Här är de saligas kust, här vandra vid böljor, som sprida
över en gyllene kust skum av en silverne dust,
människor fria från kval och från alla bekymmer som svida.
Här är de saligas kust.
Vad? Till ruletten står ditt hjärtas syndiga lust?
Fly den, och akta dig väl att de nio Små Hästarna rida!
Tro mig, att spelhusens luft är giftig som helvetets pust.
Låt oss långt hellre, min bror, försjunka i denna langust!
Och – då soliga moln och soliga timmar hän glida –
prövom med känslig gom de lokala druvornas must!
Vad? Är klockan halv fem? Då måste jag skriva en sida.
Snart har jag skrivit långt fler än själve den ökände Proust.
Livet är ljuvt, ja ljuvt. Men pennan skall allting bestrida
här på de saligas kust.
