Märkedagar i januari och februari.
Januari 1. Om det dagas långsamt och qvällas fort, sen och svår bergsel VG.[1] — Regnar det, blir det godt år VG. — Är det klart, blir det oväder, krig och sorgligt år Sm.
Jan. 6. Töar det, blir det stadig vinter till Vårfrutid (25 mars) VG. — Töar det, blir det tidig vår VG. — Tretton veckor efter tövädret närmast efter trettondedagen bör sådden börja Sm.
Jan. 7. Märkelsedag i Upl. och VG.; anledning ej uppgifven.
Jan. 13. Julfestens slut, då man skall, efter olika uttryckssätt, köra, dansa, leka eller dricka julen ut; så heter det t. ex. i Halla sn Söd.:
tjugonde dag Knut
dricka vi julen ut,
hvarvid bör anmärkas, att den 13 januari ingalunda af gammalt är Knutsdagen. Denna sammanfaller nämligen med den 7 januari, då hertig Knut Lavard dödades. Jultiden afslutas utom Norden vanligen med den 6 januari; möjligen har hos oss, i sammanhang med framflyttandet af julens slut Knutsdagen fått ändra plats. I Sjogerstads sn VG heter det att den 13 jan. är ”den lilla goda räppens sista dag”.
Jan. 19. Henrik. Märkelsedag i Upl., Söd., ÖG, VG. Marknadsdag i Örebro och Kristinehamn.
Jan. 20. Timmer, som fälles den dagen, är fredadt för mask.
Jan. 22. Är vädret klart, blir det godt år VG.
Jan. 24. Hinner solen skina så länge, att man derunder hinner sadla en häst, blir det godt år Jämtl.
- ↑ Förkortningarna af landskapsnamnen torde icke behöfva någon förklaring.
