Vid Oskar Torsells graf

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Vid Oskar Torsells graf
av Karl Alfred Melin


        Hjärta, rikt och varmt
        men på glädje armt,
        sist af egen glöd förbrunnet —
              så är sångarlott:
              evig längtan blott,
        målet sökt, men aldrig hunnet!
Som en ton förklingar, som en dröm bedrar,
lyckan, knappast anad, flyktar bort så snar.
              Så är sångarlott:
              hjärta oförstådt,
        sist af egen glöd förbrunnet.

2/9 1880.