmoo.

Ericus in Godhegård.

Martinus in Reghna.

Iacobus in Skedhwij.

Nicolaus in Risinge.

Bothvidus in Wånga.


Aff Aska Häredh.

Ionas in Nykyrkia.

Olaus in Motala.

Matthias in Steen.

Olaus in Wimmerstadh.

Sigvardus in Hwarff.

Benedictus in Haghaby.


Aff Walkabo Häredh.

Haquinus in Gamblakijl Præpos:

Matthias in Nykijl.

Georgius in Wikilstadh.

Nicolaus in Rappestadh.

Ionas in Westerlösa.


Wijfolka och Giöthins Häredher.

Petrus in Weta Præpositus.

Iohannes in Nörmelösa.

Haraldus in Wallerstadh.

Olaus in Mölby.

Henricus in Telghstadh.

Iohannes in Hargh.

Sveno in Åsboo.

Andreas in Äggbyrinna.

Petrus in Högheby.

Ionas in Hokestadh.

Simon in Hoff.

Iohannes in Wädherstadh.


Daals Häredh.

Andreas in Örbergha.

Laurentius in Roghzlösa.

Iohannes in Husbergha.

Petrus in Swanshals.


Aff Lysings Häredh.

Haquinus in Ååby Præpositus.

Ingolphus in Röök.

Andreas in Tolstadh.


Wista och Tweta Häredher.

Andreas in Grenna.

Andreas in Wisingzöö.

Andreas in Ölmestadh.

Andreas in Skärstadh.

Haquinus in Swartatorp.

Laurentius in Barkarijdh.

Nicolaus in Hakarp.

Iohannes in Roghbergha.

Petrus in Jernstorp.


Norrawidhboo.

lohannes in Sädhby Præpositus.

Haquinus in Linderås.

Magnus in Aleff.

Olaus in Wiridha.

Olaus in Jersnäs.

Iacobus in Lomarijdh.

Laurentius in Marubeck.

Ionas in Askarijdh.


Södhrawidhboo.

Benedictus in Flijsby.

Iohannes in Höredha.

Nicolaus in Hult.

Iohannes in Ingatorp.


Aff Ytre Häredh.

Nicolaus in Torpa Præpositus.

Magnus in Asby.

Magnus in Rijdh.

Iohannes in Sund.

Petrus in Norrawij.

Andreas in Malexandra.


Kinden

Petrus in Wåhlnäs.

Ericus in Tiälstadh.

Iohannes in Hägherstadh.

Magnus in Eeneby.

Olaus in Horn.


Tiust.

Nicolaus in Eedh Præpositus.

Petrus in Trijsrum.

Iohannes in Loffta.

Nicolaus in Wehna.

Laurentius in Dalheem.

Sveno in Gamblawesterwijk.

Nicolaus in Törneswall.

Bothvidus in Glanshammar Præ:

Petrus in Halingebergh.

Benedictus in Odhenzwij.

Haquinus in Loknawij.

Nicolaus in Krijghzstadh.

Nicolaus in Tuna.

Laurentius in Misterhult

Petrus in Tiersrum.


Sewedhe.

Nicolaus in Södhrawij.

Andreas in Wimmerby.

Ambernus in Frödhinge.

Olaus in Hwena.

Haraldus in Råmskulla.


Asboland.

Olaus in Mörlunda Præpositus.

Ericus in Målilla.

Clemens in Wijersrum

Nicolaus in Lönebergha.


Ambyrd och Stranda Häredher.

Olaus in Höghzby Præpositus.

Petrus in Fagherhult.

Iacobus in Flijsarijdh.

Sigfridus in Dödherhult.

Olaus in Mönsterårs.

Petrus in Ålheem


Norra och Södra Möre.

Petrus Biörn in Ååby Præpositus.

Olaus in Rijsby.

Eschillus in Förlösa.

Iohannes in Dådherby.

Petrus in Madhesiö.

Ionas in Wissafierd.

Sveno in Toorsåås.

Andreas in Södheråkra.

Olaus in Halatorp.

Bero in Arby.

Andreas in Möratorp.

Ionas in Liungby.


Öland.

Petrus in Gierslösa Præpositus.

Nicolaus in Repplinge.

Ionas in Köpinge.

Iohannes in Lööt.

Petrus in Peesnäs.

Ericus in Högheby.

Elaus in Bodha.

Iohannes in Långalöt.

Andreas in Runasteen.

Petrus in Glöminge Præpositus.

Petrus in Möklaby.

Bononius Nicolai.

Laurentius in Hultastadh.

Nicolaus in Gräsgård.

Iohannes in Åås.

Laurentius in Smedheby.

Olaus in Kastelösa.

Iohannes in Resmoo.

Petrus in Wikleby.

Petrus in Torslunda.


Capellaner.

Matthias Erici Sacel: Episcopi, in Kierna.

Petrus Erici Lincopen:

Petrus Andreæ Lincopensis.

Nicolaus Sacel: j S: Lars Sokn.

Nicolaus Collega Lincop:

Iohannes Collega Lincop:

Andreas Sacel: Norcopensis.

Matthias Sacel: ibidem.

Iohannes Sacel: Sudercopensis.

Olaus Sacel: ibidem.

Ericus Sacel: Vadzstenensis.

Lauren: Sa: på Wadhzstena Slott.

Nicolaus Sacel: ibidem.

Lauren: Collega Scholæ Vadzst.

Magnus Sacel: in Skeninge.

Iohannes infor: puerorum ibidem.

Gudmundus Sacel: Calmarnen:

Holgerus Sacel: arcis Calmar:

Henricus Sacel: in Klekbergh.

Iocobus Sacel: in Barkestorp.

Ionas in Liungby.

Iohannes in Peesnäs.

Oestanus in Högheby.

Petrus in Mökleby.

Elias in Gräsgård.

Matthias in Resmo.

Truillus Haquini Calmarnensis:

Daniel in Högzby.

Petrus in Fagherhult

Iohannes in Sädhby.

Haquinus in Linderåås.

Ericus in Lomarijdh.

Laurentius in Askarijdh.

Ionas Ionæ Ienecopensis.

Ionas Nicolai in Torpa.

Magnus in Rijdh.

Iohannes in Norrawij.

Andreas Sacellanus Christophori Skeding.

Ericus in Loffta.

Sveno infor: puer: Vestervijk:

Ericus in Wimmerby.

Ionas in Mörlunda.

Ravaldus Sacel: lenecopensis.

Iohannes Sacel: ibidem.

Erlandus in Råbergha.

Iohannes in Swarttorp.

Magnus in Barkarijdh.

Olaus in Brokzwijk.

Nicolaus in Mansarp.

Arvidus in Öretompta.

Theodorus Martini in Södherby.

Olaus Erici på Grensholm.

Ericus in Qwillinge.

Petrus Sacel: Benedicti Slattes.

Christophorus in Konungzsunda.

Petrus in Röönö.

Petrus Sacel: på Stekeborgh.

Laurentius in Memna.

Andreas in Skälwijk.

Andreas in Berkewijk.

Nicolaus in Ållennöö.

Stephanus in Wretha.

Laurentius Ducis Magni Sacel:

Ionas in Äggbybärna.

Petrus in Hellestadh.

Matthias in Rijsinge.

Laurentius in Hwarff.

Haquinus in Wetha.

Andreas in Äggbyrinna.

Petrus in Högheby.

Nicolaus in Hoff.

Enoch Haquini in Swanshals.

Birgerus Benedicti in Ååby.

Birgerus på Wisingzborgh Sacel:

Ionas in Daghzberga.

Petrus in Ringarum.


Uthi Schara Sticht

Capitulares.

Olaus Laurentij Præpositus.

Olaus Iacobi Decanus.

Israel Gunnari Pænitentiarius & Pastor.

Catillus Iohannis Notarius.

Sveno Svenonis Rector Scholæ.

