Hvem är den herre du vill tjena?
Är det din Gud i himmelrik,
den rene, helige allena,
så sök att vara honom lik
och hålla hjärta, hand och mund
från falskhet rena hvarje stund.
Din Gud i himlen är sannfärdig,
all lögn är honom styggelse,
det minsta svek gör dig ovärdig
hans heliga umgängelse.
Blott den hans Ande blifver när,
som ett uppriktigt hjärta bär.
Men vill du tjena mörkrets rike,
som är af fadren djäfvulen,
så skall du varda ock hans like,
mandråparn af begynnelsen,
och göra efter hans begär,
i hvilken ingen sanning är.
De lögnare och de som svärta
oskyldig nästas goda namn
och dräpa i sitt falska hjärta
den vän de slutit i sin famn;
i mörker hafva de sått ut,
och mörker skörda de till slut.
En liten tid de vinna ära
och världens gunst, och dem går väl;
men ormen, som i sig de bära,
skall snart begära deras själ.
Han sviker sina tjenare,
när minst hans list de kunna se.
Men salig den, som här på jorden
för Herrens skull har sanning kär
och som i gärningen och orden
ett ljusets trogna vittne är;
ty lider han för sanningen,
så skall han segra ock med den.
Din Gud, som njurarna rannsakar
och ser i allas hjärtan ner,
ditt minsta anslag han bevakar,
ditt minsta uppsåt han ock ser.
Så lönnlig ingen tanke var,
att den ej blifver uppenbar.
Vår Herre Kristus, vägen, lifvet,
är ock den högsta sanningen,
och är ditt hjärta honom gifvet,
han därpå känner dig igen,
att sanningen du strider för,
den sanning, som oss frie gör.
Du sanningens, du lifvets store,
allgode Ande, led oss här,
att aldrig vi ditt ljus förlore,
att mörkret ej oss blifver när
och att på sistone vi må
i domen inför Gud bestå!
