— Nu är det midt i vintern och björnen vänder sig i idet Verml.
Jan. 25. Påfvelsmessa. Vintern halfliden, man bör se till om hälften af vinterfodret är qvar Söd. — Användes för ”ett slags årsräkning” VG. — Är dagen klar, blir det god årsväxt, om storm och brus, skall krig föröda folk och hus Hels., ÖG, VG. — Skiner solen så länge, att en karl hinner sätta sig till häst, blir det godt år KL.
Jan. 28. Köld mellan denna dag och kyndelsmessan (2 febr.) betecknar, att det förblir vinter till påsk VG.
Februari 2. Kyndelsmessa, Maria kyrkogång. Regnar det, blir vintern ostadig.
Hennes blia
är hvar mans qvia Hels.
Regnar det, blir det godt mjölk- och smörår VG. — Flyger lärkan så högt, som oxen bär oket, blir det tidig vår VG. — Det dryper af taket, då jungfru Maria torkar sina kyrkogångskläder VG. — Dryper det af kyrkotaket, blir det god årsväxt VG. — Nu är vintern starkast Söd. — Göas pelsverk (urväder) betecknar stark köld; Göja röster sin tröja, då blir det urväder i februari VG. — Mellan jul och Maria kyrkogång är det bäst att tvätta kläder, ty då har jungfru Maria lagt tvål i vattnet VG. — Dagen kallas i VG lilla jul.
Febr. 3. Blåsmessa (Blasii dag). Vintern är halfliden VG. — Skiner solen blir det godt år VG.
Blasii vinter kall och stark
bråtar (vägar) sjö och mark VG.
Man får ej spinna (ty då blåser linet bort på rötvallarna) eller i allmänhet företaga något arbete, som medför en kretsgående rörelse VG.
Febr. 15. Sigfrid. Är det vackert och klart, blir det godt år, är det köld och snödref, blir året svagt Jämtl. VG.