Ionas Andreæ Oeconomus templi.


J Lödhesöö Stadh.

Gunnarus Arneri Pastor.

Nicolaus Iohannis Rector Scho:


J Lidheköpungz Stadh.

Ionas Arvidi Pastor.


J Schödwedh Stadh.

Andorus Magni Pastor.


Kyrkioherdar på Landzbyghden

j Westergöthland.

Herlacus Iohannis Præpositus & Pastor in Slöta

Benedictus in Faleköping.

Ionas in Ååsledh.

Magnus in Hwarff.

Engelbertus in Fröiarijdh.

Christophorus in Foghleåås.

Haquinus in Darretorp.

Petrus in Sandheem

Andreas in Hagheboo.

Iohannes in Hwalstadh.

Torchillus in Dimboo.

Nicolaus in Acklinga.

Magnus in Hangzdaal.

Haquinus in Ylestadh.

Magnus in Åshaka.

Bero in Botnerijdh.

Asmundus in Steengårdzhult.

Haquinus Præpositus & Pastor in Swenliunga.

Ionas in Geelstadh.

Iohannes in Dalstorp.

Ericus in Tranemoo.

Andreas in Kalff.

Haquinus in Miödhbeck.

Simon in Sexdrädt.

Petrus in Longheem.

Elias Præpositus & Pastor in Torestorp.

Magnus in Konungesäter.

Torstanus in Ijstorp.

Iohannes in Södhertåby.

Iohannes in Sätele.

Bero in Bergheem.

Laurentius in Öreby.

Benedictus in Seglora.

Iohannes Præpositus & Pastor in Wing.

Torerus in Rongedala.

Haquinus in Helstadh.

Arnerus in Fristadh.

Sveno in Bredherijdh.

Israël Præpositus & Pastor in Grodhlanda

Laurentius in Byrestigh.

Andreas in Kindewedh.

Andreas in Ååstorp.

Iohannes in Blidhsberg.

Iohannes in Böne.

Petrus in Höstna.

Andreas in Timelhedh.

Ionas in Boghesund.

Bero Præpositus & Pastor in Lundby.

Matthias in Landwiterijdh.

Gunnarus in Ballebyghd.

Torstanus in Fäsbergh.

Haquinus in Hysingen.

Petrus in Starkerr.

Iohannes in Skiplanda

Petrus in Rumeledh.

Gunnarus Præpositus & Pastor in Åsen.

Ionas in Tängene.

Andreas in Tonheem

Nicolaus Andreæ in Wadhzenda.

Sveno in Sädherstadh.

Iohannes in Tuun.

Petrus Præpositus & Pastor in Rådha.

Benedictus in Jerpåås.

Erlandus in Lewenda.

Laurentius in Tådhenda.

Benedictus in Örslösa.

Laurentius in Rackeby.

Christophorus in Kållensöö.

Laurentius in Sunnersbergh.

Nicolaus Præpositus & Pastor in Huseby.

Petrus in Källby.

Haquinus in Medhelplanda.

Christophorus in Österplanda.

Ionas in Forsheem

Haquinus in Giötene.

Algothus in Klewa.

Andreas in Härene.

Paulus in Broddetorp Pastor & Præpositus.

Petrus in Siögherstadh.

Vddo in Sägherstadh.

Sveno in Steenstorp.

Arvidus in Gudheem.

Ionas in Walora.

Arvidus in Kyrkefalla.

Sveno in Gredbeck.

Petrus in Klewa.

Nicolaus in Gökheem.

Simon in Flooby.

Ionas Præpositus & Pastor in Wånga

Haquinus in Jung.

Olaus in Skarpstadh:

Andreas in Rydha.

Ionas in Leekååsa,

Andreas in Mälby.

Andreas in Bitterne.

Ericus Præpositus & Pastor in Birke.

Andreas in Skölwene.

Brynolphus in Erichsbergh.

Petrus in Oodh.

Laurentius in Närunga.

Ericus in Alingzåås.

Brynolphus in Leena.

Ericus in Hool.

Petrus in Algutztorp.

Olaus in Herliunga.


J Daalsland.

Brynolphus Præpositus & Pastor in Öör.

Laurentius in Eedh.

Petrus in Höghesäter.

Halvardus in Ferghelanda.

Iohannes in Frendefors.

Ericus in Biörstadh.

Ericus in Häsleskogh.

Laurentius in Steenby.

Olaus in Tysöö.


Capellanerne.

Uthi Schara Stadh.

Iohannes Laurentij.

Petrus Erlandi Concion: pauper

Andreas Toreri.

Petrus Olai.

Petrus Birgeri in Hendenö.

Andreas Erici in Saleby.

Steno in Herlunda.

Laurentius Sacellanus Episcopi.

Stephanus Andreæ.

Olaus Erici.


J Lödhesöö Stadh.

Laurentius Vddonis Senior.

Laurentius Vddonis Iunior.

Arnerus Gunnari Concionator pauperum.

Ericus Olai.


J Lidheköpungz Stadh.

Haquinus Iohannis.

Benedictus Concionator ibidem.

Andreas in Hioo.

Gunnarus in Faleköping.


Hoffpredicanter.

Laurentius Caroli in arce Elffzborgh.

Olaus Haquini in arce Gulborgh.

Catillus in Greffznääs,

Iohannes in Öresteen.

Haquinus in Lerie.

Andreas in Malma

Andreas lohannis.

Iohannes in Öyerijdh.

lacobus in Siöötorp.

Laurentius in Tranebergh.

Petrus in Fåredaal.

Ericus in Hönzsäter.

Benedictus in Fästerijdh.

Olaus in Limmerijdh.

Sveno Nicolai.

Andreas in Biurheem.


Uppå Landzbyghden.

Laurentius in Fääsbergh.

Olaus in Lundby.

Magnus Svenonis ibidem.

Gunnarus in Larff.

Sveno Ingemari ibidem.

Andreas ibidem.

Iohannes in Starkerr.

Andreas ibidem.

Benedictus ibidem.

Asmundus in Rumeledh.

Magnus in Tonheem.

Andreas in Ååsen.

Iohannes in Gunnersbergh.

Samuel in Jerpåås.

Iohannes in Dala.

Nicolaus in Geelstadh.

Olaus in Örby.

Iohannes in Fristadha.

Benedictus in Tengene.

Olaus in Alingzåås.

Magnus in Floodhby.

Laurentius in Wånga.

Daniel in Byrestijgh.

Gabriel in Grodhlanda.

Iacobus in Gökheem.

Nicolaus in Skolffenda.

Nicolaus in Bergheem.

Torstanus in Kleffua

Haquinus in Hysingen.

Arvidus in Gudheem.

Petrus in Rångedala.

Torerus in Tengene.

Sveno in Ijstorp.

Martinus in Seglora

Ericus in Hagheboo.

Andreas in Hångzdaal.

Andreas in Böne.

Haquinus in Ååstorp.

Olaus in Tranemoo.

Ionas in Swenliunga.

Iohannes ibidem.

Torbernus in Tångetorp.

Andreas in Algutztorp.

Laurentius in Skarpstadha.

Carolus in Örlösa

Nicolaus in Söönöö.


J Daalsland.

Ormerus in Höghesäter.

Petrus in Eedh.

Ericus in Ferghelanda.

Ericus in Tyssöö.

Laurentius in Byrstadha.

Ionas in Frendefors.

Matthias in Öör.

Magnus in Häsleskogh.

Laurentius in Steenby.


Uthi Strengnäsz Sticht, samt heele Förstendömet.

J Södhermanland.

Capitulares.

Rheinholdus Ragvaldi Præpositus & Pastor Strengnensis.

Petrus Melartopæus Lector Theologiæ.

Petrus Erici Pænitentiarius.

Ambernus Iacobi Rector Scholæ.

Ionas Oeconomus Templi.


J Nyköpung.

