Vid reformfesten i Upsala den 15 December 1865
| ← Till Johan Börjesson |
|
Vid Johan Börjessons jordfästning → |
Vid reformfesten i Upsala
den 15 December 1865.
Upp stånde båd’ gammal och ung
Räck, broder, åt bröder din hand,
Om äran och friheten sjung,
Och sjung om ditt fädernesland!
Re’n strålar på fjellarnas kammar
Dess unga, dess väntade dag.
Hell! Morgonrodnaden flammar.
Och han helsas af lärkornas slag.
Af kärleken värme han fick,
Försakelsen gaf honom färg;
Så helsar med ljusnande blick
Han vänliga dalar och berg.
Nu jublet från hyddorna stiger,
Nu gnistra palatser i ljus.
Hell! Segerbringaren viger
Hela Sverige till riddarehus.
Upp, bröder, ty dagen är vår
Till handling han kallar en hvar.
I öppnade hjertan han sår
Nu skördar för kommande dar.
Nu båtar ej mera att bida
Och vänta på hjelpare blott.
Hell! Alla, alla få strida
För det land, som till eget vi fått.
Den kampen vi kämpa som män,
Med ära vi hugga oss fram.
I spetsen för folket går än
Vår pröfvade riddarestam.
Ej fördomens boja oss fjettre,
Nu slita vi afundens band.
Hell! Nu har Sverige det bättre.
Nu går bättre att dö för vårt land.
Och folket välsignar sin kung,
Ty kungen mot folket är huld.
Och se: öfver hedar och ljung
Snart bugar sig skördar af guld,
Ty Herren skall föra hans spira,
Och folket hans hjerta förstår.
Hell! Lagerkronan, vi vira,
Grönskar än på hans silfrade hår.
Men bygger ej Herren vårt hus,
Ack, fåfängt arbeta vi då.
O, Gud, gif oss styrka och ljus,
Och när oss i pröfningen stå!
Om stormen då Svithiod skakar,
Om natt är på fästet ibland,
Hell! himlakonungen vakar
Ju öfver konung och land!