Melodin upges vara en folkmelodi. Publicerad i Hemlandssånger 1891, som nr 445 under rubriken "Hoppet. Hemlängtan." År 1922 publicerad i Psalmisten, som nr 516.
1.
Wandringsmannen styrer loppet.
Fram till målet och sitt hem.
Likså längtar jag i hoppet
Till ett nytt Jerusalem,
Till det sälla faderslandet,
Dit min gvel farit opp,
Blott jag en gång slipper bandet
Utaf denna dödens kropp.
2.
Wäktare, hvad månn' det lider,
Tills min hemgångsklocka slår?
Dock jag glädes, att det skrider,
Lilla tiden snart framgår;
Många bli ej mina dagar,
Ske dock efter Guds behag,
Jesus mellertid tillagar
Kronan för min bröllopsdag.
3.
Hjelp mig, Jesus, vaksam vara
Under denna korta tid,
Dig i nåd för mig förklara,
Att i dig jag må ha frid!
Hjelp försaka för att winna,
Så du bjöd mig göra här,
Hjelp mig, Jesus, målet hinna
Och att blifva där du är!
4.
Blir min dödsstund denna dagen,
Mig ej mer förskräcker den,
Ty min Jesus fullgjort lagen
I mitt ställe, hvilken wän!
Dödens makt dermed är krossad,
Han ej mer mig skada kan,
Jag af Kristus är förlossad,
Ingen mig fördöma kan.
5.
Men om du behagar dröja,
Ske din vilja, icke min!
Jag vill mig här låta nöja,
Blott jag är och blifver din.
Jesus, jag för din försoning
Får ock sist af nåd en gång
Uti himlens sälla boning
Sjunga Lammets bröllopssång.
