Vem står på lur vid dörren? Vem där?
»Å, det är bara Findlay!»
Så gå er väg, I bor ej här!
»Är på besök,» sa Findlay.
I Kanske är en tjuv? Vem vet?
»Kom ut och se,» sa Findlay.
I vill bestämt nå'n dålighet.
»Det händer allt,» sa Findlay.
Men om jag nu lät opp för er
— »Låt opp, låt opp,» sa Findlay —
så fick jag ingen nattro mer.
»Det händer allt,» sa Findlay.
För I, I gick väl inte strax?
»Jag stannar kvar,» sa Findlay.
I blev nog kvar till gryningsdags.
»Ja visst, ja visst,» sa Findlay.
Men slapp I in — så om och men
— »Släpp mig in,» sa Findlay —
I kanske snart kom hit igen.
»Ja visst, ja visst,» sa Findlay.
Men om nå't sker, I hör jag ber,
— »låt det ske,» sa Findlay —
Var tyst som murn, med allt, som sker!
»Är tyst som murn,» sa Findlay.
