Kristus, den rätte Herren
Från Wikisource, det fria biblioteket.
|
Kristus, den rätte Herren |
| Originaltitel: Herr Christ, der enig Gotts Sohn. Här i den första svenska översättningen från 1526, troligen av Olaus Petri publicerad i Swenske Songer eller wijsor 1536. Psalmen också publicerad i Göteborgspsalmboken 1650 s. 118-119 med lätta skillnader i stavningen. Det andra exemplet är Johan Åström bearbetning psalmen år 1816 inför 1819 års psalmbok och inledningsraden blev då Förlossningen är vunnen, vilket behölls även i 1937 års psalmbok. Samma inledning används i Lilla Psalmisten 1909 (nr 34). På Wikipedia finns en artikel om Kristus, den rätte Herren. |
[redigera] Olaus Petris översättning 1526
1.
Christus, den rätte Herren,
Guds Son i ewighet,
af Fadren är upprunnen,
som Skriften säga vet.
Han är den morgonstjärna,
som oss kan lysa och wärna
ifrån allt mörksens qwal.
2.
Han är nu menniska worden
i werldsens sista tid,
af rena jungfru boren,
till oss hit kommen nid.
Dödsfängslet hafwer han brutit
och lifsens dörr uppslutit,
oss himmelen öppen gjort.
3.
O Christe! gif dina nåde,
din kärlek låt oss få,
att sig med råd och dåde
wårt hjerta kofra må.
Och låt oss till dig längta,
rättwisan efterträngta
och fly fåfänglighet.
4.
All makt hafwer din Fader
i händer gifwit dig:
dess är nu hwar man glader,
att du den magten fick.
Ty du will alltid hjelpa,
ej låta nederstjelpa
dem, som intet förmå.
5.
Hwad Fadren hafwer dig gifwit,
låt ej borttappas det,
men för till rätta lifwet,
der du sjelf blifwer med.
Låt oss få med dig wara
alltid förutan fara,
och glädjas i ewighet.
[redigera] Johan Åströms version ur 1937 års psalmbok
1.
Förlossningen är vunnen:
Guds Son från evighet
av Fadern är upprunnen
till världens salighet.
Han är den morgonstjärna,
som lysa kan och värna
i mörker och i kval.
2.
Han människa är vorden:
en lovad nådetid
har uppgått över jorden
med ljus och hopp och frid.
Nu dödens makt är krossad
och syndens boja lossad
och öppnad himlens port.
3.
O Kriste, oss benåda,
så att i tron vi må
ljus i din sanning skåda,
liv av din kärlek få.
Till dig vårt hjärta längtar.
Från världens flärd det trängtar
till din rättfärdighet.
4.
Din Fader dig allena
har givit allt i hand,
att du må allt förena
med trons och fridens band,
och så åt dig förvärva
ett folk, som sällt skall ärva
det rike du berett.
5.
Vad Fadern dig har givit
du ej borttappa vill.
Du för till rätta livet
allt vad dig hörer till.
Dit värdes mig ock föra,
att jag må dig tillhöra
i tid och evighet.
