Man ser häraf, huru anmärkningsvärdt sällan något af dessa i Skandinavien och norra Tyskland så ofta anträffade kärl och spännen hittats utom dessa länder. De enda fallen, utom fyndet vid Corcelettes, äro de i Finland och Nederländerna hittade glasögonformade spännen, af hvilka det förra troligen kommit dit från Sverige eller Danmark och det senare från vestra Tyskland. Äfven i afseende på andra nordiska bronsålderstyper har man med skäl gjort den anmärkningen, att de nästan aldrig träffas utom det nordiska områdets gränser, under det att man inom nämnda område ej sällan funnit främmande arbeten som under vår bronsålder blifvit hit införda, de flesta från mellersta eller södra Europa.
Det nu beskrifna fyndet vid Corcelettes torde vara af ej ringa betydelse för den nordiska bronsålderns kronologi. Bland den mängd föremål, som uti lemningarna af pålbyggnaderna vid Corcelettes anträffats, lära nämligen icke finnas några föremål af jern eller några sådana bronsarbeten som tillhöra jernåldern. Det enda, som antyder en börjande kännedom om jernet, är, att en der funnen bronsarmring af en i Schweiz vanlig form är prydd med en inläggning af jern. Pålbyn vid Corcelettes hör således till bronsåldern, men har ej blifvit förstörd förr än mot slutet af denna period. När man nu bland dess ruiner finner två nordiska bronsåldersarbeten, får man ock häraf skäl att antaga, att den senare delen af bronsåldern i Schweiz är samtidig med den del af Nordens bronsålder, hvartill båda dessa arbeten höra. Att detta är senare delen af den nordiska bronsåldern, visas af sirater och fyndförhållanden. De nyaste undersökningar jag haft tillfälle företaga hafva visserligen gjort det sannolikt, att hängkarl och spännen af nu i fråga varande typer ej höra till slutet af var bronsålder, men det är dock klart, synes det mig,
