Sida:Anteckningar efter professor Winroths rättshistoriska föreläsningar i straffrätt.djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


179

utan torde till stor del jemväl hafva berott på de förändrade sociala förhållandena.

En längre tid bortåt har man för öfrigt, i öfverensstämmelse med den redan i de äldsta rättsböckerna märkbara sträfvan, uppställt allt flera fall af qvalificerad stöld. Detta står åter, på sätt som förut angifvits, i samband med fullföljandet af den jemväl redan i den äldsta rätten inslagna rigtningen till nedsättande af straffet för ifrågavarande förbrytelse. Äfven den nuvarande tiden utmärkes af en benägenhet att mildra straffet för stöld, och detta framträder så mycket mera, som en alldeles motsatt strömning gör sig gällande med afseende å misshandel och annan mindre förgripelse å person. Likvisst har man med antagandet af latitudsystemet ej längre ansett sig behöfva vidmagthålla den stora mängden af de från den äldre rätten arftagna fallen af qvalificerad stöld, utan i betydande måtto inskränkt deras antal.

Modern rätt.Vår gällande lag har dock i detta afseende närmare anslutit sig till den äldre rätten och i jemförelsevis flera fall, än som eljest nu är händelsen, tilllagt vid stöld förekommande omständigheter egenskapen af qvalificerande. Vanligast har man i sådant afseende utmärkt: iteration, inbrott, nattetid i hemmet (ej i ungersk rätt), med begagnande af hot (ej i tysk och ungersk rätt) eller i allt fall under medförande af vapen (ej i norsk och holländsk rätt), från dem, som äro i fara eller nöd (ej i tysk, fransk och belgisk rätt), från dem, som äro i ställning af husbönder (ej i norsk, tysk och holländsk rätt) och från kyrka (ej i holländsk och belgisk rätt). Allenast mera undantagsvis återfinnas deremot öfriga i den svenska rätten upptagna omständigheter af nämnda beskaffenhet: i kyrka (äfven i österrikisk rätt), från död person (äfven i norsk och ungersk rätt), från posten (äfven i norsk och dansk rätt) eller ur bref, af boskap å bete (äfven i holländsk, dansk och norsk rätt; i engelsk af boskap utan vidare), ute å mark i allmänhet (äfven i fransk och österrikisk rätt), från resande af den, som herbergerar gäster (äfven i fransk och belgisk rätt) samt från barn och afvita (äfven i norsk rätt). Och särskildt egendomligt för den svenska rätten synes det nu