Olaus Martini Vicepastor & Scholæ Rector.

Laurentius Andreæ Pastor Templi omnium Sanctorum.


J Telie.

Laurentius Olai Pastor & Præp:


J Torsilia

Ericus Pastor.


Kyrkioherdarna på Landzbyghden.

Tilemannus Laurentij in Foghdöö.

Daniel Salomonis in Aspöö.

Ericus Birgeri in Öffuerseela.

David Andreæ in Yterseela.

Salomon Laurentij in Torssund.

Gudmundus Petri in Åker.

Ericus Nicolai in Kierna

Canutus Ionæ Præpositus & Pastor in Biörnlunda.

Petrus Matthiæ in Gåsinge.

Thomas in Frustuna.

David in Gryyt.

Andreas in Eenhörna.

Iohannes in Turinge.

Paulus Olai in Wårdinge.

Matthias Philippi in Gerna.

Sigfridus Præpositus & Pastor in Trosa

Matthias Olai in Höhla.

Petrus Nicolai in Mörköö.

Michaël in Westerliung.

David Nicolai Præpositus & Pastor in Beling.

Ionas in Rohnetuna.

Iohannes Sigfridi in Ludgodawij.

Nicolaus in Säterstadh.

Erlandus in Torsåker.

Petrus Ionæ in Rååby.

Petrus Iohannis in Rypsa.

Christophorus Ionæ Præpositus & Pastor in Tuna.

Ericus in Lunda.

Magnus in Stightompta.

Laurentius in Biörkewijk.

Iohannes Laurentij in Halla

Petrus Pauli Præpositus & Pastor in Floodha.

Thomas Petri in Wingåker.

Andreas Birgeri in Julhetta.

Petrus Olai in Österåker.

Olaus in Leerboo.

Magnus Matthiæ in Malm.

Abrahamus in Betna.

Sveno Gunnari in Blackstadh.

Germundus Georgij in Huseby.

Ionas Petri in Årdala

Olaus Magni Præpositus & Pastor in Wallby.

Ericus Ionæ in Jeder.

Laurentius in Kiula.

Olaus Amundi in Fors.

Carolus Thomæ in Huseby.

Siggo Christoph: in Steenqwista.

Vilhelmus in Gilbergha.

Paulus Magni in Näshult.

Petrus Andreæ in Ownkerr.

Iohannes in Medhlösa.

Olaus Erici in Heliestadh.


J Näricke.

Aff Örebroo Stadh.

Esbernus Petri Pastor & Præpositus.

Iohannes Andreæ Rector Schol:

Kyrkioherdarna på Landzbyghden.

Nicolaus Petri in Medhlösa.

Holgerus Olai in Askarijdh.

Henricus in Wijntrosa.

Iohannes in Lennås.

Iohannes in Axebergha.

Henricus Andreæ in Sköllerstadh.

Andreas in Kijlen.

Martinus in Swinewadh.

Andreas Birgeri in Eekeby.

Laurentius Nicolai Præpositus & Pastor in Kumbla.

Birgerus in Moosiö.

Birgerus in Knifstadh.

Andreas Ionæ in Eedhzbergh.

Iacobus Nicolai in Wijby.

Olaus Magni in Hardemoo.

Petrus in Kreklinge.

Henricus Henrici in Askesund.

Ionas Olai in Hammar.

Ragvaldus in Snafflunda.


Uthi Wärmeland, Masboo och Walla Häredher.

Matthias Marci Superintendens: in Mariestadh.

Nicolaus Rector Scholæ ibidem.

Sigfridus Canuti Præpositus & Pastor in Carlestadh.

Andreas Rector Scholæ ibidem.

Anundus in Ölmehäredh.

Benedictus in Wesehäredh.

Erlandus in Wisnom.

Christophorus Svenonis in Kijlen.

Ionas in Noor.

Laurentius in Graffua.

Laurentius in Byy.

Torstanus in Mylleswijk.

Iohannes in Kijla.

Andreas Præpositus & Pastor in Staffuenääs.

Canutus Christophori in Arfwijka.

Andreas in Gilbergha.

Petrus Ionæ in Frijsdalen.

Ionas Erici in Elffuedalen.

Nicolaus Ionæ in Blomskogh.

Torstanus in Holmedalen.

Salomon in Kölen.

Benedictus in Frösbergh.

Magnus Kämpe in Torsöön.

Ericus Beronis in Skarike.

Ionas Arwidi in Bergh.

Ericus in Heggiom

Olaus in Bleffua.

Haquinus in Horn.

Nicolaus in Äggby.

Herlacus in Hassla.

Laurentius in Lyrestadh.

Petrus in Hoffua.

Ericus in Armehäradh.

Haraldus in Fägheröö.

Laurentius in Hielestadh.

Benedictus in Bellefors.

Iohannes in Wäring.

Ionas in Odhensåker.

Ionas in Biörzsätra.

Gostavus in Wing.

Iohannes in Ramsbergh.

Petrus in Flijstadh.

Petrus in Undanöö.


Capellanerne

j Södhermanneland.

Uthi Strengnäs Stadh.

Petrus Iohannis Sacellanus civitatis.

Ionas Olai Concionator pauperum.

Ionas Andreæ.


Uthi Nyköpungz Stadh.

Andreas Haquini.

Ericus Olai.

Petrus Gostavi Concionator pauperum.

Sveno Svenonis.


Uthi Telie och Torsilia.

Nicolaus Olai in Telie.

Nicolaus Christophori in Torsilia.


Hoffpredicanter.

Iohannes Mauritij Holfatius.

Hemmingius Bononius.

Olaus Andreæ Helsingius.


På Landzbyghden.

Olaus Pauli in Waghnzöö.

Iacobus Matthiæ in Foghdöö.

Tilo Martini in Åker.

Petrus Benedicti in Frustuna.

Andreas Ionæ in Eenhörna.

Olaus in Beling.

Olaus Petri in Rååby.

Ragvaldus in Tuna.

Henricus Simonis in Lunda.

Nicolaus Laurentij in Biörkewijk.

Olaus in Floodha.

Cornelius Dominici in Wingåker.

Andreas Haquini in Steenqwista.

Olaus Petri in Fors.

Ionas in Heliestadh.


Uthi Näricke.

J Orebro Stadh.

Nicolaus Petri Sacel: civitatis.

Ionas Concionator pauperum.

Laurentius Algothi.


På Landzbyghden.

Magnus Svenonis in Mälösa.

Iohannes Laurentij in Göksholm.

Andreas Ionæ in Kumbla.

Laurentius Andreæ in Wijby.

Laurentius Birgeri in Knifstadh.


Uthi Wärmeland, aff Walla och Wasboo Häredher.

Ericus Andreæ in Carlestadh.

Nicolaus in Olmehäredh.

Magnus in Wäsehäredh.

Iohannes in Wisnom.

Didericus in Kijlen.

Olaus in Noor.

Benedictus in Byy.

Sveno Olai in Milleswijk.

Iohannes in Kijla.

Torbernus Andreæ in Staffuenäs.

Nicolaus in Arfwijka:

Andreas in Gilbergha.

Nicolaus Svenonis in Frijsdalen.

Benedictus in Elffuedalen.

Andreas in Blomskogh.

Iohannes Laurentij in Kiölen.

Iohannes Laurentij.

Petrus Arvidi.

Iohannes in Walsiöö.

Sanderus Iacobi.

Olaus in Måla.

Ragvaldus in Mariestadh.

Iohannes Petri in Frösbergh.

Benedictus in Lyrestadh.

Iohannes Gostavi in Wing.

Ericus in Skarike.


Uthi Westerårs Sticht.

J Westmanneland.

Capitulares.

Ionas Andreæ Præpositus.

Stephanus Erici Poenitentiarius.

Andreas Petri Pastor.

Iohannes Benedicti Rector Scho:

Iacobus Andreæ Oeconomus.


