Sida:Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
177

Specielt gotländska kunna tvenne brakteatgrupper kallas, hvilka dr Montelius i sitt arbete Från jernåldern betecknat med bokstäfverna E och H. Af gruppen E är ett exemplar funnet på Öland, ett annat på Björkö, hvilket naturligtvis icke häfver gruppens beteckning som gotländsk, alldenstund på Gotland äro funna mera än hundra och på dessa hundra kan man iakttaga en del skiftningar i utseende, som visa, att denna grupp är på Gotland inhemsk, men i öfrigt äro så oansenliga att man med fog kan förundras deröfver, vid tanken på de genomgripande förändringar som annars uppenbara sig samtidigt inom de gotländska fyndgrupperna. Af brakteatgruppen H är, så vidt jag vet, intet exemplar funnet utom Gotland. De å Gotland funna brakteaterna af typen E äro arbetade i förgyld brons och guld. Alla exemplar af typen H äro af guld.

Brakteaterna af gruppen E bestå (fig. 64 och 65) af ett midtstycke, en dermed sammanhängande bård och en ögla, som vanligen är cylindrisk; som en fjerde del kunna betecknas en del tråd- och kornornament, som pläga finnas pålödda strax nedanför öglan.

Det runda midtstycket visar öfverst ett mot midten nedskjutande rundadt föremål, hvars förklaring jag icke för närvarande kan gifva. Nedanför detta angifves gemenligen midtpunkten af en rund förhöjning och från dennas närhet utgå tre böjda djurhalsar, hvar och en afslutad med ett hufvud. På fältet ses flere runda upphöjningar. De tre halsarne påminna onekligen om framställningen å en del runda spännen af typen fig. 43 (med tre i stället för fyra), men under det å spännena de tre halsarne stå i nära sammanhang och ega ganska kraftiga och rikt utvecklade former, äro brakteaternas djurkroppar isolerade samt ega ett slappt utseende. Förklaringen af denna företeelse uppskjuter jag till ett senare tillfälle, för att söka gifva den i ett annat