Sida:Drottning Kristina 2.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
49

härtill; men då uppstod mot honom professor Gomarus och försvarade den gamla reformerta läran. Hela befolkningen tog i tvisten liflig del och splittrades i Arminianer och Gomarister. Många prester tilläto sig att från predikstolarna framställa motståndarnes läror i den förhatligaste dager, och dem sjelfva, såsom djefvulens anhängare, de der redan förspillt sin egen och ville förspilla andras eviga välfärd. Å ömse sidor utkommo en mängd skrifter, de flesta författade med lågande häftighet. Häraf uppretades sinnena än mer, serdeles hos den stora hop, som ej sjelf kunde bedömma saken, utan blindt följde sina ledare. På gator, torg och krogar, ja inom enskilda boningar hördes häftiga trätor om nådavalet och förut-bestämmelsen. Ju okunnigare, desto vildare voro partimännen; så att trätorna ofta öfvergingo till blodiga slagsmål; stundom till och med i kyrkorna. Regeringen sökte stilla bullret. Den föreställde, att en hvar kunde lefva enligt sin öfvertygelse, och den förböd att i predikningar vidröra nämnde punkt, men förgäfves. De, som talade om fördragsamhet, blefvo af båda partierna hatade och förföljda.

Olden Barneveld och många bland de kunnigare omfattade Arminii lära; men den ojemnförligt större hopen, serdeles af lägre folkklasserna, voro ifriga Gomarister. Knappt märkte den sluge prins Morits detta förhållande, förrän också han förklarade sig för Gomarist. Han bearbetade och begagnade den för ögonblicket rådande stämningen, och lät sina anhängare utgifva en mängd smädeskrifter, hvilka med djerfhet anklagade Olden Barneveld, såsom den der ville förråda fäderneslandet och dess trosbekännelse. Folket uppretades och skymfade Barneveld flere gånger och offentligt. Den 70-årige mannen ville genom afsked draga sig undan; men hans och frihetens vänner bådo honom stanna qvar; hans anseende, hans erfarenhet behöfdes för att mot hertig Morits rädda republikens frihet. Barneveld förblef på sin plats och utgaf en mästerlig försvarsskrift, hvari han äfven sökte ådagalägga, huru hertig Morits ville öfverändakasta republikanska författningen och

Fryxells Ber. X.4