J Arfbogha Stadh.

Petrus Ionæ Pastor.

Magnus Matthiæ Rector.


Kyrkioherdarna på Landzbyghden.

Thomas Laurentij Præpositus & Pastor in Munketorp.

Ericus Petri in Dighntuna.

Andreas Olai in Barkarne.

Andreas Olai in Rytterne.

Ionas in Kålbeck.

Magnus Iohannis in Bergh.

Ericus Nicolai in Ramnäs.

Nicolaus in Sädhby.

Michael Olai Præpositus & Pastor in Köpung.

Christophorus Gudmundi in Odhenswij.

Laurentius Nicolai in Skinskattebergh.

Matthias Olai in Malma.

Laurentius Vidichindi in Broo.

Iohannes Svenonis in Himmeta.

Iohannes Petri in Medhåker.

Stephanus in Skedhwij.

Nicolaus Ionæ in Fällingzbroo.

Hemmingius Petri in Biörskogh.

Laurentius Benedicti in Tumboo.

Laurentius Birgeri in Torpa.

Laurentius Olai in Öya.

Iohannes Severini Præpositus & Pastor in Glanshammar.

Ericus Petri in Noraskogh.

Salomon in Lindzbergh.

Laurentius Ionæ in Näsby.

Abrahamus Ionæ in Göthlunda.

Laurentius Olai in Lillekyrkia.

Isacus Olai Præpositus & Pastor in Ferneboo.

Ericus Olai in Fletieboo.

Matthias Sigfridi in Heråker.

Marcus in Skuldtuna.

Benedictus Iohannis in Romfertuna.

Nicolaus Matthiæ Præpositus Pastor in Biörkestadh.

Ionas Danielis in Konungzåra.

Andreas Andreæ in Engzöö.

Israël Petri in Kärreboo.

Christoph: Stephani in Yrestadh.

Vincentius in Balung.

Olaus in Håboo.

Matthias in Tortuna.

Salvidus in Sewala.

Andreas in Tilbergha.

Magnus Iohannis Præpositus & Pastor in Sala.

Benedictus in Mökleta.

Andreas Ionæ in Kumbla.

Petros Nicolai in Kijla.


J Berghzlaghen och Dalarna.

Ericus Svenonis Præpositus & Pastor in Hedhemora.

Olaus Matthiæ in Norabergh.

Iohannes Iohannis in Skedhewij.

Ionas Petri in Huseby.

Ingemarus Olai in Folkerne.

Ingolphus in Byy.

Olaus Canuti Præpositus & Pastor in Tuna.

Iohannes Michaëlis widh Kopparberghet.

Ericus Erici in Torsånger.

Michaël Michaëlis in Swerdsiöö.

Christophorus Magni in Wijka.

Engelbertus Olai Præpositus & Pastor in Likzand.

Olaus Andreæ in Mora.

Laurentius Beronis in Elffuedaal.

Ericus Ingevaldi in Orsa.

Andreas Nicolai in Rätwijk.

Olaus in Gangnäff.

Petrus Olai Præpositus & Pastor in Nåås.

Hermannus Pauli in Malung.

Petrus Andreæ in Grenga.

Henricus in Södherbecken.


Capellanerne

j Westmanneland.

J Westerårs Stadh.

Michaël Andrew Concionator pauperum.

Salomon Iohannis Sacel: civitatis.

Iohannes Iohannis Sac: Episcopi.

Nicolaus Svenonis Collega Scho:

Thomas Henrici Collega Scholæ.


J Artbogha Stadh.

Ericus Andreæ: Sacel: civitatis.

Andreas Petri Collega Scholæ.

Olaus Erici Collega Scholæ.


Hoffpredicanter.

Petrus Matthiæ in Strömsholm.

Andreas Petri in Eekebergha.

Sveno Medirivus Concionator militum.

Ericus Beronis Concion: militum.

Matthias Erici Concion: militum.


På Landzbyghden.

Sveno Ragvaldi in Munketorp.

Ericus Thomæ in Dighntuna.

Petrus Olai in Rytterne.

Ericus Martini in Köping.

Laurentius in Biörskogh.

Sveno Olai in Fällingzbroo.

Olaus Laurentij in Öya.

Laurentius Iacobi in Medhåker.

Nicolaus Petri in Malma.

Olaus Matthiæ in Glanshammar.

Laurentius Henrici in Noreskogha.

Carolus Petri in Lindzbergh.

Andreas Petri in Färneboo.

Laurentius Iohannis in Romfertuna.

Olaus Olai in Skuldtuna.

Ericus in Biörkestadh.

Paulus Andreæ in Yrestadh.

Laurentius Holgeri in Sala.


J Berghzlaghen och Dalarna.

Martinus Petri in Hedhemora.

Olaus Pauli in Skedhewij.

Andreas Olai in Huseby.

Laurentius Nicolai in Norabergh.

Ionas Olai in Folkerne.

Petrus Nicolai in Byy.

Iohannes Birgeri in Tuna.

Olaus Iohannis ibidem.

Canutus Erici widh Kopparberghet

Laurentius Andreæ in Torsånger.

Andreas Matthiæ in Swerdsiöö.

Martinus Olai in Wijka.

Ericus Nicolai in Likzand.

Daniel Engelberti ibidem.

Iohannes Matthiæ in Mora.

Bartholdus in Elffuedaal.

lngevaldus Leovitij in Orsa.

Olaus Petri in Rättwijk.

Martinus Petri in Gangnäf.

Ericus Petri in Nåås.

Olaus Stephani in Lima.

Paulus Hermanni in Malung.

Halvardus Nicolai in Bercke.


Uthi Wäghsiöö Sticht.

Capitulares.

Iohannes Svenonis Præpositus.

Steno Magni Pastor civitatis.

Benedictus Petri Concionator arcis Cronebergensis.

Petrus Laurentij Rector Scholæ.

Ericus Michaëlis Oeconomus Templi.

Magnus Nicolai Oeconomus pauperum.


Kyrkioherdarna på Landzbyghden.

Ionas Andreæ Præpositus & Pastor in Moadha.

Petrus Andreæ Pastor in Skatelöff.

Petrus Benedicti in Slettöö.

Magnus Petri in Lekarijdh.

Nicolaus Caroli in Qwernebergha.

Andreas Anundi in Wislanda.

Siggo Erici in Steenbrohult

Magnus Christoph: in Wierstadha.

Ionas Magni Præpositus & Pastor in Liunga

Petrus Theodori in Agunnarijdh.

Erlandus Petri in Piäterijdh.

Georgius Marci in Anderstadh.

Petrus Magni in Ångelstadha.

Gudmundus Petri in Hwiterijdh.

Olaus Magni in Hallarijdh.

Petrus Erlandi in Marckarijdh.

Petrus Canuti in Odhensiöö.

Carolus Petri in Rysbby.

Germundus Ionæ in Götherijdh.

Iohannes Svenonis Præpositus & Pastor in Forssedha.

Christoph: Georgij in Bolmsöö.

Laurentius Gudmundi in Kultorp.

Ionas Gudmundi in Longarijdh.

Ionas Petri in Underijdh.

Laurentius Haquini in Wielstadha.

Birgerus Petri in Åsenhöga.

Andreas Bononij in Hestträdhe.

Ionas Petri in Bursedh.

Sveno in Åsen.

Sveno Petri in Räffkila

Magnus Arvidi Præpositus & Pastor in Ryiaholm.

Haraldus in Aker.

Magnus in Fryle.

Ionas Ionæ in Tofftarijdh.

Petrus Arvidi in Wärnemoo.

Laurentius Iohannis in Käredha.

Gislo Præpositus & Pastor in Wrekstadha.

Petrus Petri in Hultsiöö.

Birgerus in Malmbäck.

Laurentius Andreæ in Hielmsrijdh

Petrus Magni in Sandsiöö.

Benedictus Magni in Bringetofta.

