| 204 | Ps. 119. | Psaltaren. |
41. HERre, låt mig wederfaras din nåd, din hjelp efter ditt ord.
42. Att jag mina lastare swara må: ty jag förlitar mig på ditt ord.
43. Och tag ju icke ifrån min mun sanningens ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Herren tager icke sitt ord ifrån menniskan, om hon icke först föraktar det. Derföre är detta en bön om nåd att kunna rätt taga wara derpå.
44. Jag will hålla din lag allestädes, alltid och ewinnerligen.
45. Och jag wandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.* *Ps. 101: 2.
46. Jag talar om ditt wittnesbörd inför konungar, och blyges icke.
47. Och hafwer lust till dina bud, och de äro mig käre.
48. Och lyfter mina händer upp till dina bud, de mig käre äro; och talar om dina rätter.
Jag wille fatta och fasthålla ditt ord med båda händerna, med den innerligaste åstundan!
49. Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hwilket du låter mig hoppas.
Tänk, till din tjenares bästa, på ditt ord, på dina löften och påminn honom derom! Joh. 14: 26.
50. Det är min tröst i mitt elände: ty ditt ord wederqwicker mig.* *Ps. 94: 19.
51. De stolte hafwa deras gabberi af mig; likwäl wiker jag icke ifrån din lag.
52. HERre, när jag tänker, huru du af werldens begynnelse dömt hafwer, så warder jag tröstad.
Att Herren regerat werlden af begynnelsen, dömt de ogudaktiga och hulpit de fromma i alla tider, är en tröst för hwarje Guds barn, som är i någon swår pröfning, ty allt måste slutas wäl, emedan densamme domaren lefwer.
53. Jag brinner innan för de ogudaktigas skull, som din lag öfwergifwa.
54. Dina rätter äro min wisa, i mitt hus.
I mitt hus, grt.: I mitt främlingsskaps hus, d. ä. i det hus, der jag såsom en gäst och främling här på jorden uppehåller mig, ehwar jag wistas.
55. HERre, jag tänker om natten* på ditt namn, och håller din lag. *Ps. 77: 3.
56. Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
57. Jag hafwer sagt, HERre: det skall mitt arf wara, att jag dina wägar håller.
58. Jag beder inför ditt ansigte af allt hjerta: war mig nådelig efter ditt ord.
59. Jag betraktar mina wägar, och wänder mina fötter till dina wittnesbörd.
60. Jag skyndar mig, och dröjer icke till att hålla dina bud.
61. De ogudaktigas rote beröfwar mig; men jag förgäter icke din lag.
62. Om midnatt* står jag upp till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter. *Ap.G. 16: 25.
63. Jag håller mig till alla dem, som frukta dig, och dina befallningar hålla.* *Ps. 101: 4, [et]c.
64. HERre, jorden är full af din godhet;* lär mig dina rätter. *Ps. 33: 5.
65. Du gör dina tjenare godt, HERre, efter ditt ord.
66. Lär mig goda seder och förståndighet: ty jag tror dina bud.
67. Förrän jag späkt wardt, for jag will; men nu håller jag ditt ord.
68. Du är mild och god; lär mig dina rätter.
69. De stolte dikta lögn öfwer mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
70. Deras hjerta är fett* wordet såsom flott; men jag hafwer lust till din lag. *5 Mos. 32: 15. Ps. 17: 10. Ps. 73: 7.
Hjertats fetma är en bild af hårdhet, känslolöshet och fräckhet.
71. Det är mig ljuft, att du hafwer späkt mig, att jag må lära dina rätter.
72. Din muns lag är mig täckare än många tusen stycken guld och silfwer.* *Ps. 19: 11.
73. Din hand hafwer gjort och beredt* mig; underwisa mig, att jag må lära dina bud. *Job 10: 8. Ps. 139: 14.
74. De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå dina ord.
75. HERre, jag wet att dina domar äro rätte; och du hafwer troliga späkt mig.
Troliga, d. ä. trofast och i god afsigt.
_208.jpg&oldid=345154){kind=link}