att de förskrifva sig från en senare tid än vår äldre bronsålder, och det är sannolikt, att den första, om ock ännu obetydliga kännedomen om jernet framträngt till Nordens gränser redan på den tid, då dylika kärl och spännen voro i bruk. Det torde emellertid, att döma af hvad vi för närvarande veta om denna tids förhållanden, ännu hafva dröjt ganska länge, innan kännedomen om och tillgången på jern blefvo så stora i Norden, att man der kan tala om någon egentlig jernålder.
I betraktande af den tid, då jernåldern började i Schweiz och i angränsande länder, samt med afseende på åtskilliga både inom Tyskland och Skandinavien anträffade fynd, synes det vara sannolikt, att de båda vid Corcelettes funna nordiska bronserna tillhöra ungefär midten af det första årtusendet före Kristi födelse; och det skulle ej förvåna mig, om kommande fynd ådagalade, att dessa båda föremål snarare förskrifva sig från det 6:te eller 7:de århundradet före Kr. föd., än från det femte.
Det är mycket sannolikt, att det nu beskrifna
fyndet af en eller annan fornforskare utanför Norden
kommer att med glädje helsas såsom ett afgörande bevis för
oriktigheten af den här ofvan uttalade och i Norden
vanliga åsigten, att de nu i fråga varande kärlen och
spännena äro förfärdigade i Skandinavien och Tyskland,
samt såsom ett lika välkommet stöd för det påståendet,
att alla sådana saker äro etruskiska arbeten. Det är
isynnerhet tyska författare som anse, att alla i Norden
funna bronser från den tid vi kalla bronsåldern —
åtminstone alla som på något sätt utmärka sig genom
skönhet i form och sirater eller genom arbetets
godhet — ej äro tillverkade här utan införda hit från
Italien eller andra kulturländer vid Medelhafvet. Man har
härvid särskildt tänkt på Etrurien såsom dessa bronsers