Petrus Andreæ in Fröarijd

Magnus Michaëlis in Korsbergh Pastor & Præpositus.

Ionas Halstani in Myresiöö.

Martinus in Bäcksedha.

Christophorus Gudmundi in Karlstorp.

Nicolaus Theodori in Hwetelanda.

Ostanus Nicolai in Skiredha.

Nicolaus Nicolai in Byrcke.

Birgerus Chebbonis in Näshult.

Iohannes Petri in Alsedha.

Christophorus Magni Præpositus & Pastor in Elghult.

Magnus Petri in Åsedha.

Benedictus Iohannis in Nåtebäck.

Sveno Petri in Leenhofda.

Iohannes Gudmundi in Dädesiöö.

Nicolaus Nicolai in Siösåås.

Petrus Iohannis Præpositus & Pastor in Tolgh.

Benedictus Iohannis in Gårdzbyy.

Petrus Erici in Bergh.

Ionas Petri Præpositus & Pastor in Nybbele.

Haquinus Nicolai in Elmebodha.

Iohannes Iohannis in Wäkelsång.

Iacobus Olai in Liudher

Sveno Torchilli in Hoffmannatorp.

Gerardus, olim in Algutzbodha.

Nicolaus Haquini in Algutzbodha.

Ionas Caroli in Linderijdh.

Birgerus Nicolai in Kalfswijk.

Olaus Olai in Urshult

Petrus Erlandi in Berghunda.


Capellanerne.

J Wäghsiöö Stadh.

Magnus Haquini Concionator pauperum.

Ionas Svenonis Sacel: civitatis.

Gudmundus Laurentij Spegel.

Laurentius Erici Swart.

Petrus Magni Collega Scholæ.

Petrus Petri Collega Shoclæ.

Iohannes Boëtij Collega Scholæ.

Escillus Nicolai Sacel: Præposi:

Petrus Benedicti Sacel: Episcopi.

Ionas Caroli Teflingius.

Laurentius Petri.


På Landzbyghden.

Petrus Petri in Skatelöff.

Birgerus Iohannis in Slettöö.

Andreas Ionæ in Moadha.

Iacobus Petri in Liunga.

Magnus Iacobi ibidem.

Cornelius Christierni in Anderstadh.

Sveno Nicolai ibidem.

Nicolaus Magni in Markarijdh.

Erlandus Magni ibidem.

Iohannes Magni in Ångelstadh.

Petrus Erlandi in Piäterijdh.

Petrus Svenonis in Odhensiöö.

Ionas Gudmundi in Hwiterijdh.

Andreas Petri in Bolmsöö.

Haraldus Ionæ in Götherijdh.

Nicolaus Ahasveri in Woxtorp.

Haggæus Magni in Underijdh.

Paulus Erici in Kålunda.

Andreas in Fenestadha.

Daniel Ionæ in Longarijdh.

Petrus Ionæ in Bursedh.

Petrus Birgeri in Åsenhögha.

Ericus Mauricij in Wielstadha.

Iohannes Nicolai in Räfftile.

Petrus Laurentij in Malmbäck.

Ionas ibidem.

Michaël Laurentij in Hultsiöö.

Haquinus Petri in Fröarijdh.

Benedictus Svenonis in Bäcksedha.

Carolus Nicolai in Hwetelanda.

Ingellus Petri in Nääshult.

Hemmingius Petri in Korsbergh.

Arvidus Ionæ in Alsedha.

Andreas Iohannis in Åseda.

Petrus Benedicti in Nåtebäck.

Canutus Ionæ ibidem.

Andreas Iohannis in Elghult

Acacius Iohannis in Lenhoffda.

Ionas Nicolai in Asby.

Andreas Birgeri in Tolgh.

Nicolaus Ionæ in Asa.

Ionas Ionæ in Nybbele.

Theodorus Petri in Wäckelsång.

Iohannes Christophori in Urshult.


Uthi Åbo Sticht.

Capitulares.

Henricus Canuti Præpositus.

Thomas Laurentij Pastor.

Gregorius Martini Rector Scho:

Martinus Martini Oeconomus.


J Wijdhborghz Stadh.

Iohannes Olai Pastor.

Christianus Bartholdi Rector.

Canutus Nicolai Concionator pauperum.


J Helsingefors Stadh.

Henricus Henrici Pastor.

Bartholdus Michaëlis Rector.


J Biörneborghz Stadh.

lacobus Henrici Pastor.

Laurentius Iohannis Rector.


J Raumo Stadh.

Matthias Sigfridi Pastor.

Thomas Iacobi Rector.


Kyrkioherdarna på Landzbyghden.

J Södhre och Norre Fijnland.

Philippus Theobaldi in Halicko Pastor & Præpositus.

Andreas Andreæ in Kimitto.

Simon Erici in Bierno.

Laurentius Canuti in Sagu.

Petrus Iohannis in Pargas.

Laurentius Canuti in Nagu.

Henricus Martini in Pemar.

Henricus Olai in Pijckis.

Matthias Nicolai in Nybyy.

Bartholdus Erici in Lund.

Iacobus Erici in Nummis.

Georgius Olai Præpositus & Pastor in Wumo.

Matthias Petri in Nykyrkia.

Gregorius Erici in Letala.

Iacobus Henrici in Wirmo.

Stephanus Henrici in Nousis.

Hemmingius Henrici in Mascho.

Nicolaus Petri in Pöyttis.

Olaus Eschilli in Reeso.

Andreas Thomæ Vicepastor in Korpo.

Henricus Andreæ in Rijmittele.


J Öffre och nedhre Sategunden.

Eschillus Henrici in Nerpis.

Ericus Laurentij in Ulffsby.

Andreas Henr: in Effrabominne.

Matthias Nicolai in Effra.

Eschillus Clementis in Kiulo.

Iohannes Michaëlis in Kumo.

Petrus Thomæ in Hwittis.

Iohannes Iohannis in Loimioki.

Georgius Henrici in Kangasaj Pastor & Præpositus.

Casparus Olai in Törffues.

Matthias Matthiæ in Karcku.

Henricus Olai in Kijro.

Olaus in Rowesi.

Sigfridus Erici in Birkala.

Laurentius Erici in Oriwesi.

Andreas Petri in Lempälä.

Magnus Olai in Wesilax.


J Tawasthws lään.

Iosephus Iohannis Pastor & Præpositus in Pälkenä.

Bartholdus Iohannis in Somero.

Georgius Martini in Tammela

Iohannes Stephani in Achais.

Sigfridus Petri in Urdiala

Iohannes Martini in Sahalax.

Nicolaus Erici in Säxmäki.

Ericus Marci in Laukas.

Olaus Laurentij in Jämsä.

Laurentius Laurentij in Rautalambi.

Canutus Sigfridi in Hattula Præpositus & Pastor.

Simon Henrici in Janackala.

Sigfridus Petri in Wichtis.

Olaus Martini in Wono.

Thomas Laurentij in Hauho.

Laurentius Petri in Lampis Præpositus & Pastor.

Nicolaus Matthiæ in Hollola.

Ericus Petrus in Ithimma.

Thomas Matthiæ in Padasioki.

Sigfridus Petri in Sijsmä.


J Carelen och Sawulax.

Andreas Pastor & Præpositus in Storsawulax.

Matthias Sylvestri in Piexämäki.

Laurentius in Randasalmi.

Thomas Iohannis in Cuopio.

Ericus Petrus in Säming.

Olaus Andreæ in Jokais.

Petrus Laurentij in Taipalsari.

Iacobus Pauli in Lapwesi.

Olaus Iohannius Vicepastor in Rokolax.

Bartholdus Andreæ Vicepastor in Jäskis.

Martinus Henrici in Egrepä.

Olaus Georgij in Kiwinäbb.

Sigfridus in Nykyrkia.

Iohannes in Biorköö.

Georgius Matthiæ in Säckierff.

