(Christus eller en prest), som i ena handen håller en bok med orden QVI CREDIDERIT ET BATIZATVS FVERIT SALVVs ERIT, »den som tror och blifver döpt, han skall varda salig» — antagligen hufvudbilden.
Vi skola nu som hastigast betrakta de öfriga bilderna. I B fig. 10 se vi en sittande man, som i venstra handen håller en bok och välsignar med den andra. Enligt Stephens skulle bilden beteckna konfirmationens sakrament, men här finnes intet enda drag, som syftar på konfirmationen; denna skulle i den romerska kyrkan förrättas af biskopen, men intet hos bilden antyder den biskopliga värdigheten. Denna förklaring måste vi derföre anse gripen ur luften. Vilja vi söka för bilden en förklaring, ligger det måhända närmast till hands att tänka på den kyrkliga lärans meddelande.
Bilden C fig. 11 visar bröstbilden af en korsbärande man, placerad öfver en båge. Skall bågen möjligen representera funten sedd uppifrån? Enligt Stephens är bågen regnbågen och mannen med korset den hel. Johannes som säger: »små barn, älskens inbördes». Äfven denna förklaring saknar nödigt stöd hos bilden.
Bilden D fig. 11 visar en inhägnad och derinom ett träd; Stephens gissning att det skall vara lifsens träd är måhända riktig, men hans förklaring, att de ormlikt böjda linierna utanför skola föreställa de fyra paradisfloderna förfaller för den omständigheten, att dessa linier icke äro fyra, utan tre.
Efter stenhuggarens figur kommer nu bilden F fig. 12 en vinranka, som utgår ur munnen af ett hufvud, förmodligen, att döma efter andra fall, en död menniskas hufvud. Denna symboliska framställning är under medeltiden icke ovanlig och torde enklast kunna tydas som en framställning af det ur döden uppspirande lifvet.
Bilden G fig. 13 visar en bild af den Korsfäste. Tomrummen äro fyllda med bladslingor, hvilka till
