| 536 | Emot Elam. | Propheten Jeremia. | Cap. 49, 50. |
hade sitt namn af Ismaels son Kedar. 1 Mos. 25: 13. Kedars stam war ett herdefolk, som wandrade af och an med sina hjordar och bodde i tält i Arabiens öknar mellan Babylon och Röda hafwet. Hazors riken woro äfwen sjelfständige herdestammar, deras fmå furstar kallades konungar. Så skulle icke heller öknens innewånare kunna undgå NebucabNejar. Upp, drager upp till Kedar o. s. w. är Herrans uppmaning till Babylonierna.
29. Man skall taga dem deras hyddor och hjordar bort, deras tjäll och alla deras tyg; och kameler skola de bortföra, och man skall förskräckligen ropa öfwer dem allt omkring.
30. Flyr, låter lida eder dädan, gömmer eder djupt neder, I inbyggare i Hazor, säger HERren; ty NebucadNezar, konungen i Babel, hafwer rådslagit om eder, och hafwer något i sinnet emot eder.
Hazor betyder gård, inhägnad. Så kallades en stad i Juda stam, Jos. 15: 23; nya Hazor eller Hesron i samma stam, Jos. 15: 25. Ett annat Hazor i Naphthali stam, Jos. 19: 36, konung Jabins hufwudstad. Ett annat Hazor byggdes af Salomo, 1 Kon. 9: 15, hwilket sannolikt war ett återuppbyggande af Hazor i Naphthali. Med alla dessa får man icke förwexla Hazor i Arabien, som här omtalas. Dessa herdefurstars omhägnade tältförsamlingar eller små läger kallades äfwen Hazor.
31. Nu upp, drager upp emot ett folk, som nog hafwer, och bor säkert, säger HERren; de hafwa hwarken portar eller bommar, och de bo allena för sig.
Nu upp, I Babylonier, o. s. w. Herdalägren woro icke befästade städer med murar, portar och bommar.
32. Deras kameler skola bortröfwade warda, och deras myckna boskap borttagen; och jag skall förströ dem i alla wäder, de der i wråar bo; och på alla sidor skall jag låta deras olycka komma öfwer dem, säger HERren.
De der i wråar bo, grt.: De som hafwa håret skuret i hörn.
33. Och Hazor skall warda till en drakaboning, och till ett ewigt öde, så att der ingen bo skall, och ingen menniska deruti wistas.
34. Detta är HERrans ord, som skedde till Jeremia, propheten, emot Elam,* uti Zedekia, Juda konungs, rikes begynnelse, och sade: *Jer. 25: 25.
35. Så säger HERren Zebaoth: Si, jag skall sönderbryta Elams båge, deras yppersta makt;
36. Och skall låta komma öfwer dem de fyra wäder, utaf fyra himmelens ändar, och skall förströ dem uti alla de wädren, att intet folk wara skall, dit icke ju några fördrifne af Elam komma skola.
Elam är Persien. Jeremia föregående prophetior öfwer åtskilliga hedniska folk gingo först i fullbordan genom NebucadNezar, men denna prophetia mot Persien gick i fullbordan genom Alexander den store, konungen af Grekland.
37. Och jag skall göra Elam förtwiflad för deras fiender, och för dem, som stå efter deras lif, och låta olycka komma öfwer dem med min grymma wrede, säger HERren; och skall sända swärdet efter dem, till dess jag gör en ända uppå dem.
38. Min stol skall jag sätta i Elam, och skall förgöra der både konung och förstar, säger HERren.
Då Herren gjorde en främmande till konung i Persien, så war det Herrans stol eller en af Herran gifwen thron, som denne främmande innehade. Min stol skall jag sätta, kan äfwen betyda: min dom skall jag fälla (jag skall sätta min domstol).
39. Men i tillkommande tid skall jag wända Elams fängelse om igen, säger HERren.
Många af det Persiska folket blefwo införlifwade med Christi kyrka redan i Apostlarnes tid, se Ap.G. 2: 9, och sedan blef christendomen tidigt antagen i Persien, så att der uppstod en widt omfattande christlig kyrka. Då wändes Elams fängelse. Men ännu warar i flera afseenden Elams fångenskap under det Muhammedanska oket, och ännu wäntar detta löfte på sin fullständiga fullbordan.
50. Capitel
Babel förstördt. Juda förlöst.Detta är det ord, som HERren genom propheten Jeremia talat hafwer emot Babel,* och de Chaldeers land. *Es. 13: 1; cap. 14: 4.
Sedan propheten först så utförligt förutsagt de straffdomar, som skulle öfwergå Israels folk, och derefter låtit Guds wredes kalk gå omkring bland åtta andra hedniska folk, från söder mot norr, från Egypten till Elam, kommer han nu till det mäktiga Babel, som, då detta förkunnades, war werldens stora hufwudmakt. Babels undergång förkunnas i en härlig segersång, som går igenom twå hela capitel. En segersång äfwen för Christi kyrka är detta, ty Babels undergång är Guds rikes seger.
2. Förkunner ibland hedningarna, och låter det kunnigt warda; reser ett banér upp, utroper det, och fördöljer det icke,
_540.jpg&oldid=346038){kind=link}