Martinus Martini in Wirolax.

Iacobus Laurentij in Wäckelax.


J Borgho och Rasborghz Lään.

Simon Jacobi in Borgho Pastor & Præpositus.

Martinus Henrici in Pyttis.

Michaël in Perno.

Henricus Laurentij in Lapträsk.

Ericus Erici in Sibbo

Henricus Magni in Mensälä.

Sigfridus Michaëlis in Helsing.

Henricus Matthiæ in Caris Pastor & Præpositus.

Thomas Olai in Loio.

Andreas Iohannis in Siundo.

Henricus Thomæ in Ingo.

Olaus Stephani in Espo.

Andreas Petri in Kyrkslett.

Vrbanus Laurentij in Poio.

Henricus Laurentij in Tenala.

Georgius Iohannis in Kisko.


J Öster Botn.

Iacobus Martini Præpositus & Pastor in Wöro.

Martinus Matthiæ in Musthar.

Iacobus Escilli in Laihala

Simon Iohannis in Kyro.

Matthias Laurentij in Ilmoila

Martinus Henrici in Lapo.

Ericus lohannis in Pedersöö.

Carolus Erici in Karleby.

Ericus Iacobi in Lochta.

Henricus Laurentij Præpositus & Pastor in Limingo.

Lingo Thomæ in Kalaioki.

Iohannes Clementis in Pyheioki.

Iohannes Marci in Salois.

Thomas Laurentij in Karlöö.

Iacobus Olai in Jo.

Laurentius Henrici in Kemmi.


J Åland.

Petrus Arvidi in Jumala Pastor & Præpositus.

Ericus Olai in Hammarland.

Petrus Laurentij in Finström.

Bero Laurentij in Getha.

Michaël Gregorij in Saltwijk.

Laurentius Magni in Sund.

Georgius Henrici in Lemland.

Ionas Olai in Föglo.

lohannes Andreæ in Kumbling.


Capellanerne.

J Åbo Stadh.

Melchior Eschilli.

Georgius Michaëlis.

Iohannes Matthiæ.

Olaus Laurentij Sacel: Episcopi.

Martinus Erici Concionator arcis.


Collegæ Scholæ Aboensis.

Matthias Georgij.

Gregorius Martini.

Martinus Laurentij.

Matthias Georgij.

Iohannes Clementis.


J Wijdhborghz Stadh.

Thomas Iohannis.

Martinus Svenonis.

Iohannes Erici in arce Viburgensi.

Thomas Andreæ minister verbi sub signo militari.


J Helsingfors Stadh.

Simon Petri.


J Biörneborghz Stadh.

Iohannes Pauli.


På Landzbyghden.

J Norre och Södhre Fijnland.

Eschillus Matthiæ in Halicko.

Iohannes Thomæ in Kimitto.

Matthias Olai in Bierno.

Simon Sigfridi in Sagu.

Georgius Sigfridi in Pargas.

Ericus Laurentij in Nagu.

Simon Martini in Pemar.

Simon Martini in Pijckis.

Laurentius Iohannis in Nyby.

Ericus Matthiæ in Lund.

Gregorius Erici in Wirmo.

Nicolaus Erici in Nykyrkia.

Andreas Olai in Letala.

Stephanus in Wemo.

Petrus Andreæ in Töffsal.

Ericus Henrici in Lemo.

Olaus in Nousis.

Martinus Petri in Mascho.

Michaël Iohannis in Pöyttis.

Michael Michaëlis in Reeso.

Georgius Eschilli in Korpo.

Iohannes Erasmi in Rymettele.


J Öffre och Nedhre Sategunden.

Simon Olai in Nerpis.

Matthias Laurentii ibidem.

Ericus Canuti in Effra.

Henricus Olai in Effrabominne.

Iacobus Henrici in Kumo.

Henricus Nicolai in Hwittis.

Matthias Leurentij in Loimioki.

Iohannes Henrici in Kangasal.

Laurentius Olai in Törffues.

Iosephus Matthiæ in Karku.

Ambrosius Marci in Kyro.

Henricus Iacobi ibidem.

Philippus Laurentij ibidem.

Casparus in Rowesi.

Henricus Olai in Birkala.

Simon Thomæ ibidem.

Olaus Iacobi in Oriwesi.

Nicolaus Erici in Lempälä.

Iacobus in Wesilax.


J Tawasthws lään.

Matthias Petri in Pälkenå.

Iohannes Bartholdi in Somero.

Laurentius Matthiæ in Tammela

Sigfridus Sigfridi in Säxmäki.

Thomas Andreæ in Hattula.

Matthias Philippi ibidem.

Matthias Olai in Janackala.

Petrus Iohanis in Wichtis.

lacobus Simonis in Wono.

Canutus Pauli in Hauho.

Thomas Andreæ ibidem.

Henricus Matthiæ in Lampis.

Marcus Eschilli in Hollola

Georgius Simonis ibidem.

Iohannes Iacobi ibidem.

Carolus Bartholdi in Ithima.

Martinus in Sijsmä.


J Carelen och Sawulax.

Iohannes Mich: in Storsawulax.

Matthias Augustini ibidem.

Paulus Stephani in Piäxämäki.

Thomas Haquini in Randasalmi.

Paulus Laurentij in Cuopio.

Andreas Olai in Säming.

Iohannes Michaëlis in Jokais.

Matthias Laurentij in Taipalsari.

Matthias Andreæ in Lapwesi.

Axillus Henrici in Egrepä.

Clemens Georgij in Nykyrkia.

Matthias Georgij in Säckierff.

Laurentius Iohannis in Wäcklax.


J Bårgho och Rasborghz Lähn.

Andreas Henrici in Bårgho.

Henricus Erici ibidem.

Henricus Martini in Pyttis.

Iohannes Andreæ ibidem.

Michaël Erici in Lapträsk.

Iohannes Laurentij in Perno.

Martinus Simonis in Sibbo.

Sigfridus in Helsing.

Sigfridus Petri in Caris.

Thomas Laurentij in Loio.

Iohannes Laurentij in Siundo.

Henricus Iohannis in Ingo.

Petrus Erici in Espo.

Matthias Laurentij in Kyrkslett.

Martinus Simonis in Poio.

Ericus Petri in Tenala.

Georgius Michaëlis in Kisko.


J Öster Botnen.

Matthias Iacobi in Wöro.

Henricus Martini in Mustsar.

Gregorius Matthtiæ ibidem

Casparus Martini in Kyro.

Thomas Laurentij in Ilmoila.

Matthias Thomaz in Lapo.

Canutus Henrici in' Pedersöö.

Iacobus Sigfridi ibidem.

Paulus Dionysij in Karleby.

Mauricius Simonis in Lochta.

Ericus in Calaioki.

Henricus Lauentij in Pyheioki.

Iacobus Marci in Salois.

lohannes Henrici in Limingo.

Olaus Iohannis in Kemi.


På Åland.

Lauren: Matthiæ in Hammarland.

Ericus Martini in Sund.


Städherna.

Uthi Upsala Sticht.

J Stockholms Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Upsala Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Gäflle Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Eneköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Siggetuna Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Öregrundz och Östhammars Städher.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Hudhwijkswaldz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Härnösandz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Linköpungz Sticht.

J Södherköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Norköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Linköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Wadhzstena Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Skenninge Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Jeneköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Calmarne Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Westerwijkz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Schara Sticht.

J Lödhzsiöö Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Lidheköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Schara Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Strengnäs Sticht.

J Nyköpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Strengnäs Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Tielje Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Torsilia Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Örebroo Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J CarlzStadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J MarieStadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Westerårhus Sticht.

J Westerårhus Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Köpungz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Arfbogha Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Hedhemora Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Wäghzsiöö Sticht.

J Wäghzsiöö Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Uthi Åboo Sticht.

J Åboo Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Wijdhborghz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Helsingfors Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Biörneborghz Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


J Rauma Stadh.

