Vänner och fränder
'Vänner och fränder' är en svensk medeltidsballad. Balladen betecknas som SMB 72 X.
Texten
[redigera]Vänner och fränder de lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Uti rosen
Lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Uti rosen
Lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Dig vill vi giva en kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Uti rosen
Kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Uti rosen
Kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land
Om lördan och söndan budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Uti rosen
Budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Uti rosen
Budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick
Om onsdan och torsdan blandades vin
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in
Uti rosen
Blandades vin
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in
Uti rosen
Blandades vin
Om fredan och lördan dracks hedersdagen in
De drucko i dagar de drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
Uti rosen
Drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
Men inte ville bruden åt sängarne gå
Uti rosen
Drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå
De drucko i dagar de drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Uti rosen
Drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Men inte ville bruden åt sängarne se
Uti rosen
Drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se
Då kom där in en liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Uti rosen
Liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Uti rosen
Liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen
Han ställde sig vid bordet och talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Uti rosen
Talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Jag ser endast masterna som där gå
Uti rosen
Talade så
Jag ser endast masterna som där gå
Så lyster det Jungfrun åt högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Uti rosen
Högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Uti rosen
Högan loftet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg
Hon sprang uppå stenar hon sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Uti rosen
Sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Uti rosen
Sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå
Så bjödo de henne i skeppet in
Och bjöd henne att dricka både mjöd och vin
Uti rosen
Skeppet in
Och bjöd henne att dricka både mjöd och vin
Och bjöd henne att dricka både mjöd och vin
Uti rosen
Skeppet in
Och bjöd henne att dricka både mjöd och vin
Jag ser jag ser på dina vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Uti rosen
Vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Uti rosen
Vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår
Jag ser jag ser på dina guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på den förrän igår
Uti rosen
Guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på den förrän igår
Att brudekrans ej suttit på den förrän igår
Uti rosen
Guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på den förrän igår
Jag ser jag ser på dina snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Uti rosen
Snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Uti rosen
Snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst
Och Jungfrun hon lägger sig vid lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
Uti rosen
Lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
Uti rosen
Lille Rolands sida