Vilse

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vilse
av Carl David af Wirsén
"Dikten ingår i sviten Visor, romanser och ballader

Vilse.

Jag var förirrad och förlägen

Om hvilken väg jag skulle gå,
Och mörk stod skogen som en sägen,

Och kväll begynte falla på.

Jag frågte Yran, som jag mötte,

Men hon sitt uppdrag illa skötte,

Hon ledde mig till hedar ut,

Där jag stod rådvill som förut.

Finns ingen, som kan visa vägen

Dit, där min sällhet är belägen?

Jag var förirrad och förlägen,
Då stod fru Sorg vid skogens bryn,
Hon var mig aldrig obenägen,
Fast jämt jag skydde hennes syn.
Hon trädens grenar undanböjde
Och väg i törnesnåren röjde,
Den gångstig kände jag igen,
Där sången blef min barndomsvän;
Jag tror, att nu jag hittar vägen
Dit, där min sällhet är belägen.