Borghmestare och Rådhmän för sigh och hela Menigheten.


Narwa Stadh.

Hans Pedersson uthsendt Bodhskap, för sigh, sampt the Swenske och Finske Borghere uthi förnämde Stadh.


Landskap och Häredher.

Uthi Upsala Sticht.

Upland.

Tröghde Häredhe.

Åsundz Häredhe.

Laghundz Häredhe.

Haghundz Häredhe.

Simetuna Häredhe.

Torstuna Häredhe.

Wåla Häredhe.

Ulleråkers Häredhe.

Bälings Häredhe.

Norunda Häredhe.

Dannemora Berghzlagh.

Tijerps Häredhe.

Weslandz Häredhe.

Frödhzåkers Häredhe.

Olandz Häredhe.

Rasboo Häredhe.

Waxsala Häredhe.

Erlingehundradhz Häredhe.

Hååboo Häredhe.

Semingehundradhz Häredhe.

Longehundradhz Häredhe.

Nerdingehundradz Häredhe.

Sjuhundradhz Häredhe.

Lyhundradhz Häredhe.

Broo Skiplagh.

Frötuna Skiplagh.

Valentuna Häredhe.

Åkers Skiplagh.

Solentuna Häredhe.

Dannerijdhz Skeplagh.

Broo Häredhe.

Färentuna Häredhe.


Törnöön.

Swartlöötz Heredhe.

Sootholms Häredhe.


Norlanden.

Gestrijke land.

Helsinge land .

Medhelpadh.

Ångermanland.


Westrebotnen.

Umåå.

Byghdåå.

Löffånger.

Skellefftåå.

Pijtåå.

Lulåå.

Calijs.

Tornöö.


Uthi Linköpungz Sticht.

Östergöthland.

Bierkindz Häredhe.

Östkindz Häredhe.

Lönings Häredhe.

Bankekindz Häredhe.

Skerkindz Häredhe.

Hanekindz Häredhe.

Hammarkindz Häredhe.

Åkerboo Häredhe.

Walkeboo Häredhe.

Gullborghz Häredhe.

Wijfolka Häredhe.

Sundboo Häredhe j Näricke.

Hällesta Berghzlagh.

Bråboo Häredhe.

Lysnings Häredhe.

Daals Häredhe.

Göstrings Häredhe.

Aska Häredhe.


Småland.

Tiustboo Häredhe.

Tuna Lähns Häredhe.

Kinde Häredhe.

Ythre Häredhe.

Tweta Häredhe.

Norre widhboo Häredhe.

Södhre widhboo Häredhe.

Ambörds Häredhe.

Stranda Häredhe.

Norra möre } Häredher.

Södhre möre } Häredher.

Moo Häredhe.

Wista Häredhe.

Seffuede Häredhe.

Asbolandz Häredhe.


Öland.

Åkerboo Häredhe.

Förboo Häredhe.

Slettboo Häredhe.

Runesteens Häredhe.

Mökleby Häredhe.

Algutzrums Häredhe.

Hulterstadha Häredhe.

Gräsgiärdz Häredhe.


Uthi Schara Sticht.

Westergöthland.

Wertes Häredhe.

Redhwäghz Häredhe.

Kindz Häredhe.

Markz Häredhe.

Ballebyghdz Häredhe.

Askems Häredhe.

Säffuedaals Häredhe.

Wätle Häredhe.

Ahla Häredhe.

Flundra Häredhe.

Björke Häredhe.

Wåna Häredhe.

Åsa Häradhe.

Wista Häradhe.

Kållans Häredhe.

Kinne Häredhe.

Kåkindz Häredhe.

Gudheems Häredhe.

Wilska Häredhe.

Frökindz Häredhe.

Åås Häredhe.

Wijns Häredhe.

Gåsene Häredhe.

Kollens Häredhe.

Laska Häredhe.

Barna Häredhe.

Skånings Häredhe.


Daalsland.


Uthi Strengnäs Sticht.

Södhermanland.

Ökneboo Häredhe.

Hölboo Häredhe.

Daghe Häredhe.

Åkers Häredhe.

Seleboo Häredhe,

Östre Rekarnes Häredhe.

Willåtingz Häredhe.

Röhne Häredhe.

Jönåkers Häredhe.

Uppunda Häredhe.


Näricke.

Askers Häredhe.

Sköllersta Häredhe.

Kumbla Häredhe.

Hardmoo Häredhe.

Grimsteens Häredhe.

Eedhzberghz Häredhe.

Örebroo Häredhe.


Westmanneland.

Snäffuingz Häredhe.

Tuhundredhz Häredhe.


Wärmeland.

Östre Sytzlet.

Wisnums Häredhe.

Grums } Häredher.

Nääs } Häredher.

Kijls } Häredher.

Wäse } Häredher.


Westre Sytzlet.

Gilberghz Häredhe.

Jusses } Häredher.

Frijsdalens } Häredher.

Elffuedalens } Häredher.

Nordmarkens } Häredher.

Wermelandz Bergh.


Westergöthland.

Walla Häredhe.

Wasboo Häredhe.


Uthi Westerårhus Sticht.

Westmanneland.

Siende Häredhe.

Tiurboo Häredhe.

Norboo Häredhe.

Åkerboo Häredhe.

Ytre Berghzlaghen.

Öffre Berghzlaghen.

Östre Dalarna.

Westre Dalarna.

Westre Rekarne j Södhermanneland.

Glanshammars Häredhe j Näricke.


Uthi Wäghzsiöö Sticht.

Sunnerboo Häredhe.

Ösboo Häredhe.

Wesboo Häredhe.

Westre Häredhe.

Östre Häredhe.

Opwidinge Häredhe.

Konunge Häredhe.

Norwidinge Häredhe.

Alboo Häredhe.

Kinnewaldhz Häredhe, etc.


Uthi Åboo och Wijdhborghz Sticht.

Nordfijnland.

Wemo Häredhe.

Masko Häredhe.


Södherfijnland.

Pijkis Häredhe.

Haliko Häredhe.


Cumogårdz Lähn.

Nedhre Satagunden.

Offre Satagunden.


Tawasthws Lähn.

Nedhre Häredhe.

Öffre Häredhe.

Sexmäki Häredhe.

Hattula Häredhe.

Hauho Häredhe.


Raszborghz Lähn.


Bårgho Lähn.


Kymengårdz Lähn.


Carelen.

Eurepå Häredhe.

Jäskis } Häredhe

Ruokolax } Häredhe

Lapwäsi } Häredhe

Taipal } Häredhe

Wijdhborgh } Häredhe

Seikijeef } Häredhe

Biörköö } Häredhe


Sawulax.

Jokais } Häredh:

Wesilax } Häredh:

Pellosniemi } Häredh:

Randasalmi } Häredh:

Tawisalmi } Häredh:

Säminge } Häredh:


Österbothnen.


Åland.


PSALM. LXVIII.
O Gudh styrck thet j oss, som tu wärckat haffuer.


Een Copia
aff thet som handlat, beslutit, beseglat och under-
schriffuit bleff aff Clerkerijt j Concilio som stodh j Upsala,
Anno M.D.LXXII. Mense Augusto.


WI effterschriffne, LAVRENTIVS Archiebiscop j Upsala, Martinus j Linköping, Iacobus j Schara, Nicolaus uthi Strengnäs, och Iohannes j Westerårs, Biscopar.

Aff Upsala Stichts Clerkerij: Ericus Nicolai Domprost, Laurentius Petri Gothus Rector Academiæ Vpsalensis. Olaus Ionæ, Petrus Benedicti, Professores, Ioachimus Olai Kyrkioheerde j Upsala, Olaus Andreæ Scholemestare. Aff Stockholms Stadh: Olaus Petri Kyrkioheerde, Abrahamus Andreæ Scholemestare och Predicant thär sammestadz. Aff Geffle Stadh: Andreas Laurentij Kyrkioheerde och Landzproste j Gestrikeland, Iacobus Matthæi Kyrkioheerde och Landzproste j Delsbo, Iohannes Petri Kyrkjoheerde och Landzproste j Wendel, Iacobus Gislonis Kyrkioheerde och Landzproste j Wekol.

