Utur det Keyserlige Lägret wijd Preonio i Italien den 21 May
|
Den 15 hujus är Infanteriet som stått emillan Trient och här, sampt et Regiment Dragoner passerade til Venetianske Grentzen. Den 16 dito gick marchen på föliande sät för sig, nembl. Infanteriet på 2:ne wägar, en del genom Valevoreta, och en del ifrån Berry straxt öfwer Bergen, de med-commenderade Dragonerne ginge mäst til foot, och ledde deras hästar öfwer de obeskrifwelige höga bergen ; Styckerne måste med tåg dragas up, och Lavetterne tagas ifrån hwarannan och upbäras. Cavalleriet gick ginaste wägen ifrån Roveredo på wänstra handen åt Val di Duga ; marchen har warit öfwermåttan beswärlig, emedan ingen der i landet sig påminna kan, at någonsin någon kierra passerat öfwer de bergen, så at man sig så myckit mera måste förundra, at man nu med Stycken kunnat komma deröfwer. Så snart nu den Keyserlige Commenderande Generalen ankom til Lägret har han straxt utsändt et Partij af 60 hästar åt Chiusa, doch beordrat dem, i fall dem någre Franssoser skulle möta, at först hantera dem som wänner ; sampt och gifwit Generalen Palsi Ordres, at ströfwa uti Mantuaniske Gebietet. En af wåre Granadeer Lieut nanter med 40 Mann, som war ut-commenderad, at probera, om man skulle willia låta honom passera genom Chiusa, är icke allenast derigenom gången utan och förbij åtskillige fientilige wackter, som honom allenast frågat hwadan han kom, och hwad han der giorde; men som han intet hade ordres at chargera dem, hade han obehindrad åter genom Chiusa gåt tilbakars igen. Wij hafwa redan bekommit en del af wåre Stycken, de öfrige, som redan äre på bergen upbrackte, förwäntes med det första. Gr. Palsi har berättat, at han fortsat sin marche å Legnano, och at han efwenwäl måst passera et öfwermåttan högt berg, så at hwar och en sig undrat huru han med Cavalleriet kunnat der öfwerkomma. Den 20 fick man kundskap at fienden utmed Etschen sig dragit alt til Legnano, och wille hindra oss at gå öfwer samma Rivier, som för tijden hafwer temmelig högt watn, så at man på wår sida intet wet när, eller på hwad ort man lärer den kunna passera. den 21 ankom ifrån den wijd Pescantina commenderande Dragoner Öfwersten en Major, som medbrackte fängzlige en Fransösk Lieutenant, en Feldtwäbel, en Corporal och 15 Gemeene, hwilke wijd Pescantina gåt öfwer Etschen och wijd St. Pedro welat på denne sidan borttaga någre farkoster ; Öfwersten när han fick kundskap om deras förehafwande, hade med et partij Dragoner dem eftersat, och måst sättia genom watnet förän han them kunnat inhämpta, och som på andra sidan stode en hop Frantzoser, hafwa de temmeligen gifwit fyr på hwarannan. Straxt derefter hafwer Gen Majoren Gutterstein hijtsendt en Zedel som en Fransösk Tembour til honom brackt, af innehåld. At Trummeslagaren hade ordres til at förfoga sig til den första påsten af Keyserlige Troupperne, angifwa sig hos den commenderande Officeraren, och på de Fransöske Generalernes wägnar gifwa tilkenna, det de wore försäkrade, at de Keyserlige Generalene intet läre hafwa beordrat eller weta utaf, at 50 Keyserlige Granaderare i går passerat och repasserat genom deras Påster, som uti fredztijd owanligit wore ; och som man tilskrefwe detta den Officerarens oförstånd som detachementet anfört, så läre och de Keyserlige Generalerne märckia at man intet annorledes än med höflighet dem hantera welat, förmodade fördenskul at de Keyserlige Generalerne wille ställa ordres det sådant flere gånger ey måtte skee. Hwarpå det swaret fölgt : At man här wäl wiste, det en Keyserl. Lieutenant med någre Granaderare war gången genom Chiusa och förbij en Fransösk Wacht, som han lätteligen kunnat borttaga, men det ey welat göra, efter som han hade ordres at intet röra någon menniskia med ondsko eller wara den första til at chargera. Man undrar imedlertijd, at nu uti den Keyserlige Armeens närwaru, Fransöske Troupper sig posterade, och alle farkoster uppå Etschen med wåld borttoge, sampt wille hindra dem passagen, som det och i går händt at en Fransösk Lieutenant wijd Pescantina welat borttaga någre farkoster, man och från andra sidan om Rivieren gifwit fyr på de Keyserlige. Förklarade fördenskul, at dhe Keyserlige Troupperne hade ordres at handtera som fiender alla dem, som wille hindra dem passagen til de orter, som Keysarens tienst det fordrade, serdeles uti ett sådant land, der passagen bör wara frij, så wäl för de Keyserlige som de Fransöske.