Aff Linköpungs Stichts Clerkerij: Iesperus Marci Kyrkjoheerde j Wadstena, Petrus Benedicti Kyrkioheerde j Säby, Nicolaus Arvidi Kyrkioheerde j Eedh, Laurentius Laurentii Kyrkioheerde j Hershammar.

Aff Schara Stichts Clerkerij: Catillus Iohannis Kyrkioheerde j Dala, Iohannes Laurentij Kyrkioheerde j Åklinga, Georgius Eschilli, Kyrkioheerde j Herliunga, Halvardus Petri Kyrkioheerde j Wonga, Andreas Magni Kyrkioheerde j Gökim.

Aff Strengnäs Stichts Clerkerij: Reginoldus Ragvaldi Kyrkioheerde j Strengnäs, Andreas Iohannis Kyrkioheerde j Bäling, Nicolaus Erici Kyrkioheerde j Tälge, Elaus Pauli Kyrkioheerde j Ordala, Laurentius Thomæ Kyrkioheerde j Ytresela, Iohannes Nicolai Kyrkioheerde j Mädelösa, Canutus Iohannis Kyrkioheerde j Östmo.

Aff Westerårs Stichts Clerkerij, Erasmus Nicolai K:M:Predikant och Domprost j Westerårs, Salomon Birgeri Scholemestare thär sammestädz, Laurentius Torchilli Kyrkioheerde j Irestadh, Iohannes Andreæ Kyrkjoheerde j Romfertuna.

Aff Wäghsiö Stichts Clerkerij: Nicolaus Stephani Domprost j Wäghsiö, och Dn: Episcopi uthi samma Wäghsiö fulmynduga Sendebudh, medh andre flere Clerker, genom then Stormächtigstes Höghborne Förstes och Herres Her Johans then Tridie, Sweriges, Göthes och Wendes etc. Konungz wår Allernådigste Herres Mandat och befalning, nu åhr etc. 1572 til at uthi then helgha Treefalligheetz nampn, hålla itt almänneligit Provincial Concilium j Upsala församblade, göre witterlighit, at wij alle eendrächteligha samtyckt haffue, och medh thenna wår schriffteligha Protestation och Betygelse, samtyckie och beslute, at wij fast och owijkeligha, så hädhan ifrå som här til, widh then retta Christeligha Läron, som författat är uthi Prophetiska och Apostoliska Schriffter, then ock här j Rijket nu en godh tijdh haffuer (Gudh thes loff) warit predicat, uthi alla Artikler och Puncter uthan all fåfeng och falsk bijläro, bliffua, och henne fordra och utbredha wilie, Gudhi til ähro och hans Församling til tröst och saligheet. Och wilie twert emoot fly, affskaffa och affwäria allahanda falsk och kettersk läro, genom hwilka thenna retta och sanskylligha läran, må förkrenckt och förhindrat warda.

Theslikest haffue wij och eendrächteligha beslutit, at wij hwar j sin stadh skole oss ther om beflijta, at hwadh som hörer til ährligheet, tucht och godha sedher styrckt, fordrat och fremiat, Och twert emoot hwadh oährlighit, lastelighit och förargelighit är, genom Gudz nådhiga bijstånd, förnedhrat och affskaffat warda må, och thet uthi allahanda saker, men synnerligha uthi Echtenskaps handligar: Så at ingen aff oss ther uthinnan någhot thet wara kan emoot then helgha Schrifft, antingen klarlighare eller oklarligare, emoot ährligheet, Christeligh tucht och godha sedher effterlåter. Såsom thet sigh haffuer medh Echtenskap j then andra ledhen æqualis lineæ, ther om nu emellan någhra aff oss haffuer warit twist och misdrächt. Men j thenna samqwemd så fördraghet, at ingom sådana olofligh och förargeligh gifftermål skal warda effterlåtet, oanseedt at någhorstädz j fremmandeland annorlunda kan lärdt och practicerat warda. Ty ehwadh man uthi thenna sakenne disputerar eller handlar, så kunne wij dogh aldrig ther på retteligha försäkradhe warda, at gifftermål uthi annan ledh, ther är, sydzkonabarn emellan, icke är bådhe emoot naturligh och Gudz beschriffna Lagh, nemligha thenna, Ingen skal ingå til sijn nästa blodzfrencko, til at blotta hennes blygd. Så moste och hwar och en bekenna, at ährlighare, Christelighare och tryggare är, haffua slijk gifftermål fördragh (såsom alle rettsinnighe Christne uthi hela Christenhetenne, bådhe aff högre och läghre ständer, alt in til thenna dagh giordt haffua) än sigh ther til begiffua, thet dogh någhre nu hoos oss haffua sigh företaghet begära och göra.

Sedhan haffue wij ock så samfält föreenat oss, at man uthi alla landzendar här j Rijket bliffua skal widh the Ceremonier och Kyrkiosedher, som här tildags ibland oss Swenska och uthi wåra Församblingar haffua warit j bruuk, och nu författadhe äro uthi wår genom Trycken uthgångna Kyrkeordning, och ingalunda lijdha eller tilstädhia wilie, at någhor andre Ceremonier, antingen aff sigh sielff dichtar, eller the som fremmande äro, j bruket införer. Ther medh han må åstadh komma Stichten, eller ock Församlingarna emellan, twist, buller och oenigheet, såsom man thetta aff fremmande land, för slijka orsaker skul, wel hördt och spordt haffuer.

På thet sidsta, effter thet år j sanningenne befunnet, at någhre stadhelighe menniskior, som aff och til dragha j landet, sigh bådhe medh ord och gerningar så förhålla, at the twedrächt och uproor mågha komma til wägha. Therföre skole wij Biscoparna flijteligha förmana menigha Clerkrijt, at hwar och en j sin Sokn haffuer här på granna acht, och ther någhor någhot slijkt kunde förnimma, at han tå thet ingalunda hoos sigh haffuer fördolt, uthan j tijdh giffuer thet K:M: befalningsmän tilkenna, at the maghe slijka skalkar angrijpa, och såledhes farligheet och skadha förekomma.

Nu thes til wisso, at wij alle thetta så beleffuat och samtyckt
haffue, Underscriffue wij hwar och en medh sijn egen
hand, och henge här före wår Insigel.
Giffuit j förschriffne Upsala,
then 22. Augusti, Åhr etc.
såsom förescriffuit står.


PROVER: XXX.
All Gudz ord äro igenomluttradt, och äro en skiöld them som troo uppå honom, Lägg intet til hans ord, at han icke skal straffa tigh, och tu warder lögnachtigh funnen.


PSALM: CXIX.

Medh titt bodh gör tu migh wijsare än mina fiender, Ty til ewigh tijdh är thet mitt eghit.

Jagh är lärdare än alle mine Lärare, Ty iagh haffuer mitt taal om tina witnesbyrder.

Jagh är förståndighare än the gamble, Ty iagh håller tina befalningar.

Jagh håller mina fötter ifrå alla onda wäghar, at iagh må bliffua widh titt ord.

Jagh wijker icke ifrå tina rätter, Ty tu lärer migh.

Tijn ord äro migh sötare j munnen, än hånogh.

Jagh warder aff tinna befalningar förståndigh, Therföre hatar iagh alla falska wäghar.

Titt ord är een lychta för mina fötter, och itt liws på mina wäghar.


PSALM: XCV.

J dagh om j hören HERRENS röst, så förhärder icke idhor hjerta.


∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞


Underscriffuit aff migh Andrea Gutterwitz.
Och fulbordat j Julij Månadt,
Anno Domini
M.D. XCIV.